• Lady Dahmer

    Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)

    Jag är gravid för andra gången och tänker således ganska mycket på min kommande förlossning. Och jag tänker en hel del på förra vändan.

    Det är ju så mycket man egentligen inte har en jävla aning om och jag tänkte lista mina egna överraskningar:

    1. Avslaget: Wft? Det slemmar och blöder och äcklar och STINKER från snipperiet i typ två månader. Man skulle kunna tro att en ökenråtta krypit upp och dött om man ska bedöma den odör som ångade från snippan under denna tid. Rutten död råtta. I dubbel bemärkelse. Sen som en biverkning på det fick man som det så fint kallas "obalans i underlivet". (Tack gud för de där vaginalgeggan man kan köpa på apoteket. Fixade råttan på nolltid.)

    Detta LÄSTE jag om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Överraskning #2. Avslaget är inte som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Härligt. Vuxenblöja.

    2. Bruten/knäckt svanskota. VA FAN?! Detta kom som en total överraskning. Snacka om att känna sig helt tagen på sängen då jag dan efter vaknade och upptäckte att jag inte kunde sitta utan att vråla. De efterföljande tre och en halv månaderna var lika illa de med. Fick halvligga 24/7. Glöm att kunna gå. Grät av värk på kvällarna. Skulle ha köpt en badring att sitta på om jag vetat, men nej. Inte ett pip om detta.

    3. Värkarna. Jag väntade mig mensvärk x 100 typ. Kramper i MAGEN. I livmodern. Nej. Bajsnödig är ledordet. Det kändes ungefär som att jag var "havande" med en fem kilos bajskorv som tryckte på i röven. Precis så. Ingen magvärk, bara ett rövtryck som hette duga. En timme innan jag skulle börja krysta: Kan jag få lavemang? Läkarn ba: Du, det är lite för sent att tänka på det nu va?

    4. Efterföljande toalettbesök. Att kissa efteråt var det skönaste jag upplevt. Vad jag inte visste då var att man förlorar krystförmågan efter förlossningen. Detta upptäckte jag dagen efter då jag var bajsnödig. Jo. jag var det. Jag erkänner. Jag ville bajsa. Men tji fick jag! Jag satte mig på toan, tänkte att jag skulle "hjälpa till" lite och...... ingenting. Nej. Man kan inte krysta. Jag blev sittandes, Helt chockad. Och nödig. Och inget hände. Det var bara att ge upp och dra på sig brallorna igen. Det tog tre dagar innan korven till slut kom ut av sig själv. Tre ångestfyllda NÖDIGA dagar.
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
  • Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)
  • Trixet

    Jo, förlossningen är väl en sak och den förstår jag att den kommer bli överjävligt smärtsam. Jag blev bara alldeles livrädd för alla krämpor som kommer efteråt! *Ryser*

    Men jag kommer säkert också komma över det! ;)


    Buy me a tequila and watch me dance! (mommyneurotic.devote.se)
  • Candra
    Trixet skrev 2011-01-05 23:16:03 följande:
    Jo, förlossningen är väl en sak och den förstår jag att den kommer bli överjävligt smärtsam. Jag blev bara alldeles livrädd för alla krämpor som kommer efteråt! *Ryser*

    Men jag kommer säkert också komma över det! ;)
    Du är iaf lite förberedd nu Tungan ute Det är mycket jag hade önskat att jag vetat innan så det inte skulle ha kommit som en chock Tungan ute
  • Premismamma

    Sitter här och gråtskrattar med en ickebefintlig röst eter en förkylning :) 

    Tack

    Har nu sparat tråden och går och lägger mig och fortsätter att läsa :)
    Kanske jag kan lära mig någonting nytt Drömmer 

  • Flisan79

    Kan tillägga en annan sak som kan hända med skiteriet. Magen kan säga tvärstopp, spelar ingen roll hur bra man krystar. 3 VECKOR utan att skiten kom ut, trotts allt laxerverkande i världen. När det väl blev av kändes det som en andra förlossning. Jag fick sprickor och hemorojder som heter duga. Jag grät av smärta.

    En anledning till detta var nog att min blygläpp gått rakt av (ytterligare en sak jag kanske inte riktigt räknat med då man trodde att man mest sprack bakot isf)och efter att stygnen gått upp en andra gång och såret var så "sargat" att stygnen lixom bara åkte genom köttet fick det själv läka....jo, tack, det var ju skönt. Kunde inte kissa alls för det sved så mycket att även det låste sig. Jag fick ha kateter en vecka. Första veckan av min dotters liv åkte jag fram och tillbaka till SÖS gynakut VARJE dag med bebis och allt. Sy, sy om, inte sy, sätta kateter, ta bort kateter, sätta ny kateter osv....inga rosa moln direkt.

