30+ som fick första barnet 2006 *4*

juni 07 > Har du blivit opererad?

juni > Ah, var det nu. Då förstår jag. Då önskar jag dig snabb återhämtning!

malinkatarina > Så bra! Så otroligt bra och modigt och starkt gjort. Jag tycker det var bra att du grät, det måste ju vara som att understryka att du värkligen är orolig och  hur viktiga dom är för dig. Bra att du sa att du inte ville att hon ska dricka mer när du ändå hade fått henne att lyssna. Jag hoppas att hon lyssnar lite i alla fall.
Tråkigt att du inte fick det resultat du ville med ditt samtal med sjukhuset. Jag förstår verkligen att du vart ledsen, här ringer du och slåss för din mors liv och får ett sånt bemötande.
Kanske har du fått lite förklaring till bemötandet av tjejerna här inne ändå? Jag tycker nog att ett samtal med syrran kan vara på sin plats. Du får ju chansen att berätta hur oflexibelt och stängt hennes bemötande varit och nästa gång någon ringer med önskemål som dina så kan hon väl berätta om sina begränsningar(att hon inte kan använda sig av information osv) och kanske ge något förslag på hur du, sånna med dina önskemå/frågor, ska gå tillväga. Det är faktist människor med en familj de tar hand om på sjukhus och inte en isolerad krämpa som hänger i luften.

Pyttis hade ju ett fantastiskt fint sätt och förslag som hon gjort med sin far.

pyttis > Vad modigt och fint gjort av dig.

För att ge dig lite hopp om att det finns folk som bryr sig, så kan jag berätta att jag, till motsats från dig malink, idag träffade en tjänsteman på skattekontoret som gick utanför sina ramar för att hjälpa mig.
Jag var där och gjorde ett nytt ID kort och fick ett infall att fråga om dom hade boupptäckningen efter min far. Pappas fru har fortfarande inte visat den för mig och som särkullsbarn så har jag tom rätt att ta ut mitt arv redan nu, om jag vill. Det var 3 år sen han gick bort.
Nåja, jag tänker såklart inte ta ut mitt arv nu trots att hon sen jag var 14år gjort allt för att sudda ut min fars tidigare liv, livet innan henne. Dvs gjorde allt för att önska bort min bror och mig (riktigt så mycket lyckades hon inte med).
Hon lyckades dock övertyga min far att ändra vår arvslott till laglott, vilket krävs en aktiv handling, en advokat och ett testamente för. För att förtydliga lite så.. Alla barn i sverige ärver sina föräldrar, man får en arvslott och beroende på hur många barn som finns så blir den olika stor. Alla barn har då rätt att ärva sina föräldrar. Men hon övertygade min far att ändra det till laglott vilket är ganska precis hälften av min arvslott och det är det absolut minsta man kan ge sina barn. Man kan alltså inte göra barn arvslösa i sverige(i princip).
Kontentan var att denna snälla tjänsteman.. han sprang huset runt och frågade om han ens fick ge mig en kopia på boupptäckningen och sen kostade det men han struntade i att ta betalt med en liten wink och ett léende.

malinkatarina > Vad skönt att ni har en gemensam front, du och din syrra. För att stå upp själv om en sån här sak kan vara tungt.

Milla C > Mm, hon har inte gjort livet lätt för dom omkring sig. Jag har svårt att tycka om henne från hjärtat, jag kan inte helt släppa allt hon gjort. Jag försöker ha en viss kontakt med henne/dom =  jag har en lillebror, 22 år gammal som bor hos henne än. Hon försöker också för barnen (våra) har fått julklappar 2 år i rad.

För övrigt så räckte mina tidigare kunskaper till för att söka till Högskolan till hösten.
Jag har tänkt om från socionom till personalvetare och vill hälst börja nu. Jag får använda våren och sommaren till att förbereda mig både fysiskt och mentalt. Känner mig sådär barnsligt förväntansfull.

bibabba > Åh så sorgligt. Jag förstår verkligen att du oroar dig. Det finns ju så många svåra följdsjukdomar man kan få på sån stor övervikt. Och med en del medicinsk histioria i bagaget och åldrandet så är det klart att du oroas. Jag hoppas att han får vara med er länge till och att han får vara så frisk som det bara går.
Det är så otroligt jobbigt att se på när folk gör sig illa. När de forstätter att göra val som man vet att de inte blir bättre av heller. Man önskar man kunde hoppa in i deras huvud och hjälpa till att ändra lite saker.
Stor varm kram och tack för att du delade med dig
Ang. att minnas så se till att ta massor med bilder med barnen och morfar. Både min far och sambons far gick bort här, nyss för oss. Sambons far insjuknade och gick bort med första graviditeten och min far insjuknade och gick bort med andra graviditeten.
Vi tittar mycket på dom bilder vi har med morfar och pratar om dom. Så minns vi runt bilderna. Det är verkligen ett fantastiskt redskap för att ge barnen en bestående bild. Farfar träffade de aldrig men vi tittar på bilder och pratar om honom ändå.
Min morfar dog när jag var som dig och jag vet hur viktiga bilderna var för mig, kanske därför jag är så 'duktig' på att själv ta fram bilderna och prata om dom med barnen.

