Vi som gör äggdonation ute i Europa

Hej alla tappra!

Hoppas att ni hade en bra helg. Jag hade det bra men det var frustrerande att inte kunna plocka svamp. ; ) Längtade efter min Sambo under helgen och det var initialt så mysigt när jag kom hem till hans famn. Men efter mindre än 1 timme så bråkade jag med honom och han blev så besviken. Vi brukar inte bråka men jag kände mig bara så irriterad. När han sedan reagerade så blev jag jätteledsen och storgrät och han fick trösta mig.
Vet inte varför men känner mig så himla nere idag att jag bara gråter. Är på ruvardag 7 och har vissa graviditetstecken som ömma bröst, gasig mage och som om jag har svalt en massa luft. Dessa tecken borde göra mig glad men istället så känner mig bara ledsen. Sist jag hade dessa känningar så trodde jag att jag var gravid med det visade sig endast vara en rejäl hormonrubbning. När jag senare fick höra att jag inte kunde bli gravid så kände jag mig så dum över att jag hade trott att jag var gravid . Är lite rädd att det ska bli samma sak igen, tro att jag är gravid och känna mig upprymd och sedan visar det sig vara helt fel. Det var endast tabletterna som spelade mig ett spratt.

Kram

Grattis Tjorven.
Tack för Makima, Caribe, Kramiis för er uppmuntran och stöd. Jag tror att ni har helt rätt. Det är lite mycket nu med ruvningen, flytten plus att jag går nu in i sluttampen av att sälja in mitt projekt. Det är mitt största projekt någonsin och skulle innebära ett enormt karriärlyft om det går igenom. Dock så måste jag dölja mina grav.planer för de skulle kunna riskera att jag förlorar projektet. Helt sjuk jag vet men så är min bransch. Måste därför få ett beslut så snart som möjligt. Känns nästan som jag ljuger för dem genom att inte berätta.
Sambon ringde imorse och kollade hur läget var med mig. Störtgrina när han var så gullig. Han bad mig komma förbi hans jobb så att han kunde få krama mig efter det jag hade varit på lunch i och med att jag skulle vara i närheten. Kändes himla bra att kramas. Nu är jag hemma och väntar på honom och tårarna rinner för minsta sak.

Jag beundrar verkligen er som har varit med om detta eller är mitt i det. Hade aldrig kunnat föreställa mig hur jobbigt det är.

Kram,

Lipsillen

Mytrouble, glömt att säga till dig fast att jag har tänkt det en massa gånger; Vad jag beundrar dig, ditt val och din styrka. Du kommer att bli en så himla härlig och bra förebild till dina tvillingar. Jag hoppas att vi stöter på varandra någon dag i Stockholm. : )

Kramar