• MizzTez

    Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?

    Mammatilltretroll skrev 2011-08-16 20:07:49 följande:
    Alla ni som har många fysiska symptom, mår ni lika dåligt hela tiden eller har ni bra dagar och dåliga dagar? Kan ert mående pendla från timme till timme? Och mår ni ibland nästan helt bra?

    Jag har ganska många fysiska symptom som läkarna inte kan förklara trots snart ett halvår av utredning...

    Muskelsvaghet- får mjölksyra fort av att typ hänga tvätt och dessutom känner jag att musklerna blivit mindre även om jag aldrig haft mycket muskler så kan jag känna och se det på tex vaderna och armarna..

    Hela kroppen känns trött och tung, typ som att jag sprungit maraton fast jag bara stått i parken med barnen i 5min...
    Ibland känns det jobbigt att bara resa sig från sängen eller sitta upp på en stol. Och att stå länge bara rakt upp och ner gör mig yr och svag.

    Huvudvärk ofta..

    Ont i ryggen och ont i magen

    Pirr och domningar i kroppen. Känns som att ha bubbelvatten i hela kroppen, skumt eftersom det inte syns utanpå att jag skakar..

    När jag vaknar på morgonen är jag väldigt stel i alla leder och det känns nästan som att jag legat och kramat ihop händerna så hårt det går i sömnen. Alltså med naglarna in i handflatorna... Och när jag ska öppna handen är det stelt och gör ont...

    Vissa dagar går jag som i en glasbubbla.. Jag ser och hör allt omkring mig men det är som att jag är i en bubbla och jag är då yr och matt och vill helst bara ligga ner, men det går inte med 3 små barn att ta hand om...

    Det märkliga är att jag vissa dagar är så dålig att jag knappt tar mig upp från sängen och andra dagar orkar jag med både barn och tvätt och baka..
    De dagar jag inte kan vila alls på dagarna har jag mycket värk och mer yrsel och är väldigt svag i kroppen på kvällen.
    Men om det händer något tex med något av barnen och jag ligger i sängen och känner mig superdålig, ja om det händer något så kan jag ta mig samman och bära in en ledsen 6åring trots att det nyss kändes som att jag knappt orkade sätta mig upp...

    Känner någon igen sig?
    Jag känner igen mig!
    För mig pendlar det mycket från dag till dag.. Vissa dagar är toppen! Fan jag skulle orka bestiga mount everest medans andra dagar vill jag sjunka genom jorden och bara vara ifred. Sen har jag mellan dagar åxå, känner mig trött och hängig men glad och så ändå.
    Huvudvärk har jag ofta och då är det som ett tryck i skallen, känns som att näsan ska lossna! Skakar invändigt kan jag åxå göra, som frossig men ändå inte, oftast är det mest kring bröstmusklarena sånt kommer för mig. Domningar i kroppen har jag åxå, ju sämre jag mår dessto mer domningar.
    För mig är det inte händerna som är stela utan käken, jag pressar ihop tänderna när jag sover och det kommer åxå i perioder när jag mår sämre. Sen utlöser det huvudvärken.. Överlag så är jag väldigt spänd och spänner mig mycket om jag blir stressad, sen sitter jag med ont i musklerna, huvudvärk, hjärtklappning osv.
    Men det är från dag till dag, ibland timme till timme... Idag är det relativt okej men har hjärtklappning, måste upp på hälsokost och köpa magnesium för det tog slut för några dagar sedan och då kommer hjärtklappningen och pirret på engång.
  • MizzTez
    Mammatilltretroll skrev 2011-08-25 11:30:44 följande:
    Rädd: Har du beställt hem journalkopior? Du får gärna skriva provsvar så kan jag hjälpa dig tolka!

    Vanadiz: Är du säker på att du "bara" har psykiska bakomliggande orsaker och ingen B12/Järn/Kalium/Kortisol/T4 brist?

