30+ som fick första barnet 2006 *4*

Frk kanin: vilka goda nyheter!!! Kul med Ärtis med!

Assar/ vilken knäpp pappa! Vi höll båda hemma tills Julia var smittfri idag!

Även här blev Julia sjukast, fick en förklaring av bvc men kommer inte ihåg hur det var...

Läser men hinner inte kommentera just nu utan här kommer ett totalt egoinlägg!

imorse när jag lämnade barnen bad deras ansvarspedagog mig om ett snabbt samtal. Hon berättade att de haft planering i personalgruppen igår och då diskuterat att ta in en specialpedagog i barngruppen för observationer, speciellt på Agnes. Hon ahr svårt att hantera kamratrelationer. Hon blir ledsen och gråter vid minsta motgång. Här är ett exempel som jag själv såg på dansavslutningen i våras:
Barnen skulle ställa sig på ett led, A stod bredvid och tittade på när de andra barnen ställde sig i ledet, hon tog inte klivet in i ledet utan hamnade sist. Började då gråta eftersom hon inte ville vara sist och fröken hjälpte henne in i ledet lite längre fram.
Detta är typiskt Agnes och jag är glad över att personalen ser det och vill hjälpa henne. Samtidigt blir jag ledsen över att min underbara tjej inte kan hantera situationer bättre och att det ska behövas. Samtidigt är jag arg på kommunen som skär ner på förskola/skola och inte ger dem vettiga förutsättningar att göra ett bra jobb!!! Detta sa pedagogen i princip till mig imorse, att när barngrupperna var mindre kunde de jobba mer med sådana här situationer utan att behöva ta in någon utifrån.

Vi hoppas på bra tips coh råd ocha tt det ska bli bra naturligtvis. Samtidigt är det jobbigt att jobba i samma kommun just nu, det finns nämligen många bra resurser dit man kan vända sig, men jag samarbetar ju med dem så det känns inte bra! Om det behövs ska jag kolla med chefen om vi kan få gå i en grannkommun istället.

Hon reagerar så i många olika situationer. Det händer även hemma att hon bryter ihop totalt vid minsta motgång.

Vi har pratat lite ikväll, men maken är iväg med papporna i föräldragruppen och tittar på fotboll. Vi funderar på om det delvis är ett sätt att förhålla sig till den stora barngruppen, att om man gråter får man lite extra uppmärksamhet.

Samtidigt känner jag igen mig själv lite, jag har alltid varit känslig för att bli utanför och inte få vara med osv. Velat vara till lags men inte alltid fixat det under uppväxten vilket varit jättejobbigt. Det är säkert också en bidragande orsak till att detta är så jobbigt för mig!!!     

Assar; Vi har inte pratat med henne om det eftersom vi inte vill påverka henne inför specialpedagogens observationer. Men visst har vi försökt prata med henne tidigare, men det har liksom inte funkat. Hon verkar inte kunna uttrycka sig!

Juni: Precis sådär funderar vi med, men det kanske inte är en medveten strategi. Svårt att veta, de är ju ändå inte så stora, hon fyller fem i november,

Mandra! Hoppas att det blir samma för oss!

Vi gör ofta saker med ett barn, just samtalen är så härliga! Imorgon åker maken och Julia till svärisarna och kommer hem på söndag. De ska åka tåg.

Jag och Agnes ska ha mysigt med badhusbesök med hennes gudmor plus dotter, teater och tjejkväll med en annan dagiskompis plus mamma!

Tack för alla kommentarer! Nu har vi smält det och det känns rätt ok. Specialpedagogen ska dit imorgon, jag bad personalen be henne ringa oss efteråt så att vi kan träffas och prata om hur man ska gå vidare.

Assar: jag vet inte hur det gick igår. Antar att vi blir informerade framöver. Frågade A hur dagen varit och om ngt speciellt hade hänt men hon sa att det varit som vanligt.

Lycka till på kalaset imorgon!!!

Agnes har beställt nallekalas, jag tror att det blir bra men det är itne förrän i november...     

Så är det nog hos oss också. Bra tycker jag!