markbon skrev 2012-01-20 21:56:19 följande:
Godkväll alla!
Nu känner jag för att skriva av mig! hoppas ni inte tar illa upp!
Idag fick min morsa ett återfall till spriten, hon ringer och gråter och säger att hon skall dö. Hon skall jämt göra så när hon ringer! Hon ringer hela tiden och det gör att jag blir jätte nervös, känner att jag har mnga extraslag ikväll.
Jag förstår inte varför folk skall dricka, nu var det ca 2 månader sedan morsan fick ett återfall, om min oro kring henne hade dämpat sig, så nu kör vi igen!! Imorgon blir det ett långt samtal när jag kommer hem, nu får det FAN vara nog! Jag har mig själv att tänka på, orkar inte tänka så mycket på hennes problem.
Jag kan inte förstå en mamma som verkligen skiter i sina barn, bara trycker ner dem när hon mår dåligt. Jag vet om att hon har ångest över hennes ekonomi, och det stör även mig, för jag är älskar ju henne.
Det känns alltid bättre att skriva av sig, Nu skall jag ta en atarax och kura ner mig framför tven och hoppas att hon inte ringer mer!
Kramizar!
Jag är åxå uppväxt med en alkoholiserad pappa, nu bodde jag aldrig med honom, han brydde sig inte om mig förrän han blev nykterist kring 30 års åldern men då var jag 12-13 och inte så brydd över han. Jag ansåg att det inte var värt att slösa min energi på han.. Jättekul när man är 7 år gammal och har en full/hög pappa som ringer en och slöddrar om att han kvaddat bilen! Vad hade jag med det att göra liksom? Då hade jag inte hört av han på nått år innan.. sen dök han upp på min 13 års dag, spännande att förklara till mina vänner varför min "döda" pappa återuppstod! hahaha Han var ju död för mig..
Har nu pratat med min terapeut om min pappa, han dog av en blodpropp när han var 36, hans nykterhet dödade honom eftersom blodet blev tjockare utan alkoholen. Jag var 18 när han dog.. Men nu pratade jag med min terapeut om han och han förklarade det åt mig att min pappa har säkert haft någon ångest åkomma när han var yngre men med tanke på att det inte var så utforskat ännu då så visste ingen nått om det och alkoholen blev en flyktväg. Alkohol är ju lugnande till en viss del, saken är bara att när alkoholen går ur så ökar ångesten. Vad gör man då? Jo då tar man till det man vet lugnar igen..
Vet du om din mamma har någon form av ångest? det är till stor del ärftligt och med tanke på hennes alkoholism så är det vad jag misstänker.. Tyvärr verkar du ärvt den genen av henne, ångesten alltså. jag har fått det från båda sidor ev. kan ju inte fråga min pappa nå mer.
Måste du svara när hon ringer? Har du jättetajt kontakt med henne? Jag tänkte om du skulle säga åt henne att "Tyvärr mamma, jag mår jättedåligt av att du hör av dig när du druckit, jag orkar inte med det. Hör av dig när du är nykter istället så kan vi göra något du och jag."
Tänk på att du alltid alltid ska prioritera dig själv först, du ska absolut inte ha ångest för att du mår dåligt av din mamma, det är hon som ska ha det! Du lever med dig själv främst, dina känslor, ditt mående och det är det som du måste prioritera.
Hoppas ataraxen hjälper lite och du får en lugn kväll!
