• Miraklet09

    Tycker du att jag är en ung mamma?

     Jag var 21.5år när jag födda min dotter isabelle den 25 augusti 09
     Jag fyller själv år den 6november..

     Tycker ni att jag räknas som ung mamma?

     Motivera gärna eran svar


    Isabelle
    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-05 16:35
    Ok för att ge syn hur jag menar kan vi förklara lite närmare hur mitt liv ser ut:

    Jag är gift med min man christian,

    vi bor i en byhåla typ, i lägenhet (3.a)
    så dottern har eget rum sen, vi tänkte framåt.
    När vi träffades hade vi planer på barn tog oss alltså nästan 4år att få dottern genom barnlösheten. men jag erkänner själv att jag var mest redo nu,
    var dumt tänka på barn vid tiden som 17åring nästan... för min del alltså..

    vi gifte oss 24 september -08 på statshuset
    (min make ville ej gifta sig kyrkligt)
    och vi har båda vart nöjda med det..

    Vi har inget körkort någon av oss,
    jag har inte arbetat innan och går på lägsta mammapenningen MEN innan graviditen och bebis så hann jag bli klar med gymnasiet som jag lämnade bakom mig efter 2års slit och grov mobbning, jag lyckades få klar matte A och svenska B ifall att ja ville plugga vidare...

    Min man jobbar som svetsare och lite blandat på sitt jobb han jobbar heltid,
    tackar varje dag att han har sitt jobb
    kvar i kristiderna och beklagar er som blivit av med eran..
    vi klarar oss väldigt bra på lägsta mammapenningen..

    vi gjorde oss av med våran 3 katter vi hade unde graviditen, för dem kissade inne och dem mådde klart inte bra, dem kunde inte fått det bättre än dem har nu..

    det om något visar väl tecken på mogenhet?

    jag ska påbörja körkortet i sommar om
    jag kan och hinner...
    prioterar dottern i första hand såklart
    så jag tar en dag i taget och njuter av tiden som småbarnsförälder =)

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-05 17:58
    gymnasiet klarade jag inte av pg grova mobbningen pg
    av att dem misshandlade mig på skolan, dem trakaserade mig ty varje dag, läraren mobbade mig och utsatte mig för hån i klassen, gav dem populära näring kan man säga, först när jag träffade min man vågade jag sluta, min mamma tillät mig inte, hon förstog inte allvaret.
    jag flyttade flera mil hemifrån och försökte börja om,
    fick komma in på gymnasiet här, men redan efter 2 veckor fick min gammla lärarinna nys om detta och sa saker som att ja skolkat
    väldigt mycket ifrån deras skola, fick det som att jag usatte folk
    för fara, fasst de i själva verket var dem, men ord stog mot ord
    och vem ska dem tro, en vuxen eller en närmare tonåring som bara ville börja om???

    så jag valde folkhögskolan, det var det bästa som har hänt mig,
    olika människor i olika åldrar, för en gång skull passade jag in..

    så jo mogen på det sättet kan man nog inte gemföra med den situationen

    Körkortet, ja vart ska jag börja???
    jag har kämpat med svett och tårar för att få ordning på min mans
    dåliga ekonomiska syn, sedan fasstnade ja själv i den härvan när
    vi blev sambos, vi levde över tillgångarna, det var så enkelt,
    tillslut tog vi oss i kragen och nu arbetar vi fortf för att få bort det mesta
    av skulder vi samlat på oss, sakta men säkert tar vi tag i det..

    sedan med hus som folk anser man ska ha, vi vill vänta med hus tills vi har den där familjen vi vill ha med x antal barn och pengarna
    så vi kan spendera på ett hus, vi vill inte ta första bästa och sedan
    flytta runt som många andra i våran omgivning gör,
    jag vill isf ha en fasst punkt där vi kan stadga oss helt, vi har ine bråttom

    Jobbet har jag som sagt SJÄLV valt bort pga folkhögskolan,
    ett gemensamt beslut av både mig och min man och trots skulderna
    vi samlade på oss så klarar vi oss på lägsta mammpenningen
    för dottern är det viktigaste för oss,
    om så vi ska svälta i månader för hon ska få blöjor och mat..

    så där kan man tala om olika sätt att se mognad, precis som ja menar
    med definationen av UNG MAMMA..

