Carlanderskatöserna del 19

Hej hej!Nu hoppar jag med in på den här tråden. Ska göra ÄP i morgon och börjar bli riktigt nervös! Man har ju tusen tankar i huvudet. Det är skönt att se att det finns fler som vet vad man går igenom. Alltid skönt att veta att man inte är ensam...

De verkar som att jag har plussat, vågar ju inte tro för mkt. Så kanske kanske slipper vi gör inseminering?

Jaha tjejer,då var vårat korta besök på CA över.Inga av våra ägg överlevde långtidsodlingen och vi hade bestämmt sen tidigare att detta skulle vara vårat sista försök...........5 långa år,ett missfall och 6 IVFer senare så lägger vi ner hela projektet.Vi har redan gått föräldra utbildningen inför adoption och i morgon ringer vi för att starta våran utredning.Vi blir föräldrar tillslut men inte genom IVF!!!Önskar er alla lycka till med allt,nu hittar ni mig i adoptionstrådarna i stället!Många kramar!!!

Hej!Kryddan: Jag hoppas att jag inte smittade någon med min magsjuka. Visste inte att det var magsjuka förrän jag kom hem, trodde att jag mådde illa för att jag var så himla nervös inför ÄP. Jag är inte så bra på alla dessa förkortningar som alla skriver men man försöker att hänga med ändå. Mitt första IVF så det känns som man inte riktigt har hunnit komma in i det än, man har ju fullt upp at hålla reda på alla "mediciner" mm som ska tas i rätt tid och på rätt dag. Blastocyster är det samma som ägg? På söndag ska jag i alla fall "plantera" in mitt ägg igen, sen är det dags att börja hålla tummarna. Kryddan: Hur känns det att gå och vänta? Går tiden sjukt långsamt eller? Hoppas i alla fall verkligen att det tar sig för dig! Kram på er allihopa!

Hej hej,Mitt första IVF misslyckades i slutet av feb. Som tur är behövde jag inte vänta en cykel innan nytt försok, utan vi fick satt in ett av våra frysta ägg redan i samband med min första "egna" ägglossning. Detta var i måndags. Tydligen hade de lite svårt att komma längst in, så personalen sa att jag ev kunde få en liten blödning. Mycket riktigt fick jag en liten spotting på kvällen, men tyvärr har det fortsatt litegrann varje dag hela veckan. Det är inte riktigt blod, mer brunt ibland lite rött men inte som mens. Jag borde inte få mens innan nästa helg, så det verkar tidigt. Är det någon mer som haft det så? Jag trodde nog att det skulle försvinna efter första dagen. Jag tar ju inga vaggisar denna gången så det beror ju inte på det. Man blir så orolig. Och jag måste säga att det är mer psykiskt jobbigt denna gången. Jag är mycket mer känslig och ledsen. Trevlig helg allihopa!!

Hej! Är på väg in i den här karusellen, har en son som kom till på vanligt sätt men efter ganska många försök och nu vill vi ha syskon. Det visar sig att det är ont om spermier och de är dåliga så min gynekolog tyckte inte det var någon idé med något annat än IVF med tanke på vår ålder, jag är 37.  Vi kommer göra det hela på distans så vi slipper åka till Göteborg så många gånger, är det någon som har erfarenhet av detta?  Jag skall genomgå behandling med antagonist, alltså korta programmet. På grund av gynekologens semesterplaner kommer vi inte börja förrän i slutet av april vilket passar oss bra men det är såklart lite otåligt att vänta.

Hej Calcaneus -Hälbenet :) vilket roligt namnVi går på CA på distans. Har ett barn sedan innan och eftersom vi inte får till 2:an så rekommenderade vår gynekolog Göteborg. Vi gjorde IVF under hösten, vilket tyvärr slutade i MA. Upplevde det som väldigt smidigt att sköta rutinkontroller, VUL och liknande hemma och sedan åka till Göteborg vid två tillfällen.  Äggplock och återförande.( vi har ca 15 mil att åka) Det gick fort med kommunikationen mellan vår gynekolog och CA och de var bra pålästa när vi kom till CA. Körde korta programmet i höstas och så även nu....Tog min äggmognadsspruta igår kväll så nu hoppas jag det blir lite aktivitet i magen :)

Det var värst, det låter som om vi har ganska många gemensamma nämnare. Vet ni varför det går trögt? Håller tummarna! Jag var hos "hemmagynekologen" idag och fick recepten och en genomgång av sprutan (Gonal F). Även om det är en månad kvar känns det ju bra att veta vad som gäller och försöka läsa på lite om de olika läkemedlen. Tänkte i alla fall vänta med att hämta ut dem, jag menar, vi har ju fått ett barn trots spermiekvaliteten och hoppet lär ju vara det sista som överger människan