Vi som har prematura sammandragningar

Jag har en miljon svordomar på lager vad gäller FK Kan dela med mig vid behov! Jag kan nämligen inte sjukskriva mig, för de har nollat min inkomst...

Ang kortison så fick jag det med första grabben, fast de fick stopp på förloppet, så han är född i v 38+1 genom igångsättning. Har inte hört om några biverkningar, och han verkar fullt normal Lite väl pratglad o frågvis ibland, men det är väl positivt (?)

Förlåt tjejer, har inte orkat läsa och känner bara att det bara är här jag kan skriva av mig Är gråtfärdg. Har inga sammandragningar, men magen har sjunkit ner och all värk i revbenen och andnöden är borta. För min del innebär det att bebis har lagt sig till rätta för att födas. I v 28. De stora barnen har på tok för mkt energi och jag vill bara ligga ner o softa. Som sagt, inga sammandragningar, men är jättevarm och har de där rödblossiga kinderna man får när man åller på attöppna sig.

Var bara tvungen att skriva av mig lite Tack för att ni finns!! Kram på er!

Tack för stödet tjejer *snörvlar* Det var verkligen helt desperat där ett tag, fick kasta ut barnen med pulkorna, sura var de. Fast de var iaf glada när de kom in igen 1,5 timme senare Bebis ligger ff lågt, men inte i läge. Får se vad som händer, ska ta o ringa min BM imorgon, och så ska jag sova hela förmiddagen

Det är så jobbigt när man dippar totalt. Hatar att tappa kontrollen när det gäller barnen. Usch. Men nu är vi iaf kompisar igen.

Kram!!! Ni är helt ovärderliga!

Först och främst vill jag igen tacka alla goa underbara supermammor här för ert stöd. Allt känns mkt bättre idag, nu ligger bebis på tvären igen Fast min BM tyckte att det bara var bra om den lagt sig i läge... Suck...

Rikkan: Det låter onekligen som att du håller på att öppna dig, och flytningarna kan mkt väl vara slemproppen. Ring, åk in. I bästa fall är det ingenting, men då vet du det och slipper oroa dig. De brukar aldrig neka (eller bli irriterade på)  en hotande prematur på förlossningen. Håller tummarna för dig!

Helenas83: Jag åkte in i v 30+1 med nr 1 och var öppen 4 cm. De trodde inte att de skulle kunna bromsa det mer än kanske ett dygn. Därför blev det stort pådrag och jag fick snabbt förbereda mig på att bli prematurmamma mitt i chocken. Dock så ångrade min lilla kille sig och stannade kvar i godan ro, efter en vecka med bricanyldropp... I 8 veckor gick jag och kände ung som du beskriver att du gör nu, och jag skämdes. I efterhand fick jag reda på att de tinte alls är ovanligt att känna så, och att det finns psykologer som sjukhuset har skyldighet att förmedla kontakt med. Mitt råd är att prata med någon av dem, jag tror att det hade hjälpt mig jättemycket då, för det var en otroligt jobbig tid. Självfallet är jag glad att han föddes fullgången, men det hindrar ju inte att man känner att det var en ytterst påfrestande tid...  Sen hände samma sak med nr 2, men då var jag förberedd, så det var en helt annan sak.

Stor kram till dig!

Mamma gul: Grattis till flickan!  Hoppas att allt går bra nu, håller tummarna för er

Ang GBS har jag för mig att det är blodprov som gäller för att vara 100 % säker på att man inte har det. En bekant förlorade hennes dotter i GBS på BB, så hon har berättat en hel del. Tyvärr minns jag inte så bra

Har varit borta ett tag, men allt går planenligt här. Har mkt i huvudet bara.

Ingen fara Vid den tiden du är i är det jättevanligt att man har ont i ligamenten, alltså de 'snoddar' som håller livmodern på plats. Det är för att livmodern växer jättemycket just nu. Om det gör ont när du reser dig/hostar/skrattar osv, så är det med högsta sannolikhet ligamenten som spökar.

Sen är det såklart så att det faktiskt kan vara sammandragningar, en del (som många av oss härinne) har stora problem med mycket sammandragningar, men det är relativt ovanligt. Jag har lite svårt att få ner i ord hur en sammandragning känns i den veckan du är i, så det överlåter jag till någon som är mer begåvad litterärt Dock, är du orolig kan du alltid ringa din BM!

Kram!

Ang att åka in o kolla, sammandragningar som tar 'paus' medan man tar CTG, så tycker även jag att det är besvärligt. Har trots allt fött tre barn och tycker at jag borde veta hur det ska kännas... Men jag är ndå väldigt tveksam emellanåt. Visst, när det verkligen är allvar så vet man ju, men då är det ju liksom redan för sent, så man ska ju veta INNAN man nått dit... Inte lätt!

Pilea: Håller tummarna för er! Skönt att höra hur det går. Kunde inte låta bli att le lite åt din vurpa. Det 'r hemskt opraktiskt med vinter när man är gravid! Jag har insett att all denna snö ska smälta och bli till den vanliga kombinationen av is och vatten uppepå. Glashalt, mao. Och jag som inte har någon balans ens i vanliga fall...

Ego: Det har varit rätt lugnt mht sd här ett tag nu, men de senaste två dagarna kommer de tätt, tätt. Fast det är inga onda, bara att man känner dem, så det är nog ingen fara. Inte än iaf. Bebis får gärna stanna ett litet tag till, åtminstone tills vi fått ordning här hemma Har kämpat en vecka med en gardinstång nu och är trött på att ha grejerna liggande överallt.

Kram på er. Är bjuden på middag ikväll, och har lyckats med konststycket att klä mig snyggt!