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-06 11:44

    Detta är för att Folk i dagens
    samhälle ska föstå hur kritisk
    man blivit emot olika grupperingar i samhället,

    UNGA föräldrar eller som jag hellre utrycker mig lite yngre föräldrar
    får ofta kritik och snäs åt näsan
    för att dme har barn OFTAST innan dem
    har körkort/hus och stadgat sig helt..

    Men jag tycker denna grupperingen e fel

    VET ATT MÅNGA INTE TYCKER SÅ..
    men dem som gör det..

    ja vill komma djupare in i förståelsen
    varför vi bygger upp barriärer i samhället
    som gör det så svårt att tex en äldre
    och en yngre mamma kan umgås
    (LÄMNA MOGNAD UTANFÖR) detta handlar
    endast om föräldraskap på ett
    väldigt jämt stadium..

    varför är samhället så präglade av olika
    grupperingar, dem äldre mammorna
    för sig, dem yngre för sig..
    de yngre kan oxså nå karriär steget
    som dem äldre, man kan lära av varandra
    men varöfr är vi så insnöade att "unga"
    föräldrar ska umgås med just unga,
    dem äldre med dem äldre???

    finns det någon här inne som vågat bryta
    trenden och hur går det isf,
    hur anser ni om samhällets grupperingar
    numera, hur anser ni att det utvecklats
    genom åren....

    jag tycker att många yngre börjat knappa
    uppåt mot de äldre, jag tycker att
    ju mer det kommer till kritan handlar
    det idag mer om att vilja ha ett stadigt
    hem för sitt barn, en stadig relation
    till pappan/mamman och att någon
    har en fasst ekonomisk punkt..

    Omröstning
    Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen.
  • Svar på tråden Tycker du att jag är en ung mamma?
  • Pimpinellan

    Du är ung,men inte så ung så jag reagerar. Då ska man vara under 19 år eller fortfarande gå gymnasiet.

  • Miraklet09
    lunkentuss skrev 2010-03-05 17:00:42 följande:
    ska kommentera ditt tillägg... Du LÅTER yngre än 23 år... Först låter det ju "bra" att ni bor i en trea o är gifta... Men du har ingen mer utbildning än gymnadsiet trots din (höga) ålder o inget jobb eller körkort...Nu jämför jag bara med mig själv, men när jag är 23 år kommer jag vara längre än du är nu... Däremot spelar det ju ingen roll var i livet man befinner sig sålänge det är som man vill o allt går bra osv osv osv Men iaf, åldersmässigt är du inte "ung mamma", därmeot om jag inte visste din ålder, bara er situation skulle jag gissa att du var typ 19
    gymnasiet klarade jag inte av pg grova mobbningen pg
    av att dem misshandlade mig på skolan, dem trakaserade mig ty varje dag, läraren mobbade mig och utsatte mig för hån i klassen, gav dem populära näring kan man säga, först när jag träffade min man vågade jag sluta, min mamma tillät mig inte, hon förstog inte allvaret.
    jag flyttade flera mil hemifrån och försökte börja om,
    fick komma in på gymnasiet här, men redan efter 2 veckor fick min gammla lärarinna nys om detta och sa saker som att ja skolkat
    väldigt mycket ifrån deras skola, fick det som att jag usatte folk
    för fara, fasst de i själva verket var dem, men ord stog mot ord
    och vem ska dem tro, en vuxen eller en närmare tonåring som bara ville börja om???

    så jag valde folkhögskolan, det var det bästa som har hänt mig,
    olika människor i olika åldrar, för en gång skull passade jag in..

    så jo mogen på det sättet kan man nog inte gemföra med den situationen

    Körkortet, ja vart ska jag börja???
    jag har kämpat med svett och tårar för att få ordning på min mans
    dåliga ekonomiska syn, sedan fasstnade ja själv i den härvan när
    vi blev sambos, vi levde över tillgångarna, det var så enkelt,
    tillslut tog vi oss i kragen och nu arbetar vi fortf för att få bort det mesta
    av skulder vi samlat på oss, sakta men säkert tar vi tag i det..

