Mitt barn blev MISSHANDLAD på dagis!

Mamma Cia skrev 2009-11-17 09:49:24 följande:

jag är med, och tackar för dina ord

alla är vi pragmatiker ju. jag tror inte det skulle hjälpa om vi var där och kollade att dom gjorde allt "rätt". så fort man vänder ryggen till så kan ju folk släppa på det.
dock litar jag på min dotters personal.
dom är genombra människor alla tre och förtjänar både blommor och eloge efter att ha skött det här så bra efter händelsen!
vi har fått alla papper på ändrade rutiner och allting och det ser riktigt bra ut. dessutom kommer kommunen komma dit och göra en utredning och observera. så vad skulle det hjälpa om även jag satt i ett hörn?

Vi tackar så mycket för allt stöd vi fått här i tråden!

Nu har det gått tre veckor och vår dotter är som vanligt igen
Hennes hår har börjat växa ut, hon är helt sticksig på sina håll på huvudet Alla märken är borta förutom bitmärket i pannan, som aldrig kommer att försvinna. Dock kommer hon få ersättning för det, rätt bra sådan då hon är dubbelförsäkrad.

Hon har faktiskt sett pojken flera gånger, och han har sett henne. Ingen av dom känner igen varandra.
Därför har vi sagt att dom inte behöver hållas åtskilda, sålänge han har världens superkoll på sig från personalen.
Vi är jätteglada för hur bra dagis har hanterat den här situationen. Visst, det skulle inte hänt från början, men nu gjorde det det iallafall.
Deras rutiner har setts över och ändrats, kommunen kommer gå in och observera och pojken får hjälp av psykolog.
Det känns som att allt har blivit till det bättre.

En parentes i det hela är också att vi lyckades hålla oss flytande och lämna in tentor och sånt i tid trots att vi var helt skakade av situationen.

Vi känner på något vis att den här händelsen har fått oss att gå stärkta ur alltsammans. Vi är grymma, vår dotter är en tuffing, och en pojke som behöver hjälp har fått det!

Tack alla!
Ni är så goa!

äh. ärr får man många här i livet.
visst är det tråkigt men det är inte som om det förstör hennes utseende.
hon reder sig nog utan det

ja det syns tydligt, mitt i pannan! kommer nog sitta för resten av livet.
men jag hoppas att hon inte lägger ner för mycket tanke på det sen när hon blir mer medveten.

Det är över en månad sen nu och hon pratar fortfarande om det.
Hon berättar om att en stor pojke har dragit henne i håret och att hon fick ajaj där och att hon är ledsen.

Men hon vågar nu vara själv på sitt rum, hon får inte panik lika ofta alls och hon gråter inte för det längre.

pojken får hjälp nu. dagis har verkligen gjort allt för att en här situationen ska bli så bra som möjligt för alla parter!

det är sekretess på allt typ så jag vet inte exakt vad som händer för pojkens del. det enda jag vet är vilken avdelning han går på och att föräldrarna samarbetar, vilket betyder att han får hjälp av psykolog.
och att han har en person som håller koll på honom precis hela tiden.

Ni ska veta ett det värmer våra hjärtan otroligt mycket med er beröm