ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

Norgessan: "hjälpa till" har varit poppis här också. Synd bara att det verkar gå över.

TwistedSister: Här sjungs det reklamsnuttar och det har funnits dagar då det skett med hö röst - i falsett!

Karina, ja, det hade varit skönt om det höll i sig tills dom flyttar hemifrån

Min kille visste exakt vad 118 188 reklamen var för något. Sen drog han igång med Comhem och IF reklamen. Han älskar reklam ;)

Adhd loves reklam? hihi.

Idag var sonen tillbaka till skolan efter ett par dagars skolvägran/ovilja att gå dit. Eftermiddan har varit sådär - han var på dåligt humör när han kom hem. Han har jätteont i benen och magen nu. Kanske börjar de somatiska besvären återkomma även i denna nya "braiga" skolan. I gamla skolan led han en hel del av huvudvärk, magont och ångest.

Får hoppas det bara är tillfälligt. Han har, när han varit hemma från skolan, varit glad och hållt sig duktig. Vissa hypertillfällen men de överlever vi. Inte grannarna dock.

Vi har oturen att ha ett äldre par till grannar som bor nedanför oss. De har lyckats "köra iväg" en barnfamilj från vår lägenhet (före detta ägarna) där mannen i familjen inte längre orkade med deras klagomål om allt och inget.

De har försökt med oss också men vi har bostadsrättsföreningen på vår sida, de har testat golven och ljudtestat. Allt är OK! Vi har också talat om att vi ibland låter högre, med smällar i dörrar etc, stamp på golvet men att vi försöker undvika det så gott vi kunnat. Det är inga problem bara det inte är sent på kvällen.

Grannarna klagar dock på dagarna också, när vår lilla 1 åring leker med sina leksaker..... Kul! ;) Jag ska nog skriva en lapp och berätta att vi snart ska utöka familjen med en till bebis så det lär bli ljud på dagarna.

De klagar ju också på att tvillingpojkarna som bor mittemot dem, badar samtidigt som det är nyheterna på TV... men hallå! ;) Så hela vår trappuppgång struntar i deras klagomål.

Phua! :) Förr blev jag ledsen och fick ont i magen va deras klagomål, men efter att ha fått stöd från både bostadsrättsförening + våra andra grannar i denna trappuppgång så känns det bara onödigt att lägga ner krafter på dem.

Åsau: sån där idiotgranne har jag med haft. Han klagade hela tiden från dag 1 vid bodde här. Sen fick han hjärtinfarkt och då skyllde han på att det var för att vi väsnades så mycket här. Men om han taggat ner lite och låtit bli att hetsa upp sig skulle nog hjärtat mått bättre. Frodo ramlade ner från sin stol vid matbordet med en duns. Då rusade han upp hit och ringde på vår dörr och påstod att han satte gaffeln i halsen av förskräckelse när vi väsnades i golvet. Arga lappar kom i brevlådan titt som tätt och han var med klagomål hos bostadsbolaget ideligen. Det blev så illa att jag fick ringa den som hade hand om störningar och klaga för vi kände oss trackaserade. Efter det blev det bättre ett tag men sen var han igång igen. Och kort där efter blev han dålig i hjärtat på nytt och låg inne ett bra tag och sen dog han. Läskigt för han låg här nästan 1 vecka i sin lägenhet och jag fatta inte vad det var som luktade. Trodde att det var nåt skit i avloppet. Nåja, han har kört i väg flertal barnfamiljer här ifrån med. Kvartersvärden varnade oss för honom innan vi flyttade in. Han var dessutom alkoholist och när han var full var han extra känslig

Bra att ni har bostadsrättsföreningen på er sida. Men det är riktigt jobbigt att ta strid med grannar hela tiden.

