Jag (man på 45) har aldrig "blivit påkommen" med att onanera (utom av pappa ibland när jag var barn), men en gång när jag låg och dåsade i ett tält en förmiddag var det en kvinna som öppnade dragkedjorna till tältet och började prata med mig för att påpeka en sak. Jag var helt naken och nästan halvsov. Inte roligt alls! Vem fan drar ner dragkedjorna till ett tält bara sådär??
Min blinda farmor satt ibland med handen innanför kläderna på sin ålders höst. Mamma kunde om hon upptäckte det och skulle hämta något säga ifrån och jag tänkte genast "Nejjjj!", "Kunde hon inte fått ha den stunden för sig själv." Farmor var uppenbarligen inte medveten om att det kunde vara andra som kom in på hennes rum så kunde inte mammas ärende vänta av respekt och för att undvika pinsamheter?
Jag förstår mycket väl att det inte är socialt accepterat att blotta sig. Personligen hade jag inte brytt mig om det var en kvinna, men jag hade nog inte vetat riktigt hur jag skulle interagera med henne och gränsen till att det börjar kännas respektlös är hårfin. Men så är det ju inte man gör. Normalt börjar man flörta, blinkar kanske med ena ögat eller sådär och ser om det besvaras och gör det det så är spelet igång och då lär man snart märka var den andras gränser går.
Problemet om det varit en man är att det inte går att veta om det är någon galning som gärna går längre utan att bryr sig om om det finns samtycke. Om det är ett misstag som att någon glömt låsa dörren på en offentlig toalett t.ex. så hade jag inte brytt mig - det hade nog varit mer pinsamt för honom än för mig! Är det ute i naturen så hade personen i normala fall tyckt det varit pinsamt om andra upptäckt saken så då hade jag bara undvikit att gå närmare av respekt precis som man hade gjort om någon satt och uträttade andra behov.
Hade det varit en kvinna ute i naturen hade jag gjort på precis samma sätt - alltså avlägsnat mig - såvida inte kvinnan signalerade uppmärksamhet. Det högst osannolikt att hon önskar bli påkommen och hade förmodligen inte räknat med att jag skulle närma mig av en ren tillfällighet där det normalt är folktomt.