Bipolär/manodepressiv sjukdom, vi fortsätter i ytterligare en tråd 2

Hej!

Jag har kommit på en sak!

Det spelar ingen roll om jag är manisk eller låg, för konsekvenserna blir domsamma. Jag orkar inte sortera in cd-skivorna om jag plockar - fast å andra sidan plockar jag ju inte alls när jag är låg - och när jag är manisk har jag inte tid med sånt tjafs, bara lägger in dom i hyllan liksom.

Jag är irriterad på barnen när jag är låg för guvetvad, och när jag är manisk är jag lika aggressiv och irriterad.

Är jag på jobbet och är låg orkar jag inte sortera i ordning grejerna efter lektionerna. Är jag manisk har jag definitivt inte tid med sånt för då är jag överallt och ingenstans och har en massa idéer jag måste följa upp som jag aldrig gör färdigt.

Fattar ni grejen, typ?

Låter smarrigt :DD

Jaha ja, här sitter jag med resterna av ännu en period, låg den här gången. Tog äntligen tag i de nationella diagnoserna i franska och spanska som skulle rättas och jag märker att elever har missat att göra några delprov. Det kan man kanske kräva av skötsamma nior som det handlar om att de själva ska ha koll, men ansvaret är ytterst mitt och jag hade en hel vecka alldeles nyss där jag kunde ha fixat detta, men jag var låg och bortkopplad att allt jag orkade på jobbet var att sätta en fot framför den andra och ta mig igenom lektionerna. Jag har EN VECKA att ordna detta på nu. Jag kan inte säga att jag är manisk just nu, känner mig normal snarare så snart svänger det väl igen, det brukar det göra. Däremot en massa ångest i kroppen.

Så är det. Manisk eller låg spelar ingen roll, jag måste fortfarande ta hand om konsekvenserna. Och jag SKÄMS. Skäms nåt otroligt över att behöva dras med detta.

Gör ni det med?

Är så jävla låg fortfarande, hade en eller två korta toppar i helgen men sen har jag bara varit helt borta i huvet, orkar inget men tvingar mig för att mannen inte ska bli galen, har NOLL energi på jobbet fast jag är här ändå, glöm att jag kan planera mina lektioner, hatar kollegor, hatar elevre, fast jag är på en sån jäkla bra skola med underbara människor. Är så in i DÖDEN TRÖTT, kanske inte så konstigt att jag har kraschat nu efter att ha varit manisk så länge... dom säger att om man har 1-2 dagar depp då och då så räknas man fortfarande som manisk om det är det som överväger.

Jag kommer nog aldrig bli manisk igen. Eller uppåt. Jag kommer aldrig komma ur det här. Det känns inte så. Jag behöver ta mig nånstans akut för så här har det varit en hel vecka snart och jag blir galen snart för jag KOMMER INTE UR DETTA. Kommer inte ut ur mitt huvud, ut ur min kropp och själ liksom. Står inte ut så här.

Min man föredrar mig manisk för då händer det iaf nåt här hemma. Va? tack för den liksom, man ska typ vara på topp och orka hela tiden eller vad?

Äh. Nu är jag fem minuter sen till klassrådet. Skit o piss.

Tycker du verkar ha en jättebra sambo :) skönt när dom törs ta hand om en lite.

Ha ha tänkte på det i morse, kan ingen vabba för mig? Jag kanske behöver nån med som tar han dom mig???

En av mina jobbarkompisar gav mig en underbar, varm kram idag för han såg att jag var så nere. Fast det hjälpte inte alls.

Sen när jag skulle börja min lektion med sjuorna i spanska satt en kille bredvid mig med sin gitarr. Och började spela Pink Floyd, Goodbye Blue Sky från The Wall. Och jag kände som ett rus genom hela mig. Var det nåt jag behövde så var det the Wall.
Efter det lättade värsta zombie-state. Jag kom sakta ur mitt skal och efter en mindre explosion på arbetslagsmötet och ett inne på Siba på stan så fick jag ur mig det värsta.

så nu är jag i gasen igen he he, hela soffan full m projekt, oavslutade hela bunten och nu lämnar jag dom för tvättstugan!!

KRAMAR TILLBAKS!!!

Å nu blev jag med sugen på att baka. Fast de stora barnen är hos sin mamma denna veckan. Och vi som ska ha mina föräldrar här i flera dagar från Sthlm och måste städa. Mannen har panik i vanlig ordning. Borde ju satsa på att städa liksom.

Men - ah!! Kan ju alltid sortera receptpärmen!! Kram tillbaks!

Uääääh jag är också sån!! Gud såskönt och otäckt att känna igen sig ibland! Tack för att du finns här Maia!

Å känner igen detta, mitt låga vände ju igår kväll och jag hojtade till mannen att kunde inte han plocka undan i köket efter mig, jag har inte tid med sånt trist nu när jag är i gasen!

Sov skitdåligt i natt för allt jag hellre ville göra än att sova. Fick smått panik över min jobbsituation med oplanerade lektioner osv. Till slut hamnade jag på soffan och kunde åtminstone surfa lite på datorn vid 1.30. Nu är jag på väg att bli hypo, än så länge har jag ingen medicin och har inte en susning om hur jag ska stoppa det.

Ha en fin och kreativ dag nu!

TigerLily: kramar om