Bor du i Göteborgsområdet och funderar på att donera ditt barns navelsträngsblod ? Läs det här först!!!
Jaha, då var det visst dags att puffa här igen då - PUFF!
Jaha, då var det visst dags att puffa här igen då - PUFF!
Den mycket kloke, erfarne och ödmjuke (iag har själv träffat honom) förlossningsläkaren Michel Odents syn på insamling av navelsträngsblod :
“Then a practitioner arrives with clamps and scissors to collect a sufficient amount of blood from the cord. What a dangerous distraction! The risk is a difficult and bloody delivery of the placenta. Furthermore the baby will be deprived of a certain amount of precious blood. Well-informed women would not take such risks, while the odds that the average baby without risk factors will ever use his banked cord blood are negligible. “
http://www.waysofthewisewoman.com/dr-michel-odent-notes-obgyn-studies.html
Odent har nästan 60 års erfarenhet av förlossningar. Han är fortfarande fullt verksam, både som författare, föreläsare och förlossningsläkare, men numera bara vid hemfödslar.
Hej Josefin! Förstår verkligen att du blir upprörd. Det blir nämligen jag också när jag läser din berättelse.
Anledningen till att det blir bråttom att klippa navlesträngen när barnet är medtaget (men det är förstås ändå det allra sämsta man kan göra) är att barnet snabbt måste tas till akutbordet. Men hon rusade ju inte iväg med honom, utan du fick ju upp honom till dig ganska snabbt. Och där borde han naturligtvis legat med intakt navelsträng och tagit emot syre och blod från moderkakan så att han haft chans att kvickna till och få fin färg. Först om han INTE skulle kvicknat till av placentatransfusien borde han navlats av, om inte barnläkaren hade kunnat komma och behandla honom på plats.. Fanns det inte ens ett neonatalteam där?? Och tillkallades inte de med en gång??? Inte ens barnläkaren?
Undrar om den där barnmorskan verkligen hade begripit VARFÖR det ska vara bråttom att navla av om barnet mår dåligt ? För att moderkaksblodet är farigt kanske??? Det här var faktiskt bland det DUMMASTE jag hört!!
Och när de dessutom HAR ett akutbord inne på förlossningsrummet kan de ju se till att sänka det lite och ordna så att det går att ställa bredvid mamman och lägga barnet på det, alternativt låta det ligga mellan mammans ben, så att barnet kan ta emot placentatransfusionen samtidigt som de CPAPar och har sig.
Om du vill ha mer "upprörande " läsning att plöja igenom rekommenderar jag min andra tråd också
Länk finns i trådpresentationen här uppe.
Det här la jag just in i ett inlägg i den andra tråden, men lägger in det här också eftersom det verkligen gäller den här tråden :
”Förlust av detta blod initierar en inflammatorisk reaktion som leder till kramper, hypoxisk-ischemisk encefalopati (HIE) och hjärnskador eller dödsfall.
Djurstudier har visat att när humana stamceller från navelsträngsblod injiceras i buken på råtta efter inducerad hjärnskada, kan råttans hjärna skyddas från att utveckla bestående skador.
För att förhindra skador på nyfödda barn måste barnet få sin hela blodvolym och de stamceller som går förlorade vid tidig avnavling.
Rekommenderade motåtgärder för forskning är:
(1) återupplivning med intakt navelsträng mellan mammans ben , eller (2) mjölkning av navelsträngen innan klampning, eller (3) transfusion av barnets eget moderkaksblod efter förlossningen, eller (4) snar transfusion av O negativt blod efter födseln, innan kramper har infunnit sig. ”
Detta är en översättning som jag nyss gjort av det här stycket (om någon kan förbättra översättningen är jag tacksam):
"Loss of this blood initiates an inflammatory response leading to seizures, hypoxic-ischemic encephalopathy, and brain damage or death.
Animal studies have shown that human umbilical stem cells injected into a rat’s
abdomen after induced brain damage, can protect the rat’s brain from developing permanent injury.
To prevent damage to newborns, the infant must receive the blood volume and stem cells lost at the time of descent and immediate cord clamping. Recommended countermeasures for research include: (1)
resuscitation at the perineum with intact cord; or (2) milking the cord before clamping; or (3) autologous
transfusion of placenta blood after the birth; or (4) rapid transfusion of O negative blood after birth and before seizures begin."
http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=21267955
(mitt nu 8-åriga barnbarn , som föddes med katastrofsnitt p.g.a. att en stressad läkare hade sönder navelsträngen i samband med amniotomi/hinnsprängning, fick omedelbar blodtransfusion (från vuxen donator) , och det var säkerligen denna snabba blodtransfusion som gjorde att han klarade sig helt utan några men, utan är istället en ovanligt intelligent kille....om mormorn får säga det )
Det här inlägget som kom i november 08 från sign. Jembe i Göteborg, visar hur viktigt det är att säga till alla som sticker in näsan i förlossningsrummet att det ska vara sen avnavling, och att medföljaren verkligen vaktar som en hök över navelsträngen och inte ens vänder sig om för en sekund :
”Har nu en liten dotter som kom i söndags. Födde på östra i göteborg. Hann bara vara inne på förlossningen i 18 minuter men min man påminde om avnavlingen till bm och hon han ju läsa journalen innan oxå (kanske inte hela?). När jag fött fram henne, stod på knä i sängen, och skulle lyfta upp henne kom det helt plötsligt en hand och lyfte upp navelsträngen och jag såg en peang. Min man hade vänt sig om för att flytta undan brickbordet och såg inte sköterskan som kom. Jag började smälla henne på fingrarna och sa lite hysteriskt -ingen klampning, ingen klampning!!! Hon släppte navelsträngen och bad om ursäkt flera gånger. BM hade inte meddelat henne. Det gick ju så fort allting så det var lite rörigt runtomkring. La upp henne på bröstet och de väntade med klampning tills det hade pulserat färdigt, vilket gick rätt fort. Hon hade lite avdrag på hudfärg första minuten men sen fick hon apgar 10. Var pigg och sög nästan direkt vilket var en lättnad för det gjorde aldrig min son. Inget ph-prov togs.
Vi mår bra och spenderar hela dagarna med amning."