30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

Mayan: Vi har försökt ett bra tag nu, men har fått två missfall inom loppet av ett år, nu senast i februari

NN: Det låter som mina kostråd! Inga mjölkprodukter öht, ingen kall mat, inget alltför fett/friterat/stekt, inga bananer, jordgubbar, päron, ingen kall eller sur dryck, inget kaffe, inget "överätande"... Jag var bortbjuden i helgen och insåg snabbt att jag i princip inte skulle kunna äta något från buffébordet. Försöker så gott det går, men det är svårt (är ost-och youghurtälskare). Undrar om denna inställning till mjölkprodukter bottnar i att många asiater är laktosintoleranta...
Jag insåg att jag åt mycket rå och kall mat; sallader, frukt, bröd, mjölkprodukter, juice och trodde detta var nyttigt, men enligt akupuntören kan kroppen inte tillgodogöra sig näringsämnena i maten.

Monchichi: jag brukade ha väldigt regelbunden mens. Sedan förra missfallet i juni pendlade det dock mellan 25 och 45 dagar (!). Det är väl bara att vänta - och slappna av som sjuksköterskan sa (lättare sagt än gjort). Gör saker du tycker om och ta hand om dig; det är bästa medicinen. Men ja, jag vet att det är svårt.

Suck! Idag känns det tungt... Jag har konstiga drömmar om att jag aldrig kommer att få barn. Känns som jag inte ens kan slappna av när jag sover.

Monchichi: De första tre - fyra gångerna jag hade mens efter missfallet var det ganska långa cykler (den längsta var dock alldeles efter missfallet) och sedan "krympte" avstånden. Men den blev aldrig som innan. Nu går jag och väntar och väntar, precis som du, men det lär nog dröja ett bra tag.

NN: Jag är rädd att örterna är doserade efter en viss diet, så om jag ändrar något kanske det blir overksamt eller rentav skadligt? Jag lägger ju trots allt ner tid, mycket pengar och kraft på dessa preparat och jag vill, vill, vill, vill ju att det ska funka.

Snigelkatt: tänker på dig!

Ååå, jag känner SÅ igen mig i vad ni skriver. Monchichi, jag kan känna mig så hemsk och avundsjuk på andra med sina lyckliga familjer och graviditeter. Jag känner mig som den enda i hela världen som inte är gravid eller har en bebis och det är klart att det utanförskapet sätter sina spår i hur man tänker. Jag kan inte vara glad för andras skull längre, och det får jag dåligt samvete för. 

Grattis iallafall till att din cykel har startat.

Maria A - visst sitter det i lääääänge. Jag tror inte jag hämtat mig från första misfallet än, även om det kändes lite bättre när jag blev gravid andra gången. Dessutom går det i vågor. Vissa dagar är bättre och andra är fortfarande hemska. Har iallafall bestämt mig för att berätta om folk frågar hur man mår. 

Mardrömmar och obehagsdrömmar fortsätter... Häromnatten var det en rabiessmittad hund som hoppade på mig (jag som annars gillar hundar) - undrar vad det betyder...

Väntar annars på provsvar från läkaren. Tyckte det var bra att de tog initiativ att göra vissa tester trots att jag "bara" haft två missfall.  

TT: hoppas din hund återhämtar sig snabbt; förstår att det måste ha varit hemskt.

En kram och kyliga Stillahavsvindar till er alla!

NN: Ja, tre månader känns oändligt... Vi tänker försöka vänta och under tiden fokusera på hälsan, men visst känns det länge. Angående kalcium; jag tänker försöka äta gröna bladgrönsaker (grönkål, spenat...), bönor, mandel, apelsiner, broccoli...

NN: Bra att du känner något - det borde ju vara ett tecken på att det funkar...?
Jag har ju bara varit iväg två gånger (men det känns som längre med alla örterna  ), men ett av mina symptom som jag hade innan, extrem trötthet, har försvunnit. Nu vet jag ju inte om det med all säkerhet är akupunkturens och örternas hjälp, eller om det te.x. är att jag känner att jag tagit tag i saker och ting och därför är mindre stressad mentalt och därför är mindre trött... Dessutom så dricker jag mer vatten med all medicin och tror att jag är mindre uttorkad (tror att jag drack för lite innan). Jag kände precis som du när de rekommendrade tre månaders vila och akupunktur - tänk om de bara vill mjölka en på pengar. Jag betalar ju ca 600 kr/gång och sedan tillkommer ju alla preparat, så billigt är det inte. Men jag hoppas och tror att deras samarbete med sjukhusen och kliniker är en kvalitetsstämpel.

En fråga jag har är dock om örterna kan vara skadliga under graviditet? Tänk OM man (mot förmodan) skulle bli gravid innan dessa tre månader...

PP, Liss och Icka: förstår er oro och håller tummar och tår att det går bra på era ultraljud. Ni är ju iallafall tre i samma situation och vi andra hejar på !

Fick mina testvärden skickade till mig häromdagen - verkar som jag har anlag för blodpropp. Ska få träffa en perinatologist (specialist) som ska gå igenom saker och ting med mig. Känns skönt att något äntligen händer, fast jag som är så nojig oroar mig förstås om andra eventulella fel...

