Runt 40 och vill följas åt med att försöka få en bebis del 5

Och här har jag fortfarande spottings och en del rent blod och är på cd 10. Samt att det känns som att jag är på väg att få ett lika helvetisk ryggskott som i september (veckan efter mitt MF)! Jag har haft ont i bäckenområdet och tighta rumpmuskler i några veckor nu (jag stretchar varje dag och tränar också en hel del). Då var jag tvungen att få morfin och muskelavslappnande. Jag brukar får ryggskott ett par gånger om året (de senaste 15 åren), men har aldrig sökt läkarvård för det (innan det som hände i september) utan brukar klara mig själv med hjälp av att röra mig rätt, stretcha osv. Jag har försökt att få en tid hos sjukgymnasten utan att lyckas. Jag har också försökt att få en tid hos gynekologen, utan att lyckas. Jag väntar på samtal från DS för att höra vad de tror om att jag inte slutar blöda. Och så funderar jag på att gå till City Akuten för min rygg - men jag blir väl bara irriterad om jag får något meningslöst svar som att "fortsätt att röra på dig". Jag vågar inte lägga mig på spikmattan, eftersom jag är rädd att inte komma upp igen från det läget. Och så borde det vara ÄL om två dagar - fast nu har jag ingen aning. Och så var jag tvungen att ta alvedon och ipren i dag. Och måste göra det igen snart. Vilket ju inte är bra om man försöker bli gravid (ipren alltså).

Det var litet klag från mig. VARFÖR måste det vara så komplicerat jämt!

Nej, inte sedan september. Ryggskott är ju akuta. Jag brukar alltså få c:a två om året (har därmed haft ett 30-tal!). Men det var extremt starkt, det jag hade i september och jag kunde inte ta mig upp från golvet, dit jag krupit mitt i natten. Så efter två-tre timmar var jag tvungen att ringa på ambulans (efter Sjukvårdsupplysningens förslag). Och för att kunna komma upp på båren var de tvungna att ge mig morfin och muskelavslappnande. Eftersom det känns som om att ryggskottet kan bli lika starkt även den här gången, oroar jag mig självklart. Tydligen ska kombinationen alvedon och ipren vara den bästa. Jag fick också starka tabletter från läkaren förra gången (Tramodil, eller något liknande) men de gjorde mig bara helt dimmig och snurrig, utan att ryggontet avtog, så de låter jag bli just nu.

Jag stretchar normalt varje dag och stärker mig med träning flera gånger i veckan och brukar använda spikmatta och värmedyna (inte vetekudde eftersom vi inte har micro och det verkar så bökigt att värma i vanlig ugn). Men det är bara normalt "underhåll" för mig. Likförbaskat fortsätter mina ryggskott att komma dock!

Glandin 25.

Tack för kramar, Hemulan och Tjatte - det behöver jag just nu. Till på köpet gnällde min man och var surmulen över att behöva ta sonen till dagis i morse (endast fjärde gången sedan i september som han gör det).

Trombyl kan man även ta om man, som jag, har förhöjt TNF-alpha värde (enkelt sagt - ett för starkt immunförsvar, vilket gör att embryot lättare stöts bort av kroppen). Det är vanligare ju äldre man är. Och har man haft flera missfall, kan det vara ett skäl till det. Det fick jag veta av Dr. Björk på Lucinakliniken - som ordinerade dubbel dos Trombyl (150mg). Och då fick jag behålla min graviditet. Om det var en slump eller inte vet jag inte.

Om man har en känd tendens till blodproppar kan man behöva något starkare än en Trombyl om dagen (vilket är "normal"dosen). En del får t ex ta Fragminsprutor under graviditeten för att undvika blodproppar i bl a moderkakan.

Oss tog det ju runt tio år att få vår son. Jag var 43 år när jag väntade honom och vi gjorde bara KUB-testet. Jag fick siffrorna 1:641 på DS (och c:a det dubbla på de andra kromosomavvikelserna), vilket sågs som bra siffror för min ålder. Ryggmärgsbråcket kollas väl främst på UL i samband med KUB-testet, eller är det blodprovet de ser det på? Vi bestämde oss för att inte göra FVP pga missfallsrisken (den är mycket låg, men eftersom jag hade haft tre stycken på mindre än ett år innan jag blev gravid med sonen, så kändes det som en risk vi inte ville ta).