    sedan med hus som folk anser man ska ha, vi vill vänta med hus tills vi har den där familjen vi vill ha med x antal barn och pengarna
    så vi kan spendera på ett hus, vi vill inte ta första bästa och sedan
    flytta runt som många andra i våran omgivning gör,
    jag vill isf ha en fasst punkt där vi kan stadga oss helt, vi har ine bråttom

    Jobbet har jag som sagt SJÄLV valt bort pga folkhögskolan,
    ett gemensamt beslut av både mig och min man och trots skulderna
    vi samlade på oss så klarar vi oss på lägsta mammpenningen
    för dottern är det viktigaste för oss,
    om så vi ska svälta i månader för hon ska få blöjor och mat..

    så där kan man tala om olika sätt att se mognad, precis som ja menar
    med definationen av UNG MAMMA..

    kanske du förstår merhur jag menar att folk kan se utifrån en sak
    men bakliggande saker kan finnas oxså

    maggan makkan
    skrev 2010-03-05 16:47:02 följande:
    intressant detta, fick själv mitt första barn som nybliven 21 åring och väntar mitt andre barn om ett par veckor och hinner inte fylla 23. har aldrig själv sett mig som "ung mamma" eller ja ung är jag ju, men känns inte som det. inte heller någon i min omgivning tar mig som en ung mamma. tror det beror mycket på att jag och sambon varit ihop i 8,5 år. har bägge jobb, mycket bra mammapeng, hus som vi skaffa ett år innan vi fick första barnet. känner väl mig mer lite lill-gamal. hehe konstigt detta låter....
    Jo precis, de ja menade med olika hur folk menar med ung mamma ibland =)
    Isabelle
  • Miraklet09
    Pimpinellan skrev 2010-03-05 17:39:11 följande:
    Du är ung,men inte så ung så jag reagerar. Då ska man vara under 19 år eller fortfarande gå gymnasiet.
    >jo fasst det är ungefär så man blir behandlad i denna åldern,
    som en i tråden sa jag har inget jobb, körkort och jag har inget hus med min man, ja är däremot gift och stadgad på det sättet,
    men sådana saker andra tar för självklart..

    men varför gör det mig till yngre än vad jag är?
    ja kanske inte ens vill ha körkort, jobb eller hus??ja precis ändå räknas der som ungt, eller ah du förstår nog hur ja menar

    Elli47 skrev 2010-03-05 17:14:03 följande:
    Njae... inte direkt superung men ung ändå, riktigt ung då tänker jag på såna som är tonåringar!
    Jo det jag menar, Jag tycker att dem som e tonårsföräldrar är unga föräldrar, mammor,
    m,en hur ska jag definera mig som steget högre än ung mamma?
    yngre mamma? :-P
    Isabelle
  • UnderYtan

    Över 20 tycker inte jag är ung mamma. Under 20, ja.


    ?*¨*?.¸¸❤ BF 10 maj ❤¸¸.?*¨*?
  • Fyrbarnsmorsa

    När jag fick mitt första barn -92 så var jag 22 år och ingen reagerade eller tyckte att jag var ung mamma.Nästan alla mina jämnåriga fick barn ungefär samtidigt,det var så då.Fast då hade man redan jobb och stadig ekonomi.Nu har den åldern höjts och helt plötsligt är man ung mamma vid 22.Men oftast har man inte hunnit få jobb nu när man är runt 20 utan har ingen ekonomi att klara sig på.
    Har man ekonomi och är två om att få barn och inte bor hemma så spelar åldern mindre roll.

  • Rhoda Horswunce

    Ja, det är ungt, med tanke på att genomsnittet är typ 30. Jag var själv 21 när jag födde min son och såg/ser mig absolut som en ung förälder. Vad det där med körkortet och allt det andra hade med saken att göra förstod jag dock inte riktigt?

