Inlägg från: Minimalla |Visa alla inlägg
  • Minimalla

    30+ som fick första barnet 2006 *4*

    Assar: Jo tack Charlie mår faktiskt bättre nu. Så skönt när han är lite piggare och gladare. Han är slemmig i halsen, men inget som sitter långt ner i luftvägarna enligt läkaren.

    Vi gick ju också på synkoll på BVC två gånger innan vi fick remiss till sjukhuset. Nästa vecka ska vi tillbaka för uppföljning. Sist pratades det om att det eventuellt skulle komma att behövas lapp för ena ögat så nu oroar jag mig över det. Det har gått så bra med glasögonen, men ett plåster på ögat... där tror jag hon drar gränsen.

    Tråkigt att Gustav behöver så mycket kortison. Hudet blir ju så tunn och känslig så det blir lätt en ond cirkel tycker jag som själv är uppväxt med eksem. Decubal mjukgörande kräm har gjort under för mig, kanske kan det vara något att prova?

    Kaz: Smart med en att-göra lista, det ska jag ta efter. Så kan Stella själv få hjälpa till att skriva upp punkter där. Kram tillbaks!


    *** Stella 060224 *** Lilly f/d 090908 *** Charlie 100727 ***
  • Minimalla

    Kaz: Vad skönt att du fick en del respons på föräldramötet, synd bara att de inte verkar förstå HUR viktigt det är. De måste ju förstå att det är viktigt för alla barnen. Vad jag känner igen den där "manboy-incidenten". Stella är också väldigt känslig för vad andra säger och just den där låten pratar hon mycket om att den och den kompisen har sagt att man inte kan sjunga så och så blir hon ledsen. Hon har två kompisar som har ett annat språk som modersmål. I Stellas öron låter det ju som låtsasord och hon härmas gärna och blir då utskrattad av de andra två. De är 5 och 6 år, den äldre dyrkas av de yngre men hon är inte snäll. Det är så tydligt att Stella inte är värt ett dugg så fort den stora tjejen kommer hem från skolan och det gör mig så arg. Jag fattar inte att de ska vara så svårt att leka tre.

    Pyttis: Spännande med föreläsning! Jag har läst boken flera gånger och försöker få maken att läsa den, men ännu inte lyckats. Jag bestämmer gång på gång att vi ska ta hjälp av boken, men vi kommer aldrig så långt. Men jag tror att jag tar till mig mer och mer för varje gång jag läser så en hel del gör vi nog redan. Men tänk att det ska vara så svårt att vara positiv och att tjat är så lätt att spotta ur sig innan man hinner reagera.

    juni: Just nu hinner inte jag och maken prata alls, vi orkar helt enkelt inte. Jag känner att vi lever lite farligt just nu. Inte mycket kramar, närhet eller ord överhuvudtaget. Det bidrar väl till att jag mår som jag gör gissar jag. Ang att det är svårt att prata med vänner IRL håller jag med om. Stella är ju dessutom så medveten nu så man får passa vad man säger när hon hör. Hoppas sammandragningarna lugnat ner sig. Jag tror barnmorskorna brukar vara väldigt restriktiva med att känna på tappen, de vill väl inte vara där och retas i onödan. Men i ditt fall kanske det kan vara befogat.

    Vilka bra förskolor alla verkar ha. Jag tycker de är så slappa på Stellas förskola. Det finns alltid mycket tankar på vad som ska hända, men sen blir det inte så mycket gjort. De utgår mycket från leken, jag tycker det är jätteviktigt, men det får inte bli så att det bara är fri lek hela dagarna utan någon särskild pedagogisk tanke bakom. Under hösten är det meningen att de ska jobba mycket med språket, miljön och djur och natur. Stella som börjar femårsgruppen ett år tidigare kommer också få hålla på med lite matte. Bra va, med tanke på att hon redan nu lider av prestationsångest och har för höga krav på sig själv *ironi*. Jag skulle vilja att de pratade mer om "livsfrågor", hur man är en bra kompis osv. Ikväll när vi läste en saga (Prinsessan Bulleribång) som handlar om en prinsessa som räddar en prins så hävdade hon bestämt att prinsessor inte kan rädda prinsar. Sorgligt att de redan nu är så hjärntvättade.


    *** Stella 060224 *** Lilly f/d 090908 *** Charlie 100727 ***
  • Minimalla

    Mandra: Vilken härlig storasyster Vilya är, jag förstår att hon måste varit jättestolt. Härom morgonen var Charlie jättekinkig och ville bara vara i famnen och jag kunde inte ens få till frukost till mig själv (Stella hade redan ätit med sin pappa) och då erbjöd sig Stella att ta fram frukosten till mig och så plockade hon fram bröd, smör, pålägg och mjölken som stod på översta hyllan i kylskåpet. De kan så mycket mer än man tror. Förvånad

    Vi4: Så fint du skriver! Det är verkligen inte överflödigt. En del tårar föll nu för du träffar verkligen mitt i prick. Det gör ont att läsa med det är också så skönt att det finns någon som verkligen förstår - mer än vad jag själv gör.  Mycket av det du skriver var det som psykologen tog upp sist. Hon pratade t.ex. om att jag är good enough och att jag måste förstå att det är mer än tillräckligt. Det är väl där skon verkligen klämmer i mitt fall. Jag tycker inte good enough är good enough - i mitt fall, men så klart är det tillräckligt för alla andra. Jag är extremt hård mot mig själv, har fått mycket skäll av kuratorn för det. Jag tänker mycket på vad "alla andra" tycker och tänker, vad som är rätt och fel och hur andra dömmer mig, men i grund och botten så är de där andra bara en elak röst jag bär inom mig. Det du skriver är så viktigt så jag ska spara ner det så jag kan läsa och påminna mig själv. Tack min fina vän!