Gud vad skönt det är att bo på landet ;)

Här är det inte sonen som stör grannarna utan min man.
När han har ångest pumpar han musik så hela huset studsar.
Ungefär 20 nätter i månaden.
Vi andra är ju vana.

jag tänker med att det är så skönt att bo i villa!! Vi har inga grannar att ta hänsyn till när det gäller ljud iaf!!
Grannan på ena sidan jobbar dessutom med vuxna med NPF o är helt underbar mot mina barn, hans fru med:)
Grannarna i andra huset är nyfikna o vet det mesta;) men jag berättar så gärna för dem. Bättre att det som hon går o skvallrar om är sanning iaf:) Trevliga är de med iaf så det är ju bra!!

Fy, vilka grannar....Vi har inte fått några klagomål faktiskt...Grannen sa till oss en gång vi hade somnat i storarummet, och fågelen också var där...Flyttade alltid fågelen till köket. Grannen bor i en etta som gränser til vårt storarum, så han sa till om fågelen..Inget mer...(Han var inte arg eller nåt).

Förhoppningsvis har vi förståelse....

Lägenhet är inte det bästa att bo när man har barn med NPF i alla fall har jag upptäckt. Den som bor mitt emot jobbar inom socialtjänsten och han är välbekant med detta. Det känns skönt. De andra är ganska förstående. Där vi bodde innan var de med förstående. Hon under var alkoholist hon med fast hon var aldrig otrevlig eller störande utan hon höll sitt drickande inne i sitt hem. Brukade höra henne gapskratta varje dag där och hon sa att han aldrig behövde väckarklocka för Frodo väckte henne varje morgon. Men hon klagade inte utan tyckte att bara vi gjorde vad vi kunde, tex plockade bort de mest ljudliga leksakerna tidigt på morgonen så var det ok. Synd att alla inte är så toleranta.

Har ju glömt att skriva...Emil är numera en 7åring!!! Tidigt i morse fyllde han 7 år...

Hade spec.ped från HAB o psykolog från BUP här i em. De hade gjort obs på lilleman på dagis hela hela fm o så var de har hela em!
A har solklara svårigheter, men så har han OXÅ en syster som är väldigt speciell (deras ord o jag kan bara instämma) o frågan är vad som är A o vad som är lillebror, alltså hur mkt M påverkar honom. de vill träffa honom mer tillfällen o det är ju bra!
Vi har kaos i vardagen ständigt o psykologen läser just nu andra terminen till Kognitiv Beteendeterapeut (KBT) o ska jobba med ett projekt ur familjesynpunkt. Hon ville vi skulle fundera på om vi ville deltaga, då vi är en speciell familj familj med många barn med olika svårigheter o behov o att hon tycker att det vore roligt att "jobba" med an familj som hon känner (hon har utrett alla våra tre NPF barn o var med i karusellen då äldsta dottern var försvunnen 1 år) Självklart vill vi detta:))

Måste även dela med mig om ett "tips" vi fick idag. Vi hat testat o det funkar bättre för oss/barnen när vi gör så här!
Lilleman är manisk i mat o äter som om någon skulle stjäla hans mat, storasyster 13 år likaså. Nu är hon ju äldre o vi har fått nöta in på henne att det är 2 potioner max o sen bra, även 2 glas mjölk sen vatten.. Lilleman slänger sig över bordet för att hämta mjölk utan att man hinner reagerar o lägger hela magen i maten, han lämnar platsen 153 ggr för att hämta än det ena o än det andra etc etc.. Ms problem är snare att få i henne maten som hon är ointresserad av, eller har tokbryt för att det är fel mat..
Hur eller hur så gjorde vi så här ikväll..
Jag lade upp potioner till alla barnen på deras (o min o makens) tallrikar, hällde upp mjölk o satte sen i den lylen igen, bort med alla grytor!
Matsituationen funkade mkt bättre för Anton, inte så många synintryck!! För m var det "skit" samma o de stora protesterade lite att de inte fick ta själva, men de var mätta efter maten (säkert pga att de inte fanns mer mat synligt, o lika för lillemannen)

Norgesessan: grattis till stora killen!

Alla med odrägliga o omänskliga grannar!!! medlidsam kram till er!