• Lady Dahmer

    Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)

    Jag är gravid för andra gången och tänker således ganska mycket på min kommande förlossning. Och jag tänker en hel del på förra vändan.

    Det är ju så mycket man egentligen inte har en jävla aning om och jag tänkte lista mina egna överraskningar:

    1. Avslaget: Wft? Det slemmar och blöder och äcklar och STINKER från snipperiet i typ två månader. Man skulle kunna tro att en ökenråtta krypit upp och dött om man ska bedöma den odör som ångade från snippan under denna tid. Rutten död råtta. I dubbel bemärkelse. Sen som en biverkning på det fick man som det så fint kallas "obalans i underlivet". (Tack gud för de där vaginalgeggan man kan köpa på apoteket. Fixade råttan på nolltid.)

    Detta LÄSTE jag om ca 2 veckor (!) innan jag födde. Inte en föraning hade man. Ingen varning. Ingen som berättade. Köpte hem always ultra slim eller va fan de nu heter, förberedde mig liksom lite inför detta mystiska avslag. Överraskning #2. Avslaget är inte som mens. Fick skicka maken på apoteket för att införskaffa de största vuxenblöjor han kunde hitta. Härligt. Vuxenblöja.

    2. Bruten/knäckt svanskota. VA FAN?! Detta kom som en total överraskning. Snacka om att känna sig helt tagen på sängen då jag dan efter vaknade och upptäckte att jag inte kunde sitta utan att vråla. De efterföljande tre och en halv månaderna var lika illa de med. Fick halvligga 24/7. Glöm att kunna gå. Grät av värk på kvällarna. Skulle ha köpt en badring att sitta på om jag vetat, men nej. Inte ett pip om detta.

    3. Värkarna. Jag väntade mig mensvärk x 100 typ. Kramper i MAGEN. I livmodern. Nej. Bajsnödig är ledordet. Det kändes ungefär som att jag var "havande" med en fem kilos bajskorv som tryckte på i röven. Precis så. Ingen magvärk, bara ett rövtryck som hette duga. En timme innan jag skulle börja krysta: Kan jag få lavemang? Läkarn ba: Du, det är lite för sent att tänka på det nu va?

    4. Efterföljande toalettbesök. Att kissa efteråt var det skönaste jag upplevt. Vad jag inte visste då var att man förlorar krystförmågan efter förlossningen. Detta upptäckte jag dagen efter då jag var bajsnödig. Jo. jag var det. Jag erkänner. Jag ville bajsa. Men tji fick jag! Jag satte mig på toan, tänkte att jag skulle "hjälpa till" lite och...... ingenting. Nej. Man kan inte krysta. Jag blev sittandes, Helt chockad. Och nödig. Och inget hände. Det var bara att ge upp och dra på sig brallorna igen. Det tog tre dagar innan korven till slut kom ut av sig själv. Tre ångestfyllda NÖDIGA dagar.
    Confessions of a Neurotic Attentionwhore - ladydahmer.blogg.se/
  • Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)
  • tattarunge

    Hej! 
    Tack vare er härliga damer känner jag mig välinformerad och inte alls förd bakom ljuset!
    Har två månader kvar till BF och måste bara fråga, 
    har jag som ensamstående en chans överhuvudtaget att överleva själv med bebis den första tiden? 

    I och med att jag har svår foglossning redan nu, och ont så där precis överallt, och har haft en helvetisk grav.
    så förväntar jag mig lite nu att tiden efter förlossningen kommer bli samma-värre.

    Så, ni ensamstående?

    Överlevde  ni?
    Hur?
    Tips mottages med glädje!!!! 

  • Maxbox
    tattarunge skrev 2011-02-03 12:41:51 följande:
    Hej! 
    Tack vare er härliga damer känner jag mig välinformerad och inte alls förd bakom ljuset!
    Har två månader kvar till BF och måste bara fråga, 
    har jag som ensamstående en chans överhuvudtaget att överleva själv med bebis den första tiden? 