Om jag skulle bli gravid igen går vi nog, trots allt, direkt till FVP, utan KUB. Vi har diskuterat det och pga att vi är "gamla" föräldrar och redan har ett barn skulle vi göra så. Det vore inte rättvist mot sonen att lägga en sådan potentiell omvårdnadsbörda på honom. Vi har också en mycket liten släkt, med få möjligheter till stöd därifrån för honom.

Tack, snälla! Jag ska kolla upp Citodon.

Jag har haft känslig rygg sedan tonåren, då jag växte väldigt fort, och sedan jag var 30 år har jag haft c:a två ryggskott om året. Så det får jag nog leva med. Men jag har oftast inga större problem mellan ryggskottsattackerna, eftersom jag tränar och stretchar mycket bl a. Jag är även själv utbildad Pilatesinstruktör och har jobbat med det - så coremuskulaturen är jag mycket bekant med. Men jag måste alltid vara försiktig med hur jag lyfter och böjer mig och att jag inte övertränar vissa muskler - annars kan det smälla till. Och det är ju inte lätt, alla gånger, att tänka på det när man har en liten vild 2-åring.Så ryggen är egentligen inte svag utan "bara" känslig (det verkar även vara hormonrelaterat, då ryggskotten nästan alltid kommer i närheten av ÄL). Och så är jag hypoflexibel i de flesta leder och har en mycket stel bröstrygg (som har med kotorna och hur jag växte som liten att göra, efter vad en osteopat har sagt till mig). Det är säkert något med diskarna också.

När jag väntade min son 2008 fick jag bara ryggskott en gång (och då berodde det på ett fall), så det var inte så farligt. Och så hade jag gravidischias från när magen började bli tyngre. Så jag oroar mig inte jättemycket för ryggen under en ev. ny graviditet. Men det är psykiskt jobbigt att behöva oroa sig över ryggen jämt och om det ska "smälla till" eller inte.

Så, nu har jag fått pladdra av mig litet om min gamla rygg.

Förresten - när jag ringde DS gyn i går så trodde hon att jag kunde ha haft ett tidigt missfall (pga "mens" på BIM+4 och blödningar och spottings fortfarande på cd 10). Jag sa att jag hade tänkt detsamma, men att jag ju tog ett negativt test på BIM+3. Fast det kan ju ändå ha varit så. För det är ju ganska konstigt om Glandin25 skulle göra detta mot min kropp? Det andra alternativet är väl att även jag är på väg in i något slags förklimakterie och att kroppen därför spelar mig dessa spratt.

Nåväl, vi har öppnat bebisverkstan (trots den förbaskade ryggen och spottings) och får se vad som händer.
Hur tempar man? Kan någon tipsa? Egentlige borde ÄL vara i morgon eller på torsdag - men som det är nu så vet jag ju inte säkert.

Jag tror att VÄLDIGT många som är 40+ hamnar på medel eller hög riskfaktor - just pga att åldersfaktorn drar ner siffrorna automatiskt s a s. Jag fick, som sagt, 1:641 när jag var 43 år och det ansågs som ett bra resultat. Jag kommer ihåg hur sköterskan sa "Tänk dig ett badkar med 641 pingisbollar - och att en enda av dem är den riskabla att plocka fram". Så du kan ju tänka dig ett badkar med 1100 pingsbollar.

Åh, så spännande, oceanney! Tänker på dig nu.

Tack för din omtanke.
Jag har hört av andra som har blivit hjälpta av naprapat. Jag hade själv en osteopat när jag bodde i England. Just nu hoppas jag på en tid hos en bra sjukgymnast som jag har fått tips om (jag står på stand-by för en tid). Men annars kommer jag säkert att testa naprapat längre fram. Manipulation av ryggen tror jag att jag kan behöva. Det finns spänningar man själv inte kan lösa upp med stretchningar etc.