    Känner du igen känslan av att det är jobbigt att bara andas..?
    Jag har gjort en lungröntgen och en spiromitri som såg helt bra ut men ändå känns det som att jag inte kan andas.. :(
    Eller..jag kan andas, men det är fysiskt utmattande att överhuvudtaget andas..
    Jag har tagit alla prover och de visar utmärkta svar! De har tom. kollat efter tumör på bla bi-njuren..
    Anonym (Hypokondriker?) skrev 2011-08-25 20:49:38 följande:
    Alla mina symptom började med en 40-års kris (tror jag, eller så blev jag "sjuk" då) Jag tyckte det kändes mycket jobbigt att i rask takt närma mig 40, så jag blev lite deprimerad och hade mycket negativa tankar (inte så många kroppsliga symptom). Sedan har åren gått, och de senaste åren har jag inte varit så deprimerad, utan mått ganska bra, men jag har alla möjliga kroppsliga symptom, de vill liksom inte ge med sig. Detta har ju i sin tur gjort mig hypokondrisk, och det gör ju inte saken bättre. Vissa dagar känner jag inte av någonting och vips så är allt jättebra för att nästa dag känna mig skakig, muskelryckningar, domningar, ja allt möjligt skit. Jag har provat terapi, men jag har ju inte blivit av med mina symptom för det. (jag har nog de flesta symptomen på listan, fast inte samtidigt, det växlar och kommer periodvis). Jag har käkat diverse kosttillskott, men tycker inte det hjälper. När började era symptom?
    Jag har åxå sådär pendlande med fysiska symptom. Andningen är jobbig för ibland är det som att mina lungor är för små och jag får inte in luft hela vägen. Saken med det är att jag haft så i perioder sedan jag var liten!! Många av symptomen jag har nu kan jag koppla långt tillbaka till jag var liten. Däremot är det först nu efter jag kraschade i december med en ordentlig panik attack som jag fick den här hypokondrin och det i sin tur gör ju att jag märker allt som händer i kroppen och överanalyserar hela skiten!
    Värst är nog faktiskt hjärtfladdret, "frossan" i musklerna och domningarna.. Jo, sen att det kommer utan att jag känner mig desstomer påverkad av något, kan må skitbra och sen bara pang poff så är jag sänkt igen.
  • MizzTez
    Anonym (hypo) skrev 2011-09-06 18:55:12 följande:
    Vill bara skriva att jag verkligen uppskatar denna tråd och alla som delar med sig. Ibland när jag mpr skit läser jag här och blir påmind om alla fysiska symtom på ångest. Jag har svår hälsoångest och katastroftankar så för mig är alla dessa symtom en pina och skapar en ond cirkel av dödsångest.
    Exat så mår jag åxå.. Vad skönt att få ett bra namn på det där! Hälsoångest! Exakt vad det är!
  • MizzTez
    Anonym (hypo) skrev 2011-09-07 11:06:49 följande:
    Jag har inget svar på din fråga men troligen så sitter det i hjärnan. När man känner och tänker efter hela tiden så reagerar kroppen på alla möjliga sätt. Jag brukar få hjärtklappning och bli tungandad när jag ska sova men för det mesta lyckas jag somna efter en stund.

    Jag har fått problem med min mage. Gasig, uppkörd, orolig  ofta svagt illamående på morgonen (inte gravid).  Någon som känner igen sig? Sedan har jag även problem med ryggen, väldigt långt ner mot rumpan. Vet inte om det har med ångesten att göra eller något annat. 
    Men vad spännande! Undrar just nu om det är jag som skriver inläggen anonymt?!?
    Min mage rasar ju helt och jag äter nexium för den i perioder men minsta lilla oro/stress så har jag problem. Pratade med min sjukgymnast om min rygg, har fått konstiga smärtor där nere igen, förra året åkte jag akut med konstig ryggsmärta men ingen hittar nått!!! Då sa en läkare att det kan vara stress..
  • MizzTez
    Anonym (hypo) skrev 2011-09-07 19:14:15 följande:
    Hej igen,

    Ja det var onekligen ett sammanträffande :) Berätta gärna hur dina mag/ryggproblem ter sig och om du har tips på vad som kan underlätta. Jag har haft problem med ryggen ett tag, fick barn för 1 år sedan och är säkert överbelastad. Just nu har jag alltså ont över rumpan och svanskotan, typ en strålande värk. Går till en sjukgymnast som har lite ideer om att jag är överrörlig och svag.
    Min mage har jag aldrig tidigare haft problem med men sedan i feb har den krånglat. Ibland panikont med akut diarre som kan sitta i några dagar. På senaste tiden har jag dock mer knip, uppkördhet, massa gaser. Har varit hos läkaren och ska påbörja utredning. Är så förbaskat trött på mig själv och min kropp. Jag har nya symtom varje vecka. Vet inte längre vad som är verkligt och vad som sitter i huvudet. Massa spring hos läkare, sjukgymnaster mm. Har prövat kbt men måste nog ta upp det på allvar igen.  Har verkligen hälsoångest och katastroftankar. Kan inbilla mig allt möjligt i katastrofväg, om min man går ut för att hämta något i bilen och dröjer så målar jag upp bilden av att han blivit typ rånad, misshandlad. Detta tar sjukt mycket energi från mig och stressnivån är hög så mitt intellekt säger mig att det inte är konstigt att kroppen reagerar med fysiska symtom men ändå oroar jag mig för att vara dödsjuk.  
    Åh, vet du, inte för att vara elak eller så men ditt inlägg här är så skönt att läsa!! Fruktansvärt skönt att höra att det inte bara är jag som springer med klippkort hos läkaren så ofta så de till och med hälsar på mig på stan! Så skönt att någon annan åxå har de där katastorftankarna! Min karl jobbar med ett ganska farligt yrke och ibland när han går på jobbet får jag ont i magen för jag tror det är sista gången jag ska få se han.. Har aldrig tänkt så tidigare! Det tar väldigt mycket energi, det håller jag med om! Just för tillfället är mina barn lite små sjuka, i förkyldning, jag är åxå lite risig i kroppen men min hjärna går på högvarv!! För den är det inte bara en förkyldning utan det är säkert någon jättefarlig sjukdom.. Ibland blir jag bara less på mig själv!