    I och med att jag har svår foglossning redan nu, och ont så där precis överallt, och har haft en helvetisk grav.
    så förväntar jag mig lite nu att tiden efter förlossningen kommer bli samma-värre.

    Så, ni ensamstående?

    Överlevde  ni?
    Hur?
    Tips mottages med glädje!!!! 
    Jag var ensamstående första tre månaderna med första barnet. Det är tufft, men funkar. Man har ju liksom inte någon annan att förvänta sig saker av. Skulle vara betydligt tuffare att vara ensam med två barn. Men tips, hmm...om du har möjlighet till någon sorts avlastning via släkt eller vänner så fråga! kanske kan de handla åt dig, komma förbi så du får händerna fria till att laga lite mat att frysa in, och få tid att äta själv. Bjud in dig själv på middag hos vänner=) och sov när du kan - dag som natt...
  • Tainted
    tattarunge skrev 2011-02-03 12:41:51 följande:
    Hej! 
    Tack vare er härliga damer känner jag mig välinformerad och inte alls förd bakom ljuset!
    Har två månader kvar till BF och måste bara fråga, 
    har jag som ensamstående en chans överhuvudtaget att överleva själv med bebis den första tiden? 

    I och med att jag har svår foglossning redan nu, och ont så där precis överallt, och har haft en helvetisk grav.
    så förväntar jag mig lite nu att tiden efter förlossningen kommer bli samma-värre.

    Så, ni ensamstående?

    Överlevde  ni?
    Hur?
    Tips mottages med glädje!!!! 
    jag har vart ensamstående sen jag plussade. och visst är det tufft men jag upplever det ädå som att det är dom som är 2 om barnet som "gnäller" eller beklagar sig mest. kanske för att man har förväntningar på varandra som Paddy här ovan skrev. visst får man mer att göra ensam men man får ju också dubbelt så mycket av det goda! Jag känner att jag och dottern är som ett team som ingen kan ens komma i närheten av den sammanfogningen vi har, just för att det varit tufft till och från men vi har fixat det vi två tillsammans, och även vuxit tillsammans i uppgiften. och det är kanon!
  • cegaar

    Underbar underbar tråd - visa inlägg får mig att vika mig dubbelt av skratt! Så härligt skrivet...

    Har en knapp månad kvar till förlossning, ska föda vaginalt denna gång (storebror låg i säte och togs ut med snitt) och tack vare er här inne känns det som att jag kommer vara förberedd på det mesta!

  • svirr
    Toppen9 skrev 2011-02-01 16:45:19 följande:

    Efter förlossningen kändes det som om hela "down there" hade svällt upp till en basketbolls storlek och var jätteömt, vilket resulterade i en väldigt bredbent gå-stil i slowmotion och att jag inte kunde sitta ordentligt på ett par veckor efteråt.
    Mjukisbyxor och halvliggande inomhus tillbringade jag första tiden som mamma. Skönt på ett sätt men ibland ville man ju röra lite på sig.


    Precis - det känns som man fått ett babian-arsle!
  • Dannii B

    Stila dig.... jag har skrattat mig igenom hela tråden.

    Lady Dahmer.. tack. Det var ett tag sen jag skrattade så gött, och mycket kände man igen sig på.. ska ha barn igen i mars och detta behövde jag verkligen läsa 

    Svalan... Jag dog nästan av skratt...snacka om otur..

    Jo tack... att man utsätter sig för detta IGEN..

  • Gravid2010

    Att man får ont i snippan JA... men som sagt att man skulle bli helt jävla f'cking förstörd där man gör nr 2.. det är det ingen som säger nåt om.  Lite hemorojder och sprickor.. jo j'ävlars. Operation och värktabletter i ett år snarare.


    Näe... efter en vag. och ett ks så tänker jag ÖVERTALA min dotter till ks den dagen hon själv ska ha barn..


     

  • Gravid2010

    TS:


    Jag hade INGET avslag alls att tala om efter mitt andra barn kommit med KS.. Använde endast trosskydd och det var över efter 4 veckor!


     

Svar på tråden Saker ingen berättar för dig (om barnafödande)