30+ som fick första barnet 2006 *4*

Gbg - har fuderat en del kring ditt inlägg och du har ju redan fått bra reflektioner. J:s kompis kompis gjorde "samma sak", när de väntade trillingar tog de bort ett av fostren. Det gick bra med de två som var kvar. Jag tyckte då att det var fruktansvärt att två fick leva och inte den tredje. De har i alla fall inte ångrat detta i efterhand och dessutom skaffat ett barn till efter det och ska troligen ha fler... Vet inte vad jag vill ha sagt med det här, mer än att det finns fler som tänkt på liknande sätt som din syster.

Hoppas bara att hon kan få hjälp med depressionen för den gör verkligen att man inte ens tycker att man kan klara av sig själv och tänk då tanken att ta hand om 3 små barn... De verkar ju vara medvetna om riskerna, och att de ändå vill gå vidare trots att de vet att det kan sluta med att båda fostren dör visar ju bara ännu mer hur desperat lite de vill behålla båda fostren.

Ego - I helgen har mamma passat barnen och jag och J bott på hotell och bara vilat. Det var första gången någon hade hand om Elis på natten. Mamma bodde hemma hos oss och det hade gått jättebra. Det var skönt att bara  vara vi två, det var ju första gången på två år. Vi var väldigt trötta så vi var mest på hotellrummet och kollade filmer, åt god mat och käkade godis. 

Ha, ha, Elis körde att vara naken hela lördagen, det gick inte alls att få på honom någonting över huvud taget...

Hej!

Är inne på ett sällsynt besök, jag har haft problem med att logga in. Sedan har jag aldrig någon tid vid datorn längre då jag ska jobba in den tid jag kommer sent till jobbet på morgonen på kvällarna efter det att trollen gått och lagt sig.

Stort grattis till Juni - undrade om det hade blivit någon bebis och det hade det ju!!

Grattis till Assar också! Kul! Det sätter igång lite känslor då Gustav och Elis ju är lika gamla och jag skulle gärna vilja ha en 3:a i teorin, men känner mig fortfarande utmattad och inte redo. HAr funderat mycket på det det sista, men vet inte vad jag vill. Tycker att de två jag har ständrigt bråkar om mig så det finns ingen plats för ytterligare en som vill ha lite tid från mamma...

KRAM

Hej hopp!

Skönt att läsa om att man inte är ensam med dåligt tålamod, och att det kan gå fel ibland. Idag skulle jag hämta killarna från dagis och såg fram emot att åka lite snow racer/pulka med dem då det fortfarande var ljust. (Det brukar vara J som hämtar). Båda var vid gott humör, men väldigt ofokuserade så jag som hade massor av kläder på mig blev genomsvett långt innan jag ens hade börjat få på dem overallerna. Elis ville bara ha på sig vantar och stövlar, inget mer. Efter tjat, gnat och pockande och lockande så fick det bli att ta på overallen med våld. Efter det var det helt kört, fick inte på honom sockar eller skor då han bara sparkade och ylade. Jag brukar försöka räkna till 10, brukar lugna ner mig lite då, men här fanns ingen lösning. Så till slut fick jag bära ut E helt galen, utan mössa, vantar och helt barfota. Blev orolig då han varit sjuk precis och så kall han blev om fötterna på de 10 minuters promenad hem. Så jag blev helt otroligt arg och bara skällde på Elis hela vägen hem. Han vägrade åka vagn och jag orkade knappt bära honom så det var skitjobbitg. Men det är ju så jobbigt att bli sådär arg. Jag var helt förstörd hela em/kvällen. Någon snowracer tur var det aldrig tal om... Vi blev i alla fall vänner efter att ha kommit in och jag sade förlåt för att jag blev så arg.

Mandra - Så himla bra om hjärtklappningen håller sig i schack! Och bra att du lyssnar på kroppen för det är ganska slitigt att både läsa och ha barn. Tycker att du är duktig!

God Jul till alla om jag inte hinner in här något mer.
Jag har en hel del kvar att göra. Men vi ska vara borta på julafton så det blir nog jul ändå även om jag int e hinner med precis allt.

Hej allihopa!

Längesedan jag skrev något, men jag följer er så fort jag har tid i alla fall, men hinner aldrig skriva. MEn nu tänkte jag ändå göra ett försök.

Kaz - *vinkar* Föstår dina funderingar. Man vill ju att barnen ska få vara med de andra och inte bli "efter" precis som du skrev. Men min uppfattning är nog att man inte ska försöka göra barnen till någon annan än de är. Det tror jag ju inte att du försöker göra heller. En i min mammagrupp har en kille som är 1,5 år äldre än Anton och han ville ha klänning till dagis och hade fått ha det för mamman för hon ville att han skulle få känna sig fin som han gjorde i klänning. Tror inte att de andra hade retat honom för det, men det kommer väl antagligen. Jag tycker att det är gulligt att han önskar sig en Tingeling-väska.

Anton är så långt ifrån "mjuka saker" att jag blir orolig åt andra hållet. Han pratar bara om spider-man, batman, Star Wars, fulingar och "krafter". Allt ska dö och skäras sönder. Vet inte riktigt vad jag ska göra åt det, det är absolut inget jag har uppmuntrat.

Idag försökte Anton sticka Elis i ögonen! (för att Elis fått ärva hans innetofflor som Anton inte längre får på fötterna...) Han har försökt göra det en gång eller två igår också, men jag trodde att det var av misstag. Jag blev i alla fall jättearg, Elis bara satt och tjöt och kunde inte öppna ögonen. JAg kan fortfarande inte lämna dem mer än någon minut ensamma innan Anton har gett Elis något tjuvnyp el. dyligt så att Elis börjar gråta.