  • lunkentuss
    Miraklet09 skrev 2010-03-05 17:57:59 följande:
    gymnasiet klarade jag inte av pg grova mobbningen pg
    av att dem misshandlade mig på skolan, dem trakaserade mig ty varje dag, läraren mobbade mig och utsatte mig för hån i klassen, gav dem populära näring kan man säga, först när jag träffade min man vågade jag sluta, min mamma tillät mig inte, hon förstog inte allvaret.
    jag flyttade flera mil hemifrån och försökte börja om,
    fick komma in på gymnasiet här, men redan efter 2 veckor fick min gammla lärarinna nys om detta och sa saker som att ja skolkat
    väldigt mycket ifrån deras skola, fick det som att jag usatte folk
    för fara, fasst de i själva verket var dem, men ord stog mot ord
    och vem ska dem tro, en vuxen eller en närmare tonåring som bara ville börja om???

    så jag valde folkhögskolan, det var det bästa som har hänt mig,
    olika människor i olika åldrar, för en gång skull passade jag in..

    så jo mogen på det sättet kan man nog inte gemföra med den situationen

    Körkortet, ja vart ska jag börja???
    jag har kämpat med svett och tårar för att få ordning på min mans
    dåliga ekonomiska syn, sedan fasstnade ja själv i den härvan när
    vi blev sambos, vi levde över tillgångarna, det var så enkelt,
    tillslut tog vi oss i kragen och nu arbetar vi fortf för att få bort det mesta
    av skulder vi samlat på oss, sakta men säkert tar vi tag i det..

    sedan med hus som folk anser man ska ha, vi vill vänta med hus tills vi har den där familjen vi vill ha med x antal barn och pengarna
    så vi kan spendera på ett hus, vi vill inte ta första bästa och sedan
    flytta runt som många andra i våran omgivning gör,
    jag vill isf ha en fasst punkt där vi kan stadga oss helt, vi har ine bråttom

    Jobbet har jag som sagt SJÄLV valt bort pga folkhögskolan,
    ett gemensamt beslut av både mig och min man och trots skulderna
    vi samlade på oss så klarar vi oss på lägsta mammpenningen
    för dottern är det viktigaste för oss,
    om så vi ska svälta i månader för hon ska få blöjor och mat..

    så där kan man tala om olika sätt att se mognad, precis som ja menar
    med definationen av UNG MAMMA..

    kanske du förstår merhur jag menar att folk kan se utifrån en sak
    men bakliggande saker kan finnas oxså
    Du behöver inte förklara dig o jag kräver verkligen ingen förklaring! Du frågade, jag svarade utifrån det jag visste =) Jag VET att allt inte är svart eller vitt o att det kan finnas anledning till att folks liv ser ut som dom gör

