30+ som fick första barnet 2006 *4*

kaz: Åh, vad skönt det låter med en resa. Tänker med längtan tillbaka till vår vecka i Turkiet i höstas.
På familjerådgivningen pratar vi om det mesta, men framför allt fokuserar vår rådgivare på vad som är bra i förhållandet och vad vi var och en skulle vilja göra för att vi ska må bra i förhållandet. Det som fick mig att börja gråta igår var när min man sa "Det är ju egentligen inte så konstigt att Camilla är trött jämt. Hon har ju nätterna med killarna, och sedan sjukdomsbilden ovanpå det". Jag har tänkt mycket på att jag är sååå trött och att jag inte vill vara det - men jag har aldrig kopplat ihop min trötthet med mina magproblem förrän han sa så. Så jag började böla dels för att jag aldrig tänkt på det, och dels för att han har det. Och när jag väl börjat gråta så grät jag för att jag inte får tag på ett jobb, att jag "stjäl" föräldradagar ifrån min man osv...

Pyttis: *styrkekramar* inför veckorna framöver. Jag har aldrig "gått" på dietpulver själv, men vet att storasyster INTE har det lätt när hon kör sina "Nutrilett"-kurer.

Utteröga: Lycka till med jobben, lägenhetsjakten och syskonverkstad . Och 
GRATTIS till Uma!Tja, läkaren hade ju inte skickat remissen efter tre månader (nu är den både skickad och framme) så det tar ett tag till. Men lagom till sommaren kanske?

Positivt: Jag har sökt fyra jobb nu på förmiddagen .

Mandra: Tråkigt att behöva ställa in kalaset . Hoppas att du blir ordentligt frisk till nästa helg istället.

juni: Ja, jag har glutenintollerans. Kopierar in lite om symtom hos barn ifrån en bok jag har om glutenintollerans:Hos små barn är de vanligaste symtomen viktstillestånd eller viktminskning. Lite äldre barn växer ofta dåligt på längden /.../Dåligt humör, lös avföring och kräkningar är andra symtom hos barn.
Hoppas att ni snart får rätsida på H´s mage. OM det skulle vara celiaki så är det faktiskt inte så farligt det heller. Det finns ganska goda ersättningsprodukter numera, och ett stort urval.

Det där var ju de typiska symtomen. Det finns de som går upp fint och allt, och ändå har glutenintollerans, men de är få.
Om du tror att det är något som är fel så har du troligtvis rätt. Sedan kanske det inte är gluten, men något annat.

I kväll när Gabriel gick ifrån middagsbordet för att följa efter pappa och Lucas upp och bada så sa han: Nej, nu måste jag gå och tvätta mig. Jag luktar skunk! "

Maken såklart . "Kom nu Gabriel. Idag måste vi bada. Vi luktar skunk" Det räckte med en gång så hade G snappat upp det .

Mandra: Men, nu måste det bara släppa för er!

Malin: Jag vet inte om du utgör ett undantag direkt. Vi var ganska många som fick barn kring slutet av -06 och början av -07 som kände det precis som du beskriver. Men det var först när en av oss vågade skriva "Det här blev inte alls som jag tänkt det" som vi andra vågade skriva lite om våra våndor. Men det är klart. Hade man chansen att uppleva den där första tiden med första barnet igen - med allt man vet och känner nu - så skulle det nog vara helt annorlunda.

Jag med. Jag ÄÄÄLSKADE att vara gravid första gången. Att få köpa mammakläder och stolt bära dem. Att prata med bebisen i magen och fantisera om vem som fanns därinne. Att drömma om hur underbart det skulle bli när vår lilla bebis fanns hos oss.Jag hade också längtat efter att bli mamma länge. Men det blev inte alls som jag trodde det skulle bli tyvärr. Ingen i omgivningen hade sagt något om att gråta och känna sig totalt deppig när man äntligen hade sitt lilla knyte i famnen. Jag trodde jag var helt "felnavlad". Sedan flyttade vi till en ny stad mitt upp i alltihop, där jag inte kände någon och där alla människor håller sig innomhus hela vintrarna. Så boendes i en övernattningslägenhet, inga vänner, ingen telefon, ingen internet, maken jobbande ifrån sju till sex... = Inget roligt.

Helt ego, men måste bara få berätta vad Gabriel sa för en stund sedan när maken höll på att klä på honom för prommenad till förskolan:
"Pappa, idag hra vi bråttom. Vi måste skynda oss som nitton!"

Pyttis: Grattis på ettårsdagen, Julia!

Mandra: Roligt med mamma på besök . Gabriel håller på att längta sig blå efter sin farfar och farmor. Varje helg säger han att vi ska åka till dem (och en del vardagsmorgnar också), men de är så upptagna att det inte är ofta det går. Nu har vi ju dessutom varit sjuka en del, så då går det ju ännu sämre att träffas.

Ego: Lucas och jag är inte friska ännu! Allt som inte är majsvälling eller havregrynsgröt kommer direkt ut igen på Lucas, och på mig känns det av och till som om någon kör en knytnäve i magen på mig. Jag kan heller inte äta något som inte är osaltat och kokt.

Mandra: Ingen av oss har fått upp maten sedan natten till tisdag, men den kommer väldigt fort ut andra vägen . Fast idag är det *peppar, peppar* bättre med iaf min mage. Lucas har fått lite lactosfri fil med blåbärspuré, och då tog det iaf nästan två timmar innan blöjan behövde bytas. Jag har tur nog maken hemma idag också, så det var inte ens jag som behövde byta den .

EGO: Jag har fått tid för gastroskopi! Så nu kommer jag förhoppningsvis snart få reda på vad det är som gör att min mage (även i vanliga fall) bråkar och jag inte får behälla näringen som jag behöver. Eller så kan man iaf utesluta att det är vissa saker och gå vidare med det.