ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

Och vi, som tycker det är skönt att bo i hus, (större yta och mindre risk att grannar störs) har inte lyckats ta tillvara möjligheterna. Planlösningen är knepig, sonens rum är pyttelitet och helt fullproppat med leksaker. Dessutom vägrar han sova där. Han sover i vårt sovrum med pappa medan lillasyster och jag sover på en madrass på golvet i det som en gång var lekrum. Lillasyster har inget eget rum ännu! Vi har en del att ta itu med...

Kan ni inte testa att tömma hans rum för saker, och ha dom någon annan stans? Hur ser det ut i huset? Antal rum, hur rummen används...

men åh, vad tråkigt med en planlösning som inte är till sina fördelar.  Men det gäller verkligen att ta vara på varenda tum i hemmet.

Funkar det inte att ha sonens leksaker i lekrummet och ha hans sovrum enbart som sovrum?? Låter inte så kul att ni vuxna inte får sova ihop som par utan i var sitt rum. Okej, här sovs det inte heller bara jag och sambon för vi har lilleman mellan oss men han ska snart flytta till eget. Frodo sov hos oss jättelänge, tills han var 4 år men sen fick jag nog. Han trängdes och tog all plats. Jag hade en smal tarm på kanten att ligga på. Min rygg kändes helt misshandlad varje morgon och den enda som sov bra var Frodo. Det tog några nätter av att vara bestämd men sen sov han i sin säng. Nu när man skulle vilja ha honom i sängen ibland går det inte När sambon var och jagade och var borta en helg tänkte jag att Frodo som aldrig får sova hos mig skulle ligga där och ha det lite gott. Säkert, han kunde inte sova. Låg och vred sig halva natten bara och tillslut la jag tillbaka han i sin säng för att få nattfrid

Hoppas att det löser sig med era sovplatser när även lillasyster får eget rum.

Norgessan och Trollet Ludenben; nu känns det som jag har er här hemma (nästan) och det känns bra.
Den stora knuten är nog detta med sömnen. Sedan späd ålder har han varit svårsövd, men har märkligt nog redan från början sovit som en ängel när han väl somnat. Han var mycket beroende av fysisk kontakt och de första åren tyckte jag det var mysigt. När lillasyster kom så visade det sig att hon var av en helt annansort. Närhet var något hon sökte då och då - inte ständigt. Vi samsov tills han var knappt sju (minns inte). I nio månader satt vi och läste för honom tills han somnade. Det tog ca två timmar -  i snitt. Till slut  kunde han sova själv - gissa om vi var stolta! Sedan kom sommaren och det var härligt att få ha sovrummet på landet för sig själv ett tag. När vi kom hem så var det tvärstopp. Jagutgick från att det skulle lossna med tiden, men det blev långsamt värre och värre. Mer och mer ångest, långsamt, dag efter dag. Senare kom han upp och stod mitt på golvet och "pep". Ytterligare en tid senare kom han upp och GALLSKREk. Så fick vi tid hos läkare för problemen. Då tog han en paus från detta beteende och samtalet med läkeren utmynnade i -"ja, allt har sin tid"... Sedan kom det tillbaka med förnyad kraft! Efter många, många turer stod jag inte ut längre utan flyttade ut. Då hade sonen dessutom utbrott var kväll och dottern behövde skyddas från saker som kastades omkring + en smula trygghet för att kunna somna och orka med morgondagen.

Jo, jag försöker ta rum efter rum. Mycket är eftersatt då han "gått bärsärkargång" och tidvis haft dagliga utbrott där garderober tömts på sitt innehåll e t c. Sakta, sakta går det framåt. Och Norgessan, ditt konkreta råd tar jag till mig. Det är nog enda vägen, att göra så.

Oj, nu blev det långt igen. Men otroligt skönt att skriva av sig....

Garderober som töms har vi haft här med..SÅÅÅ drygt!!!
Pojkarna delar rum, så dom hade det största, med deras garderob där (dom inbyggda i hallen räcker inte, så vi har lösa med). Men vi fick byta rum, så nu har vi två skåp som står i vinkel, så alla kläder är på vårt sovrum...och pojkarna delar lilla rummet...Just nu står det en våningssäng och en vanlig säng där inne, nån gång ska Isabelle sova där inne med, hon måste bara lära sig att ta sig ner för nedre våningssängen..Upp kan hon...

Just nu sover hon i vår säng..

Jag vill flytta till en 4a...Lägenhet eller radhus, eller allra hälst ett hus med fler rum...Ekonomin som sätter stopp, är så sjukt billigt att bo här, så vi flyttar inte före vi har sparat ihop till kontantinsats...(5000 för en trea i gåavstånd från Malmö Centrum..)
Inte barnvänligt dock...Saknar en trädgård otroligt mycket..

Norgessan: boendet styrs självklart av ekonomin. Konjungturer spelar in, möjligheter att spara. Snart är det er tur! Att inte dra på sig för stora lån lönar sig i längden - bekymmer har man ändå. Trädgården är det jag skulle sakna mest om jag flyttade.
Kramar!

Vänder mig till er för lite hjälp och råd?!
Vi går på utredning för vår dotter på 4.5år nu pga av att hon har concentrationsstörning som det så fint heter.
Och nu sista mötet vi hade med hennes pyskolog så frågade jag just om ADHD och hon sa att det va för tidigt att säga men att vi skulle hålla den frågan öppen. Min dotter kan då inte sitta still för fem öre leker med 100 olika saker samtidigt och ber vi henne göra något så slår det lock för öronen på henne.

Vad är typiskt för ett barn med ADHD vad ska man kolla på? Finns det något man kan göra för henne, jag lider så hon håller på att ta knäcken på oss men i slutändan är det ju vår lilla sessa som lider så.

Det låter lite tidigt även i mina öron / ögonså det kan nog hända att du måste ge dig lite till tåls. Min son hade tidigt klara koncentationssvårigheter. Han utreddes när han var 5 1/2 utan att man fann mer än just koncentrationssvårigheter. Några år senare visade det sig att han hade ADHD + en hel del av andra saker också.

Läs lite här så länge:
http://www.sjalvhjalppavagen.se/default.asp

Nä nu måste jag fylla på pluslistan lite.

+ I har lagat jättegod soppa till middag idag efter eget recept
+ Han har ritat ett belöningssystem åt mig, flera cirklar i rad där jag ska få kryssa i när jag har vart snäll. Undrar vad min belöning kommer bli och om jag ens kommer få göra några kryss, det här ska bli spännande

Kniper 100 platsen