Inlägg från: mojutten |Visa alla inlägg
  • mojutten

    30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3

    Absolut ingen fara TT, ni har alla skött er bra. Jag ville bara undvika att titta in och mötas av UL-bilder, det är jag inte redo för.

  • mojutten

    Jag kommer att sakna er men jag tycker samtidigt att vi måste respektera att det kan vara svårt att hantera gravidas närvaro i tråden och en utav de bästa sakerna med denna tråd är att det alltid varit som en fristad och det bör det nog fortsätta att vara. Det kommer dock att kännas tomt och ni får gärna låta mig få veta hur det går för ett genom ett PM eller så, mina tummar kommer att fortsätta hållas för er så hårt att de blir blå.

    Själv är jag nere i ett hål, djupt och svart. Semestern är slut imorgon men jag tror att det blir en tripp till läkaren snarare än in på jobbet. Hade sån ångest över allt i går att jag var som förlamad, allt jag kunde göra var gråta och hyperventilera. Min kloke man sa att det inte fanns en chans att jag ska jobba i detta tillstånd, men jag måste söka hjälp för så här kan jag inte ha det.

    Kram

  • mojutten

    Kära ni,
    Tack för att ni finns. Jag är sjukskriven iallafall tills sen 8 sept då jag ska på nästa läkarbesök. Remiss har också skickats för att jag ska få terapi. Det känns skönt att äntligen ta steget och söka hjälp och jag skulle så klart ha lyssnat på er kloka för länge sedan.

    Hur är det med er?

  • mojutten

    Skönt att höra att det är ok med dig NN, även om mensen nästan alltid är ovälkommen. Låter som en bra ide med insemination för att minska pressen.

    Det känns otroligt skönt att vara hemma och med lite distans så börjar jag inse att det kanske verkligen är vad jag behöver även om jag har lite svårt att ta det till mig. Jag försöker att göra saker som jag gillar, jag spenderar mycket tid i trädgården och precis som du promenerar jag. Sen så joggar jag en hel del, det rensar verkligen min hjärna.

    Tack Bettan! Hoppas att allt är väl och att er lille son är frisk och kry nu.

  • mojutten

    Hej i tråden,

    Har haft fullt upp då min svåger gift sig i helgen och vi har hjälpt till en hel del plus haft släkten på besök. Det var både roligt och jobbigt. Många tal om att det vore ok med utökning av familjen så där till nästa sommar. Även om det inte var riktat till oss så tyckte jag det var jobbigt, sen var det en 4 månaders liten sötnos där som gjorde att det skar i hjärtat en smula.

    Jag känner att jag inte är på topp, energin räcker inte riktigt till och i dag har jag spenderat hela dagen på soffan halvsovandes eller sovandes. Det är tur att jag får det iaf.

    På onsdag är det dags för läkarbesöket. Jag börjar bli lite nervös. Tänk om det är något fel på någon av våra kromosomer, tänk om vi bär på någon mutation som helt sätter stopp för allt?

    Ledsen att mensen har dykt upp SoB.

    Hur blir det NN, ska ni testa inseminering denna månad?

    Kramar till alla

  • mojutten

    Tack MCT! Jo, jag vet att det är ovanligt att det är något fel och att man med PGD kan plocka ut friska embryon förutsatt att man känner till mutationen men det tar lååång tid och jag är så less på att vänta.
    Jag antar att jag helt enkelt inte ska gå händelserna i förväg utan vänta tills i morgon och se.

    Hur är det med dig och de små? Jag hoppas att ni växer så det knakar alla tre.

  • mojutten

    Så nu var det överstökat. På plussidan, inga kromosomfel, på minussidan mer väntan.
    Jag känner mig lite irriterad, behöver de verkligen vara två läkaren för att meddela provsvaren och säga att de nu skickar remiss för Ivf. Kanske skulle resurserna kunna anv bättre, och kanske skulle det vara bättre att träffa samma läkare varje gång så man slapp förklara allt om och om igen. Jaja, min man fick samma läkare och han kom ihåg mig också.

    Skickar de remiss till sig själva?
    Så nu är det 3 månaders väntan tills vi ska tillbaka till ännu ett menlöst läkarbesök då ngr blodprover ska tas och sen så väntar ivf någon gång i början av nästa år. SUCK!

    NN, som tur var så var det min svåger som gifte sig men jag vet att han och hans ex hade ett mf. Det var dock ingen tragedi då de inte planerat det eller ville behålla barnet.

    Tack i allafall för alla tumhållningar och uppmuntrande ord

  • mojutten

    Jo NN, jag trodde faktiskt att vi bara väntade på att se så att kromosomtestet var ok och att vi sen skulle komma igång. Det är inte mycket annat att göra än att vänta, kanske träna lite mer så att jag iallafall är i bra form när det drar igång.
    NN, tack för ditt PM och tipset. Tyvärr då får man inte för så längre.

  • mojutten

    Först är jag ledsen för mina konstiga inlägg, mina tummar är för feta och min iphone för envis.

    NN, jag vet inte varför de har ändrat reglerna.

    Här är det en evig bergochdalbana. I går firades 6 år av giftemål med mens, tack för den!
    Dagen blev trots detta riktigt bra. Vi var på en andra visning av en gård vi är intresserad av och nu håller vi tummarna att tanten accepterar vårt bud. I så fall så börjar vi ett nytt liv på landet.

    I övrigt är jag galet orolig över mitt möte med läkaren i veckan. Vi klickade inte helt och jag är osäker på vad han kommer att göra för bedömning.
    Ena sekunden känner jag mig som en bluff, andra som att det inte är någon tvekan om att jag behövt det här.
    Det är nog ingen överdrift att säga att jag är en aning ostabil.
    Jag har fått en tid hos KTB teraputen ( säger man så?) den 15:e.

    Hur går det med alla andra? Tråden känns väldigt tyst

Svar på tråden 30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet del 3