    Du pratar mkt om "mognad". Mognad är inte alltid om man har körkort eller ej, om man har hus eller ej osv.. Finns ju familjer som bor i lägenhet op dom som aldrig skaffar körkort osv eller dom som vljer att bli ensamstående mammor utan partner o goifternmål osv... Mognad handlar inte om yttre saker =)
  • pyretochbönan0809
    lunkentuss skrev 2010-03-05 17:00:42 följande:
    ska kommentera ditt tillägg... Du LÅTER yngre än 23 år... Först låter det ju "bra" att ni bor i en trea o är gifta... Men du har ingen mer utbildning än gymnadsiet trots din (höga) ålder o inget jobb eller körkort...Nu jämför jag bara med mig själv, men när jag är 23 år kommer jag vara längre än du är nu... Däremot spelar det ju ingen roll var i livet man befinner sig sålänge det är som man vill o allt går bra osv osv osv Men iaf, åldersmässigt är du inte "ung mamma", därmeot om jag inte visste din ålder, bara er situation skulle jag gissa att du var typ 19
    Apropå det där med ålder: Jag är 26, har aldrig haft ett fast jobb och ska skola om mig så fort jag kommer in på min utbildning. Har inte haft pengarna till att skaffa körkort heller utan ska börja med det i år.
    Har 2 gymnasieutbildningar, så att säga, gymnasie och komvux.
    Däremot har jag 2 barn, är gift och bor i villa som jag lagt in 50% av kontantsumman på.
    Min poäng är att alla gör olika val och att det inte har något med ålder att göra.
    Vårt Pyre 5/7 - 08 och vår Böna 15/8 -09
  • bluebird
    Miraklet09 skrev 2010-03-05 16:08:39 följande:
     Jag var 21.5år när jag födda min dotter isabelle den 25 augusti 09 Jag fyller själv år den 6november.. Tycker ni att jag räknas som ung mamma? Motivera gärna eran svar TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-05 16:35Ok för att ge syn hur jag menar kan vi förklara lite närmare hur mitt liv ser ut:Jag är gift med min man christian,vi bor i en byhåla typ, i lägenhet (3.a)så dottern har eget rum sen, vi tänkte framåt. När vi träffades hade vi planer på barn tog oss alltså nästan 4år att få dottern genom barnlösheten. men jag erkänner själv att jag var mest redo nu,var dumt tänka på barn vid tiden som 17åring nästan... för min del alltså..vi gifte oss 24 september -08 på statshuset(min make ville ej gifta sig kyrkligt)och vi har båda vart nöjda med det..Vi har inget körkort någon av oss,jag har inte arbetat innan och går på lägsta mammapenningen MEN innan graviditen och bebis så hann jag bli klar med gymnasiet som jag lämnade bakom mig efter 2års slit och grov mobbning, jag lyckades få klar matte A och svenska B ifall att ja ville plugga vidare...Min man jobbar som svetsare och lite blandat på sitt jobb han jobbar heltid,tackar varje dag att han har sitt jobbkvar i kristiderna och beklagar er som blivit av med eran..vi klarar oss väldigt bra på lägsta mammapenningen..vi gjorde oss av med våran 3 katter vi hade unde graviditen, för dem kissade inne och dem mådde klart inte bra, dem kunde inte fått det bättre än dem har nu..det om något visar väl tecken på mogenhet?jag ska påbörja körkortet i sommar omjag kan och hinner...prioterar dottern i första hand såklartså jag tar en dag i taget och njuter av tiden som småbarnsförälder =)TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-03-05 17:58gymnasiet klarade jag inte av pg grova mobbningen pgav att dem misshandlade mig på skolan, dem trakaserade mig ty varje dag, läraren mobbade mig och utsatte mig för hån i klassen, gav dem populära näring kan man säga, först när jag träffade min man vågade jag sluta, min mamma tillät mig inte, hon förstog inte allvaret.jag flyttade flera mil hemifrån och försökte börja om,fick komma in på gymnasiet här, men redan efter 2 veckor fick min gammla lärarinna nys om detta och sa saker som att ja skolkatväldigt mycket ifrån deras skola, fick det som att jag usatte folkför fara, fasst de i själva verket var dem, men ord stog mot ordoch vem ska dem tro, en vuxen eller en närmare tonåring som bara ville börja om???så jag valde folkhögskolan, det var det bästa som har hänt mig,olika människor i olika åldrar, för en gång skull passade jag in..så jo mogen på det sättet kan man nog inte gemföra med den situationenKörkortet, ja vart ska jag börja???jag har kämpat med svett och tårar för att få ordning på min mansdåliga ekonomiska syn, sedan fasstnade ja själv i den härvan närvi blev sambos, vi levde över tillgångarna, det var så enkelt,tillslut tog vi oss i kragen och nu arbetar vi fortf för att få bort det mestaav skulder vi samlat på oss, sakta men säkert tar vi tag i det..sedan med hus som folk anser man ska ha, vi vill vänta med hus tills vi har den där familjen vi vill ha med x antal barn och pengarnaså vi kan spendera på ett hus, vi vill inte ta första bästa och sedanflytta runt som många andra i våran omgivning gör,jag vill isf ha en fasst punkt där vi kan stadga oss helt, vi har ine bråttomJobbet har jag som sagt SJÄLV valt bort pga folkhögskolan,ett gemensamt beslut av både mig och min man och trots skuldernavi samlade på oss så klarar vi oss på lägsta mammpenningen för dottern är det viktigaste för oss,om så vi ska svälta i månader för hon ska få blöjor och mat..så där kan man tala om olika sätt att se mognad, precis som ja menarmed definationen av UNG MAMMA..
    Ja, om man nämner sin ålder "21.5år" så är man ung.
Svar på tråden Tycker du att jag är en ung mamma?