Vallmo75: Känner med dig och sänder massor av styrkekramar!

Icka, PP och Liss: ser fram emot att höra mer från er - för mig inger det hopp! 

Tack för alla råd angående akupunktur och örter. Ja, man undrar ju vad det är i dessa pulver och tabletter... Ingen innehållsförteckning heller.

NN: Ni gör absolut rätt i att ha det lite romantiskt denna månad. Det blir ju tyvärr ganska mekaniskt med allt planerande och ägglossningstestande. 
Vad jag förstår så gäller även tre missfall för utredning här med, jag vet inte varför min läkare beslutade sig för att göra en utredning; kanske för att jag ställde så många frågor, kanske för att jag framhöll att jag var orolig för min ålder... Hursomhelst är naturligtvis tacksam för att jag ska få träffa specialisten även om det dröjer innan remissen går igenom.
Skriv gärna mer och berätta om hur akupunkturen funkar för dig.

Passar på att "love-bomba" er alla med en stor KRAM!

Hej och välkomna Massamys och Mojutten! Kom själv in som "ny" här i början av februari och kan intyga att det är en trevlig och stöttande tråd.  

Och hej Bettan!! Hoppas du fått lite sol på näsan och ordentligt med vila.

NN: Ja, jag kan känna mig stressad så det uttrycker sig fysiskt. Jag antar det är därför mardrömmarna och obehagsdrömmarna fortsätter. Jag vet inte vad man kan göra för att få sova lugnt. Jag har aldrig lyckats meditera, men vissa säger att det hjälper mot stress och kanske även mot orolig sömn.

Idag berättade min man att hans äldre kvinnliga kollega frågat om inte vi ska ha barn snart, frågat om min ålder och påpekat att det var dags. Jag har lust att gå upp till henne och skrika (ironiskt): Näe, DET visste jag inte! Jag menar, hur korkad tror hon att jag är, som dessutom är naturvetare och vet en hel del om reproduktionssystemet. Det kan verkligen få mig att gå i taket! 

Har inte fått någon tid hos specialisten än men väntar otåligt och kollar telefonen ofta (de ska ringa och meddela tid), men det kanske dröjer en månad eller så.

Vallmo: Hoppas det gick bra på jobbet idag! Ta hand om dig.

PP och Liss: hur gick det för er?

Välkommen till tråden Cinza. Klart du får komma hit!! Jag beklagar verkligen allt jobbigt du har varit med om. Tänk att världen kan vara så orättvis - skickar i allafall en bamsekram till dig!

Monchichi: undrade just vart du hade tagit vägen... Det är jobbigt med bebisreklam på TV och mammor med barnvagnar. Tillåt dig att gråta - förhoppningsvis känns det lite bättre efteråt. Har även jag mina dagar då jag känner mig som den ensammaste i världen. Hoppas att det kan hjälpa dig lite att veta att du har någon som upplever samma sak här. Kram till dig med!!

Hoppar in och säger hej. Fantastiskt roligt för er alla tre Liss, PP och Icka - hoppas att ni kan ta det lite lugnt nu fram till nästa kontroll.

NN: Jag har också börjat träna mer och det hjälper med välbefinnandet i stort. Har inte haft problem att somna, snarare tvärtom (har varit extremt trött), men det verkar som akupunkturen har hjälpt på det området. Däremot tror jag psykisk stress har påverkat andra saker i kroppen: har bl.a. fått dålig hy, exem och inflammationer. Men det känns skönt att jag har tagit tag i hälsan både med akupunkturen och förhoppningsvis det stundande mötet hos specialisten.  

Vad är det bidrottninggelé hjälper med?

Snigelkatt: Håller med: 2009 går helt bort. Hemskt! Hoppas du mår lite bättre nu - vet att det är svårt och går i vågor. Kram!

Mojutten: Jag fick ta blodprov nu häromveckan som analyserades och där det fastställdes att det förelåg en förhöjd risk för blodpropp. Men det är allt - det kanske inte alls var orsaken till mina missfall. Väntar på att få träffa en specialist. Känner tyvärr inte till hur det är i Skåne.

Cinza: Så sant. Man har inget val. Jag tycker det låter jättebra att du har en plan för att stötta föräldrar som mist barn - kan tänka mig att behovet är stort. Sorg är ju något som folk runt omkring kan bli rädda för, hur de ska förhålla sig etc.

Hej Maggan- beklagar dina missfall, känner tyvärr inte till Skånesjukvården.

Liss och NN: Tack för att ni förstår att jag blev uppretad över kommentaren. (Min man tyckte inte alls att det var stötande, själv är jag uppenbarligen jättekänslig. Är fortfarande lite arg faktiskt.)

Ska till specialisten den 31:a - tjohoo, äntligen!

Förresten kan jag berätta att min akupunktör fick barn häromdagen. Han och hans fru är över 40, den konventionella sjukvården nekade behandling då hennes FSH-värden indikerat att hon i princip gått in i klimakteriet - med akupunktur och kinesiska örter blev de gravida på naturlig väg (!) och barnet föddes denna vecka. (De har inte barn sedan tidigare.) Låter nästan för bra för att vara sant; iallafall en liten solskenshistoria.