30+ som fick första barnet 2006 *4*

gbg och malinkat, vilka fina familjer ni har och det var väldigt fina bilder med!

Grattis till Agnes 5 år  och N 1 år idag !

Drutten, inte meningen att att göra dig nojjig, jag tror verkligen inte att det är livsavgörande, men kan ev. förebygga och minska risker. Nu verkar ni ju dessutom äta bra! Så ta det lugnt! När det gäller fertiliteten är du ju ändå bara 37, det är oftast ändå goda chanser då, men är du orolig så gå och kolla upp det! Det är inte så svårt, bara en undersökning, ta med lite info om dina cykler och så ett par blodprov. Det är mest innan man drar sig... Jag ångrar väldigt mycket att jag inte kollade redan förra året! Vad jobbigt för A, är personalen bra på att ge honom positiv feedback när allt funkar bra? Kan de ge honom lite extra tid och uppmärksamhet?

Drutten, dels kollar man med blodprov hur själva äggreserven ser ut, det heter AMH-värde och mäter hur många ägg man kan ha kvar. Får man bra värden kommer man att fortsätta ha ägglossning ett bra tag till. Det andra värdet, FSH, har jag förstått handlar mer om hur "pigga" äggstockarna är. Även om man har ägglossning överhuvudtaget undersöks med blodprov. Får man över/under riktlinjerna har man sämre odds att lyckas. De kan också med vul kolla att man inte har några cystor eller polyper eller något som hindrar. De kan också se ev. stopp i äggledarna, men det är inte så vanligt i vår ålder tror jag. Storleken på äggstockarna är viktiga och dessutom kan de då se ungefär hur många ägg man har i just den pågående cykeln med vul, vilket ger en indikation på hur många det finnas att "välja på" för äggstockarna varje månad. Ju fler desto bättre chanser. Man kollar också ofta sköldkörtelvärdena, höga värden kan ge svårighet att få barn och medicinerar man så förbättras chansen snabbt. Även vissa vanliga hormoner som östrogen kollas, brist på östrogen kan ge långa cykler utan äl och llägger man till lite sådant så kan man normaliserrra cykeln osv. Man kollar också mannen och kvaliteten på spermierna, samt ev. infektioner som kan ha påverkat kvaliteten.
Är man över 35 år räcker det att man har försökt aktivt i 6 månader för att få hjälp med en sådan koll. Mitt tips är verkligen att inte dra sig för att gå p en sådan undersökning. Jag ångrar så att jag inte gjorde det tidigare...

malinkat, vad besvärligt, jobbigt både för henne och för er. Jag funderar lite på det som de sa till mig när jag ringde till Allergicentrum senast. Edvin fick ju reaktioner förra veckan, 2 ggr och jag vet ju inte vad det var han reagerade på. Jag berättade att han vägrade äta vit fisk den kvällen och att jag sedan "lurade" honom lite genom att lägga en under potatismosen (så att han fick i sig en del ändå) och jag berättade också att han sedan några dager efter reaktionen hade smakat vit fisk på dagis men sedan vägrat att ta en enda tugga till. Sjuksköterskan på allergicentrum sa att barnen kunde känna på sig att de inte tålde maten och därför vägra, eller att de provar en tugga och känner att det inte är bra och därför inte äter mer. I värsta fall kan de generalisera det till annan kost som de förknippar med den de inte tål. Hon tyckte därför att vi inte skulle ge vit fisk förrän vi pricktestat honom igen.
Så nu funderar jag på om det kan vara något som Elvira har blivit allergisk mot och därför inte vill äta viss mat, och att hon förknippar flera rätter med samma obehagskänsla även om det kanske inte är det hon inte tål? Att det kom upp igen låter ju som ett tecken på att det är något som inte är som det ska. Jag tycker nog ni ska kolla det. Tomat skulle kunna vara en sådan grej, det kan man ju ha i lite allt möjligt i såser mm, det skulle kunna förklara pizza, ketchup, mm. En annan tanke jag får är om hon fått sväljsvårigheter, den mat hon verkar vilja ha är sådan som går lätt att svälja, medan köttbitar, mm är svåra...

Malinkat, ja, det var en bra sida.Fick en till tanke, minns du om något speciellt hände där för 4 månader sedan? Om hon satte i halsen eller något som gjort att hon undviker att utsätta sig för det, eller någon maginfluensa hon har minnen av eller så? Det är ju vädligt lurigt, men det verkar konstigt att hon inte verkar hungrig om hon inte ens småäter något. Jag är ju orolig av mig till naturen och hade nog ändå gått och kollat upp det så snart som möjligt. Det låter ju som att hon äter väldigt lite och ni verkar ju inte heller göra någon grej av det så att det är som en pågående maktkamp som bara fortsätter. Det kan ju vara någon sjukdom eller så, inte för att göra dig orolig, jag bara går på min känsla och det du beskriver, men du har ju helheten! Så känns det som att det bara är en period så fortsätt lita på det.

