Vi som bor i Malmö och är gravida eller planerar barn - del 4

Jag hoppas att din framtidstro ska smitta av sig. Jag har verkligen tappat min styrka den här månaden och min känsla av att det kommer att lösa sig så småningom. Jag har iallafall sett till att boka in lite saker, som efterjobbet öl på fredag, biokväll med en av mina vänninor, jobbmiddag nästa vecka, troligtvis en semesteresa i mitten av mars så att jag har andra roliga saker som sker och flyttar fokus från barnalstring. Jag sitter hemma och jobbar idag, försöker skriva en artikel men det går väldigt trögt kan jag meddela.

Jag blir så glad av alla glada människor här inne :) Puchiko: Va skönt att veta lite mer. Så nu håller vi tummarna för att medicinen kommer igång och att du fortsätter kämpa mot vikten. Snart är det du som plussar här. :) Nu har mitt natt-kissande börjar. Usch och fy och bläää!!!!!

Jo, First Baby var länge sedan vi hörde av! Jag har verkligen haft en bergochdalbane månad, upp och ner, ner och upp. Rätt jobbigt. Det känns som om mina pmsbesvär inte är konsekventa, ena månaden känner jag ingenting före mensen helt plötsligt dyker upp från ingenstans och sen vissa är jag hormonel, har mensvärk och ömma bröst. Kul att det gick bra hos BM Spänd av Jag vet att det kommer att bli intressant med min man, han har en tendens till att ifrågasätta allt, men jag kan iallafall lita på att han kommer att fråga alla frågor som kan tänkas behövas ställas och inte ge sig förrän han fått ett svar han är nöjd med  

tack för all uppmuntran, efter regn kommer solsken men frustrerande är det.

Frustrerande kan jag skriva under på Sköterskan från gynmottagningen ringde idag och ville ta om ett prov. Det var ett värde som jag tydligen var tvungen att vara vaken i minst 3 timmar för. Sen sa hon lite i förbifarten att sköldkörtelhormonet var för högt och då hajade jag till. Bad henne utveckla, och hon sa då att TSH ligger på 4,4. Jag medicinerar med Levaxin och i somras hade det äntligen gått ner och låg på "tillåtna" 3,0. För nästan exakt ett år sedan fick vi gravförbud när värdet låg på 5,0. Så just nu känns det bara apa, har ingen aning om vad som händer. Jag skall ta kontakt med min läkare som behandlar mig...så får vi väl se.

Jag har medicinerat Levaxin i drygt två år nu, långsamt ökande dos. Det stabiliserade sig i juni förra året...men nu verkar de då ha gått upp igen. Jag skall kontakta min läkare som jag går hos för detta imorgon, så får det bli nytt prov och besök hos henne.

Måste rekommendera en bok jag köpt! "På smällen - Från A till bebis" Av Ann Söderlund och Hannah Widell. Jag har inte läst hela boken än, men jag skrattar massor när jag läser den. Den får mig även att fundera över hur jag vill ha det och ibland är den oändligt sorglig, som när Ann berättar om att ha blivit gravid och inte ha sin egen mamma kvar i livet. (Då tänkte jag på Lurven och grät så jag hulkade). Jag funderar på om jag haft min första hormonhumörsdag idag, förresten. Var helförbannad på min chef och satt och morrade över lunchen för en kollega. Sen skulle jag hålla i en grej på jobbet och när jag kom dit frågade en annan kollega hur det var med mig och jag bara började gråta. Nog för att det är mycket nu på jobbet och nog för att jag är en känslomänniska, men det var mycket även fär mig.

Vi är synkade, jag fick min mens tidigt imorse också.