I eftermiddag var jag, barnen och mamma på cirkus. De var jättesnälla och stod i kö tålmodigt, och tyckte att det var jättekul under föreställningen. Elis är ju inte så gammal, men det gick bra ändå, det var bara clownen i början han blev lite rädd för...

Nu måste jag lägga fram kläder inför imorgon. J jobbar massor nu i 3 veckor framåt, han kommer hem efter barnen har lagt sig så jag får rodda allt. Men det är ju inget mot vad tex du Kaz gör!

Hej igen!

När det gäller avundsjukan går det väl i perioder då det blir sämre och bättre. De kan ju faktiskt leka tillsammans ibland också, men då är det ju oftast hårda, grabbiga tag och en av dem slår sig på något inom 5 minuter. Det har varit bra att ha dem på olika avdelningar på dagis, men nu till hösten ska de vara båda på samma, så det ska bli spännande att se hur det går. De träffas ju ute och då brukar det gå bra, men idag hade A varit på E hela förmiddagen och slagit honom med spadar osv. Så det är nog lite värre just nu än vanligt.
Här finns inga specialpedagoger el. dyl. Tänkte kanske ta upp det på 4-årskontrollen om vi blir kallade någon gång...

MAndra - Vi stormtrivs i vårat hus. Det är så härligt att ha plats och kunna bestämma själva. Vi har inte gjort så mycket ännu i huset mer än bott in oss och gjort lite "finlir" som bytta knoppar på köksluckorna, köpt nya lampor, satt in insats till kamin mm. Ska tapetsera två rum på övervåningen, fixa kattvindarna så det går att ha som garderober samt hallen där nere, men det blir till hösten. Just nu har det varit uteplatsen som skulle fixas, högtryckstvättas, slipas, oljas... Den är stor så det har tagit mkt tid. Nu är det ju trädgårdstider och vi funderar mycket på hur vi vill ha det i trädgården, men är lite handfallna då vi inte är så vana vid att anlägga nya land osv. Så jag är inne på att ta hit någon som kan som talar om hur vi borde göra...

Ända sedan vi gifte oss känns det som att vi har haft så otroligt lite tid för varandra, vi är så trötta att den som lägger barnen alltid somnar. Så vi hinner ju inte tröttna på varandra i alla fall... Men jag är för tillfället ganska gnällig, faktiskt så jag borde skärpa mig. Hoppas på att semestern kan lugna ner allt lite.

Ska försöka hitta länken nu...

Hej igen!

Först och främst - Vi4, hurra vad duktig du är! Så du sliter! Ska du vara ledig  under sommarenefter du disputerat?

När det gäller huset så är vi väldigt glada att vi inte köpte något renoveringsobjekt för det hade inte vi mäktat med. J älskar huslivet, att fixa och pilla som en liten hustomte. Och det behövs.

Tack för de tänkvärda orden och tipsen om avundsjukan. Jag har funderat en del den sista tiden på vad det gör. Jag tror att Anton upplever det som att vi inte tycker lika mycket om honom, vi skäller ju aldrig på Elis som vi gör på honom i och med att det är han som slåss. Vill ju inte att han ska ha dålig självkänsla. Försöker prata med honom om det, om situationerna som blev, orsaken och hur han kunde gjort istället för att bitas/nypas/slåss, men man märker ju att han har svårt att ta till sig det. Dessutom haqr jag försökt fokusera på de gånger han gör något "bra" så att han får positiv feedback att bygga vidare på. Men det är svårt! Tänkte försöka ha lite mer "Anton-tid" då jag eller J bara är med A för det behöver han nog. Nu kör vi ju mkt i "skift" då en är med barnen och den andre fixar.  Dagisfröknarna har med som mål att stärka A:s självkänsla så de har i alla fall identifierat att detta behöver jobbas med.

Anton blir också alltid mkt "värre" (mer på Elis) när han är trött. Om vi gör utflykter till båtarna/stan/stranden/lekplatsen så tappar han intresset för att slå Elis, men man orkar ju inte hålla på HELA tiden. Det är mysigt då man är på tu man hand så man får väl försöka ta sig den tiden.

Nu har jag suttit och kollat in kungabröllopet, hann aldrig se det i fredags. Ska nog sova lite innan det är dags att gå upp igen...

Vad härligt att ha hela familjen samlad igen Kaz!

Här har båda barnen 40 graders feber, första gången båda är sjuka samtidigt.

Igår kom J hem från jobbet innan barnen hade somnat för första gången sedan i lördags. Det är ju inte många dagar de inte har sett honom, men J blev helt ignorerad av barnen, de helt enkelt uteslöt honom.

Hej!

Tänk att du snart har en ny liten bebis att snusa på Assar!
Elis och Anton har blivit så stora nu det sista så nu skulle jag kunna tänka mig en till (med direktleverans...) Tyvärr är maken inte inne på samma spår så det stannar nog kvar vid önskestadiet.

Just nu  - hör och häpna - så sitter killarna i lekrummet och LEKER TILLSAMMANS. Tänk om det kunde vända, tycker mig se en liten tendens till detta de senaste två veckorna.

Vi behöver köpa en ny stol till Anton så att Elis får ta Antons för den han sitter i börjar bli för liten. Vad ska man ha för sorts stol till en 4-åring? Tips?