  • Sockerråtta

    Här kommer mina bidrag:

    - Att värkarna inte alls gör så ont, visst det gör ont men hanterbart med profylaxandning. Verkar vara väldigt individuellt HUR ont man tycker det gör och jag har ändå världens lägsta smärttröskel...

    - Att det inte är säkert att man får krystvärkar, detta hade jag tagit för givet. Väldigt svårt att krysta när man känner nada och inte vet hur man ska göra.

    - Att man fiser okontrollerat ett tag efteråt, INGEN som sagt något om det, så pinsamt för de gick ju inte att stoppa.

    - Att man förlorar tillfälligt fömågan att känna om man är kissnödig. Första tiden fick jag titta på klockan för att ha koll på att jag kissade någon gång. 

    - Att jag inte kunde ta mig upp från sittande på en stol eller från sängen själv, maken fick lyfta upp mig, magmusklerna fungerade inte alls och ömheten i underlivet gjorde inte saken bättre. (Tack gode gud att man är gift med en stark karl!)

  • Toppen9

    Jag älskar den här tråden!
    Hittade den tyvärr efter min förlossning och då var det liksom lite sent MEN det var så skönt att få reda på att det inte bara var mitt downunder som stank ruttet Skämdes och trodde att det var nåt fel på mig, vågade ju knappt vara nära sambon i början då tyckte att as-lukten stod som en aura runt mig.


    Och det där med att man direkt efter en förlossning "glömmer" hur ont det gjorde och genast vet att man vill ha en till - Det är inte sant! Min sambo som gillar att retas och hade läst massa historier om det fenomenet frågade mig fem minuter (jaja, kanske nån timme men det kändes som fem minuter) efter förlossningen om vi skulle skaffa fler. Jag svarade nej med stor övertygelse (men nu känns tanken på en till väldigt lockande)

  • Maxbox
    Superhero skrev 2010-02-18 17:40:55 följande:
    låter som en bit hinna som blir kvar och kommer ut senare. hört folk beskriva detta som att en vecka senare föda en fläskfilé. fast vid närmare eftertanke tar jag tillbaka det. borde va omöjligt att det blir hinna kvar om man snittas eftersom dom ser vad dom gör och städar rent.
    NellieMonique skrev 2010-02-18 17:11:08 följande:
    Jisses. Så dagarna efter förlossningen kommer man känna sig som en zombie med blöja. Att ens palla sminka sig och få besök dagarna efter är  väll bara att glömma :P Ni har inga bra tips att ge en så att man kanske kommer lindrigare undan med smärtan i rumpan och onta förlossniongar. Nått speciellt ni skulle velat gjort annorlunda???
    Det stämmer inte. Jag akutsnittades, och hade avslag i 17 veckor. När jag till slut insåg att det inte var som det skulle så gjordes ett ultraljud, och det visade sig att jag hade hinnrester kvar fortfarande. Fick medicin som stötte ut det.
  • Echidna

    En sak som slår mig är att om män kunde vara gravida.. skulle det på allvar vara så här "jobbigt" att vara gravid, att föda, bli snittad och allt efteråt?


    Kom alltid ihåg att du är helt unik. Precis som alla andra.
  • Jen08

    En annan sak som slog mig...., jag fick min första tjej var när jag själv bara var barnet (18 år) och min kropp återhämtade sig med lätthet, men så var det dags för bebis nummer två sådär 16 år senare inklusive lite viktuppgång osv, jag kände mig hur som helst supersmal typ 2 -3 månader efter födseln eller så (vilket jag inte var, det har jag sorgliga foto bevis på såhär i efterhand) . Om man jämför från höggravid och samlat massa vatten till 2 månader efter så kom man ju i byxor utan resår i midjan åtminstone och det var ju lyxigt, fram till dess att vår rubbade grann-kärring utropar med glädje så hela kvarteret hör " nej men oooooooh vad roligt ska ni ha en till, ni ligger minsann inte på latsidan" jag hade svårt att inte starta ett våldsamt slagsmål med tanten den gången :p men som sagt, det tar tid och en himlans massa träning för att få tillbaka en något sånär platt mage, i allafall innan är lite äldre:)

Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)