Trivs ej på mitt nya jobb...ångest
Jag vet inte riktigt vad jag ska göra, jag har så många tankar som snurrar i mitt huvud nu och jag hoppas att det kan hjälpa lite att skriva här och få lite råd. Jag är en nyexad förskollärare och började arbeta på en förskola i augusti. Jag arbetar på en småbarnsavdelning där vi nu har inskolat alla barn. Jag är ensam förskollärare på avd och har huvudansvaret. Jag trivs inte alls med mina kollegor. Vi delar tyvärr inte samma barnsyn (tron på barnens kompetens) vilket leder till att våra diskussioner bara leder till tjafs. Vi är så olika. Eftersom jag är avdelningsansvarig borde jag kanske ta tag i det här och säga "nu gör vi så här", men jag orkar inte...
Jag känner mig helt kraftlös, känner ingen glädje eller inspiration i mitt arbete... När jag är där längtar jag bara till att arbetsdagen ska ta slut och det känns inte rätt att barnen att ha en pedagog som känner så. Jag orkar ingenting. Jag lider även av panikångest som kommer i perioder i mitt liv, och nu under den senaste tiden har det varit värre än någonsin. Jag får panikångest eller "vanlig" ångest av att bara tänka på att jag ska till jobbet.
Jag trivs inte alls där, och hela avdelningen känns så glädjelös för mig...den känns så tung. Jag hade önskat att jag istället för att komma till en helt ny avdelning, med barn som alla ska inskolas och där jag har huvudansvaret (jag ska hålla alla inskolningssamtal, utvecklingssamtal, veckobrev m.m), kanske kommit till en "färdig" avdelning där jag kunnat komma in i deras rutiner, finna trygghet där, finna min roll som förskollärare där, och sedan utveckla mina nya ideér och utveckla vidare. Som det känns nu, vet jag ju inte vem jag är som förskollärare, vad jag tycker eller vad jag vill, men att jag blivit inkastad i något när jag måste veta det. Jag vill vara så duktig hela tiden, vilket gör att panikångesten kommer tillbaka. Jag orkar inte mer.
Jag har nu provanställning i 6 månader, men 1 månads uppsägningstid. Om jag lyssnar till mitt hjärta, säger det att jag inte vill arbeta kvar där...jag vill inte arbeta på en förskola där jag inte trivs med mitt arbetslag eller där jag bara mår dåligt. Där jag inte känner någon glädje. Den person som jag är där, är inte jag.
Hur tycker ni? Överreagerar jag? Det kanske blir bättre om jag fortsätter. Jag kanske bara är "töntig" som känner så här.
Det vore så skönt att få lite råd, jag vet inte vad jag ska göra. Jag mår så dåligt nu för att en ny arbetsvecka börjar imorgon. Jag vill inte må så här.