Assar, åh förlåt att jag "lurade" på er dem då jag vet många inkl Edvin sm glatt tuggar i sig dem, så jag tänkte att det nog gick hem hos de flesta. Är de för små för att kunna svälja dem hela då? Eller vill de nu inte ha dem alls? En del lägger dem i en bananbit och så får barnet svälja bananbiten, så blir det en annan känsla (alltså inte tugga på bananen). Vill inte ni vuxna svälja dem hela heller? Annars kan vi köpa dem av er Kanske passar det er bättre med vanliga kapsar som man tömmer ut på tesked, men då smakar det mer fisk. Eller Möllers tran som är flytande.

MalinKat, låter bra att du inte är orolig, tror du/ni har helt rätt inställning!

Frk kanin, kram, det är inte alltid så lätt att vara förälder och man är inte en dålig mamma för att man inte alltid kan eller orkar vara så bra som man själv skulle  önska. Jag tror eg. tom att det ibland kan vara bra att barnen ser att man inte har tålamod med allt tex. Vi är bara människor vi mammor med.

Mandra, vad är en pickas kapsel?

Suger åt mig era idéer till juni. Vi har värst svårigheter på morgnarna. det har ju varit mkt bättre under hösten än det var i våras, men nu har det börjat igen. I morse inte mindre än 3 stora utbrott. Det första varade i 30 minuter där han gallskriker, sparkar och försöker komma loss/alt. förstöra. Vi är båda helt svettiga och blöta av alla hans tårar och snor. Jag är helt slut när jag kommer till jobbet. Det börjar alltid när vi ska byta blöja. Han vägrar och vill ha sin kissblöja (eller som igår bajs). Han försöker få tag i den på alla vis och skriker och sparkar och är rasande. Att få på en ny är nästan omöjligt och han river sönder den om han kommer åt. Sedan brukar allt vara en kamp. Det verkar inte spela någon roll hur jaggör, om jag tex förbereder honom på att snart ska vi byta, eller om jag bara kommer med den. Tack och lov lyckas jag oftast hålla mig lugn själv och pratar med lugn röst om att vi alltid byter blöja, det är bättre att han lugnar sig för då hinner han leka lite till eller titta på Bolibompa en stund till osv.

Mandra, ja, precis vad vi brukar försöka med, att ligga på golvet framför TVn, men det duger inte. Han kan också vid kissblöja få stå eller halvsitta framför TVn, som i morse, men han vägrar ändå. Han vill helt enkelt ha den blöjan han redan har. Det är samma med kläder, han ska ha samma kläder som han redan har. Att byta kläder är också en kamp. Han får därför sova med samma som han haft på dagen, för vi orkar inte strida om allt, och så byter vi bara kläder när det är så smutsigt att vi får skämmas för dagis annars  Nu har han haft samma kläder sedan i söndags...När vi byter blöja (de gånger det inte är strid) håller han krampaktigt i byxorna och säger "ha de byssorna, ha de byssorna" med gråt i rösten.

Tack för er input, ibland känns det helt hopplöst med denna kläd och blöjkamp. Jag tror att jag/vi har provat det mesta, men kommit fram till det som ni är inne på att det bara är att välja striderna. Skönt att höra att fler står ut med smutsiga kläder och gömmer sophinkar mm. I går kände jag mig helt galen som satt barrikaderad framför sopskåpet medan E stod och illskrek och slet i mig för att komma åt bajsblöjan. Lite skönt att höra också att det även kan vara jobbigt med barn som byter kläder ofta Det hade jag inte tänkt på... Hur so helst trr jag att det bara är att genomleva, Edvin är ruskigt envis, går inte att avleda eller få på nya tankar, så vi får vara noga med att välja våra strider så att vi orkar ta oss igenom dem hyfsat konsekvent. Tur att maken och jag tycker ganska lika om vad som är viktigt. 

Men nu känns det som att jag tog över Junis fråga. Vad kan funka för er tror du? Är hon inte heller avledningsbar eller mutbar? Minns att det funkade med glass för er i somras iaf  

Assar, jag testade med att låta Es rumpa prata idag, han drog på smilbanden men vägrade glatt ändå Förr älskade han att bada och duscha men vill ändå inte ta av blöjan, men då gick det över snabbt när han kom i vattnet, nu vill han inte bada eller duscha heller. Drömmer om att någon som börjat gå på pottan skulle komma och inspirera E så vi slipper blöjor öht. 

Idag har jag tagit första injektionen, det gick bra! Skönt, hoppas den bedrövliga huvudvärken ska släppa nu när jag får halvera själva nässprejen. Men imorgon får jag kortisonsprutor in i käkarna också, har ju fått diskbråck i dem och artrit Inte konstigt att jag haft ont i ansiktet och huvudet sedan i april. Så imorgon blir det många nålar, både kortisonet, akupunkturen och ivf-injektion, tur att jag inte är spruträdd

 

malin, hoppas ni kommer iväg och får må bra!

juni, det låter som ett bra tecken att hon kunde hejda sig! Hoppas att kusinerna har bra inverkan

Assar, nej, jag hade inte heller hört om det innan. Har gått med det alldeles för länge så det blivit förslitningsskador. Först var det skönt med kortisonet idag, var ju lite bedövat med, men nu gör det ont. Det skulle bli värre i två tre dagar, och det stämmer hittills. Bara att hoppas att det sedan blir bättre.