    Min mage funkar som så att jag kan få så ont så jag nästan skriker, känns som det vrider sig i en knut där inne, jag börjar kallsvettas, må illa, tål inte ljus.. Så jag sitter på dass en halvtimme med en varm handduk på magen eller så duschar jag varmt tills det släpper. Men det händer bara ibland, för det mesta så är den uppsvälld, bubblig, orolig och så får jag springa och skita hela tiden! Jag har tidigare haft magsårsbakterien och egentligen alltid haft en problem mage men just med den här ångesten så är den det första som tar "skada"
    Jag har faktiskt fått en bättre mage sedan jag började äta magnesium, jag började äta det för mina skakningar men tydligen verkade den bra på magen åxå. Behöver inte alls ta nexium eller omeprazol lika ofta nu och jag har bara haft 3 sånna där rejäla magknip senaste tiden. Jag kan heller inte äta fibrer, då dör magen på engång! Vitt bröd är det som gäller om jag äter smörgås. Mycket vatten dricker jag åxå.

    För mig växlar symptomen åxå vecka för vecka och jag är faktiskt jätte orolig att missa något "riktigt" fel på mig. Nu har jag ju lärt mig känna igen många saker men har fortfarande endel saker som jag skulle vilja reda ut, tex det här med hjärtklappningen som jag tycker kommer i tid och otid. Fattar inte riktigt det där.. Sen är jag såndär jobbig människa som vill veta varför  om saker och ting, får ingen ro i kroppen förrän jag vet varför mitt hjärta rusar, varför jag får yrsel ibland, så är jag!
  • MizzTez
    Anonym (hypo) skrev 2011-09-07 22:29:23 följande:
    Jag har nog kommit fram till att min ångest grundar sig i ett grymt stort kontrollbehov. Och likt dig så vill jag ha svar på allt, jag vill veta varför och jag har svårt att köpa att det är pga ångest innan en riktig utredning är gjord. Fast innerst inne fattar jag ju grejen. Jag skäms över mitt beteende och min man börjar nog tröttna på min åkommor. Har besökt akuten och vc galet många gånger det senaste året. Tanken på att tänk om det är på riktigt denna gång är så stark och svår att tygla. Skönt att det finns fler som jag, tack!
    Ja min gubbe har nog åxå slutat lyssna för ett tag sedan.. Men jag förstår han för om jag själv är less, vad sjutton ska inte han vara då?!?
    Jo du, det där med kontroll behov känner jag igen! Visste inte ens att jag hade ett sånt förrän en dag när jag satt på jobbet och ringde hem för att kolla hur allt gick med barnen, vad de ätit, om läxorna var gjorda, om de badat osv. Då kom jag på mig själv med att fundera vad sjutton jag höll på med!! Jag kan ju ändå inte göra något åt saken på jobbet..
    Jag läste någonstans att en person med panikångest snittar 36 besök hos läkaren på ett år! Om man tänker efter så är det mååånga besök! 3 i månaden.. Men jag förstår varför man gör det! Det är inte lätt att tygla de där tankarna och känslorna. Jag pratade med en gammal vän för ett tag sedan och förklarade hur jag är, jag är väldigt öppen med hur jag mår och kan skämta om det åxå, speciellt de dagar som är bra för då inser jag ju hur knäpp jag är de dåliga dagarna. Men iaf så har denna vän haft både stroke och hjärtinfarkt och han sa "Tro mig! Man känner när det är på riktigt!!" Så hans ord hör jag i huvudet när jag mår dåligt och jag litar på att han vet vad han pratar om eftersom han verkligen varit med om det!
  • MizzTez
    Anonym (hett) skrev 2011-09-14 17:34:22 följande:
    Har länge letat efter det rätta ordet, hälsoångest är precis vad jag lider av jag med.
    Idag började det att hetta till på mitt huvud, som en liten fläck som blev jättevarm i hårbotten, katastroftankarna började genast och nu sitter jag här och googlar och rädd för vad som ska hända härnäst.. hur får man stop på eländet??
    SLUTA GOOGLA!!!!
    Helt seriöst så tror jag att alla små symptom man får blir 100ggr värre när man googlar!
    Jag sitter själv med kramp i vänster arm just nu, vet inte om det är karpaltunneln som spökar eller nått annat men det gav mig månadens första panikattack iaf.. Jag har riktigt ont i musklerna i armen.. hoff..
  • MizzTez
    Mille101 skrev 2011-09-25 15:47:44 följande:
    Hej,