Minimalla > Vara nöjd med det man har? ja, är man det så ska man vara det.
Jag är nog inte det nä . Jag är behandlingsassistent och älskar det men vill vidare, bredda, förnya.. här ska pluggas
Jag gjorde faktiskt något nytt när jag bestämde vad jag skulle göra. Jag tog bort alla
- jag borde läsa till...
- allas förväntningar på vad jag borde läsa till
- allt jag är bra på
och fokuserade på EN fråga ... Vad VILL jag? Vilken resa det vart! Ändå tog det inte så lång tid för jag hade ju redan svaret som jag tänk på ett tag, men att våga tänka tanken fullt ut, säga det högt och sen handla där efter. Vilken kick! haha
Finns inte en drog i världen som kan toppa känslan av att göra det man verkligen vill (nu har jag bara testat alkohol och cigaretter iof ).

* tittar i min kristallkula för att se vad malinkatarina ska bli *  .. eller just ja.. *mandra gör en magisk gest*

Skämt å sido, jag kan inboxa dig om vad jag gjorde om du vill malinkatarina? Så kanske du kan få någon idé du med?
Vilka möjligheter det öppnar, vad fint att du fått igång ett samtal. Jag hoppas att det leder långt längre än du tror och förväntar dig!
Så modig och stark.

Tack alla för ert engagemang och pepptalk till mig. Ni är fantastiska och jag är så glad att ni finns!

Frk kanin > Så skönt att den kom och jag håller tummar och tår för att spolningen ska ge snabba resultat. Du får be herr Kanin leva upp till sitt smeknamn. Vi vet ju alla att kaniner gör det mycket och ofta.

minimalla > Din titel väcker en väldans massa nyfikenhet hos mig. Låter skitspännande rent ut sagt. Att vara mellan jobb är ingen höjdare för självförtroendet. Vad för jobb finns det? och vad.. om du fick drömma fritt.. för jobb skulle du ha?
Mitt mål, när jag drömmer fritt är att jobba som konsult . Jobba mot företag med personalfrågor och organisationsfrågor.. allt från, motivering, utbildning, rekrytering, stöd, omorganisation osv. *sitter här med ett drömmande fånleende*

malinkatarina > Skoj med foto och är det inte något du VILL jobba med så får du söka vidare där innuti

juni07 > Haha, ni är roliga! Men jag behöver några frivilliga (   ) att pröva mina coaching tankar på, det blir som med första barnet, experiment barnet.

siggan > Ja, det finns ju sånna som dig också som träffar helt rätt. Ett yrke som passar perfekt, som är ombytligt så det fortfarande stimulerar, där den ena dagen inte är den andra lik. Där ens kunskaper och problemlösning sätts på prov dagligen och ger utmaningar. Underbart och hoppfullt att en annan ska hitta lika rätt

Om jag får spinna lite på det vi halv-skämtat om så har jag faktist ett superbra tips som jag gärna delar med mig av. Det ger energi, egoboost och glädje.

Sätt tanken i handling. Det är en ordentlig utmaning men det är direkt belönande. Ring det där samtalet du skjutit upp. Gör tid att träna idag. Säg att du älskar maken bara för att. eller vad det nu är du behöver göra för att få flyt.

Haha, nu lovar jag att hålla igen igen.

Haha, vet ni vad. När vi skojjar såhär så tänker jag.
 'Jamen varför inte, varför dra ut på dom idéerna tills jag är klar.?' Jag kan ju faktist sätta mig och börja skissa på en idé redan nu. Varför inte? Jag måste ju inte vänta 3 år för att skriva ihop den. Utan ha den som grund klar när jag börjar och längst med min resa i skolan också utvecka och förändra min konsult-plan. Så den är så vattentät som den kan bli när jag är klar. Sen vart det bär av och hamnar kommer bli en intresant resa.
Så nu har ni utmanat mig till att faktist börja skriva på denna idé. Ni vet sätt tanken i handling!!   (måste ju leva som jag lär)
Jag ska sätta mig ner och skriva en plan på vad jag vill.

Haha, vem coachar vem här egentligen??

Ni är bäst

på dig malinkatarina. Vi får inboxas och peppa varandra helt enkelt  i jakten på det lyckliga livet!

Nu har jag sytt den sista gardinen och ja Assar, det blev suuuper fint. Oranga panellängder med tryckta fåglar och kvistar i svart och vitt, till vardagsrummet. Nu ska jag spriiinga och hämta de tu små busarna.

Siggan > Jag har en idé som säkert sysselsätter en halvtimma .
Vi gjorde låssaspengar och tågbiljetter och lekte konduktör och resenär i förrgår. Det var skoj och uppskattat. Nallar och jag fick åka med. Jag och nallarna betalade, fick biljetter och tjejerna var konduktörer.
Jag gjorde mynt, klippte ut på fri hand, från en vikt remsa så det blev många, nå runda små saker, skrev sen 1, 5 eller 10 på båda sidor och vips så hade vi pengar. Tog nog max 2 minuter. Sen tog det nog 5 minuter att göra 8 biljetter. Vi ställde barnens ikea-barnstorlek stolar, gunghäst, docksäng, på rad och bobbycaren längst fram som lok. Kan det kanske funka? det är lixom flera moment tänkte jag?

juni > Hur går det med ryggen? Går du på smärtisar än ? Om inte, är det någon skillnad från innan? eller är det för tidigt att säga?