    Vad duktig du var som vågade utmana dig själv och din ångest. Jag försöker också göra det, men det är hemskt innan det är över och jag förväntar mig alltid det värsta. Men det är nog nyttigt att träna på att utmana katastroftankarna och lära sig att sålla i vad som är befogad/obefogad oro. Hoppas vi kan ses på tisdag så jag få krama dig riktigt ordentligt. Hjärta


    *** Stella 060224 *** Lilly f/d 090908 *** Charlie 100727 ***
  • Minimalla

    Stella stoppar också allt i munnen, det gjorde hon aldrig som liten. Hon tuggar och suger på det mesta, det har förvärrats väldigt mycket efter att hon slutade med nappen i somras. Hon säger själv att det är för att hon saknar nappen, men den abstinensen borde väl avta nån gång??? !!


    *** Stella 060224 *** Lilly f/d 090908 *** Charlie 100727 ***
  • Minimalla

    Har inte varit här på några dagar, men vill i efterhand tacka er för era tankar.
    Stor kram!! Hjärta


    En prinsessa, en ängel och en prins. Tre älskade barn.
  • Minimalla

    Vi har alltid fått ge medicin med våld ända sen Stella var bebis. Det känns fruktansvärt, men inget annat har funkat. Hon verkar inte ha fått några men av det... mer än att hon inte gillar att ta medicin . Förra veckan vände det lite när hon fick en kur hostmedicin. Då tog hon den till slut om hon fick dricka cola med sugrör samtidigt som vi sprutade in medicinen med spruta. Annars tar hon hellre suppar (med tårar och protester) än sväljer medicin. Det är jobbigt för det känns ju som ett övergrepp.


    En prinsessa, en ängel och en prins. Tre älskade barn.
  • Minimalla

    Juni: Kram till dig och lilla H. En olycka händer så lätt.


    En prinsessa, en ängel och en prins. Tre älskade barn.
  • Minimalla

    Nu tittar jag in och behöver lite kloka råd från er igen... Vad gör ni rent konkret när det kokar över (humöret alltså)? Jag har inget tålamod längre och Stella har till slut kommit in i en riktig trotsperiod. Vi är osams ungefär var femte minut och fast jag bestämt mig för att ta ett djupt andetag, ha överseende och vända andra kinden till så är jag där och skäller och tjatar innan jag hunnit räkna till tre. Vad gör man?! Det känns som det kommer bli en eländig jul om det fortsätter så här. Snälla, ni kan väl säga att ni känner igen er liiiite...


    En prinsessa, en ängel och en prins. Tre älskade barn.
  • Minimalla

    Tack för era kloka tankar, det hjälper så mycket!! Idag lyckades jag till slut avstyra ett gräl för att jag gjorde några roliga miner åt Stella och så skrattade vi båda två istället. Jag är på ganska god väg att identifera de dåliga mönstren men har inte tänkt så långt som att jag måste ta reda på vilken funktion de fyller. Tack för det Mandra. Tyvärr är det nog så eländigt som att jag mår dåligt av olika orsaker och tar ut det på Stella. Vi umgås ju hela tiden och hon som är liten och go får vara min slagpåse och jag hennes. Idag när hon lugnat sig berättade hon att hon blir så arg och att hon inte kan lugna sig. Hon såg så ledsen ut och jag vet ju precis hur hon känner sig. Vi är så lika vi två. Som tur är kan vi prata om hur vi känner och är duktiga på att säga förlåt och kramas.
    Nu skriker Charlie så det är bäst jag tittar till honom...


    En prinsessa, en ängel och en prins. Tre älskade barn.
  • Minimalla

    Mandra: Så go hon är din Vilya som kommer och säger förlåt efteråt. Det visar ju verkligen att hon tänkt igen det som hände.
    Jag bläddrade bakåt en sida och läste lite mer noggrant och såg ditt inlägg om hur du hanterat hjärtklappningen och det gav mig verkligen en tankeställare. Jag inser att jag känner att jag behöver mina raseriutbrott för de får mig att må bättre just då, men i slutänden mår jag så klart sämre av dem och så släpper jag på raseriventilen igen och så blir det värsta onda cirkeln. *lightbulbmoment*
    Vi har så himla skön stämning här hemma nu och det märks verkligen att vi alla anstränger oss och det glada humöret smittar ju av sig.

    Idag har jag pyntat hos Lilly. Jag fick vada fram i snö upp över knäna så Charlie fick vänta i vagnen en bit bort medans jag skottade fram stenen med en liten sandspade. Hon fick nya ljus, kulor i rött och guld och en tomte och en ny ängel. Det blev så fint och det kändes skönt att få göra en sån liten sak för henne.

    God jul allesammans och ta det lugnt på vägarna!



    En prinsessa, en ängel och en prins. Tre älskade barn.
Svar på tråden 30+ som fick första barnet 2006 *4*