    Första gången på familjeliv, kom in av en slump efter att ha googlat på diverse symptom som jag har haft de senaste 7 veckorna...
    Jag fick plötsligt stickningar/domningar i händer fötter, muskelryckningar (sprätter liksom till i musklerna)på alla möjliga delar av kroppen, ont i vaden (som är öm man tar på den) ont på insidan av foten, stel i händer och en känsla av kraftlöshet. (Dock inte hela tiden utan det växlar). Musklerna spänner så fort jag går upp för trappan (har tidigare haft ganska bra kondition och tränat en del) och det känns som jag har träningsverk i hela kroppen. Ofta känns det som jag har sockerdricka i hela kroppen...
    Jag har stel nacke och kan känna vissa punkter på kroppen som är ömma.
    Jag har gått till sjukgymnast som tror att det är stress men trots behandling så hjälper det inte. Till saken hör att jag är grymt hypokondriskt, vid minsta konstig/annorlunda symtom så tror jag att det är cancer/ALS eller annan vidrig sjukdom. Jag får panikångest och det låser sig i kroppen och jag får jobbigt att andas. Åkte in akut till sjukhuset för en vecka sedan. Jag får högkostnadskort väldigt snabbt (!) då jag är så nojig och har dessutom sjuk dödsångest. Jag ska gå i terapi för detta samt antidepressivt. Men det jobbiga är att symtomen inte försvinner...De tog massa prover på mig som visade att allt var normalt men funderar på att gå till en neurolog, fast vågar inte egentligen.
    BLÄÄÄÄ vad detta är jobbigt att inte veta vad det är för något...Känner ju igen mångas symtom på mina egna men tror alltid det värsta. 
    Ja men se på sjutton, en till som jag då! Inte för att vara elak eller dryg på något sätt men du beskriver då exakt mig.. det enda som jag märker något är att träna, träna och åter träna!! Magnesium, omega3 och d-vitamin är åxå bra för kroppen. Jag ser till att promenera minst 40 minuter varje dag och speciellt de dagar jag mår skit. Dock inte de dagar jag flåsat på gymmet..
    Det viktigaste är ju att hålla hjärnan sysselsatt med annat än att tänka på symptom, ångest och allt runt om. 
  • MizzTez
    Mille101 skrev 2011-09-25 16:01:22 följande:
    Jag kan ju tillägga att jag inte känner mig särskilt stressad men har ett grymt kontrollbehov som kanske avspeglar sig i stress!??!?!
    Sedan kom jag på att jag vaknar upp på natten och armarna är bortdomnade....VAD BEROR DETTA PÅ?????????? Vill bara må som vanligt...

    Mina domnar åxå bort på nätterna, har karpaltunnel syndrom i händerna och sen har jag fått inflammationer från nacken och käkarna pga att jag spänner mig hela tiden som går ut i händerna. fruktansvärt jobbigt!
    Mille101 skrev 2011-09-25 16:15:16 följande:
    Åh vad skönt att se en till jämnlike Men hur får vi hjälp??
    Har hört att Magnesium ska vara bra, kanske värt att prova????
    Jag försöker komma ut varje dag men när jag var ute häromdagen så fick jag ta tågen hem för jag var sååå trött i kroppen...
    Helt klart värt att prova!
    Jag försöker inse att det är bara jag som kan hjälpa mig.. Men med hjälp av kbt-terapi så jag får rätt verktyg att arbeta med.  Försök börja med vitaminer och sen kortare promenader till att börja med, 10-20 min, bara för att få upp lite energi i kroppen.

     
Svar på tråden Vilka fysiska symtom på stress/ångest har ni haft ?