Vi som gör äggdonation ute i Europa

Tack för alla goda råd ang att berätta för chefen. Jag skulle helst vilja vänta men å andra sidan så vill jag inte att han ska förstå att jag är gravid på grund av att jag inte dricker. Det är många branschfester och resor just nu. I min bransch så festas det ganska så vilt plus att jag är inte direkt känd för att spotta i glaset. Har redan kört så många gånger med ursäkten att jag tar medicin. En annan sak är att jag mår så pass dåligt att det är svårt att inte kräkas på jobbet utan att det hörs. Planen vara att vänta åtminstone till efter första besöket på MVC men jag vet inte om jag kan dölja det tills dess. Ska i alla fall försöka slingra mig denna vecka.

Fast att jag mår illa så har jag svårt att inse att jag är gravid. Vågar inte tro att det kanske kan gå vägen för mig. Jag har därför bokat en tid på torsdag för ett till VUL. Vill se att det fortfarande finns några hjärtljud. Synen av knyttena kommer att få mig att hitta styrka att härda ut illamåndet och inse att det är ett litet pris att betala för en sådan stor lycka.

Längtar så till min tid den 4/12 på MVC. Jag kommer då att vara i vecka 11 + 0. Kan man göra nupp/kub redan då?

Grynet, stort grattis.

Kramar

Merlot, kul att ni känner er så taggade med adoption. Jag önskar er lycka till och tack för din medverkan på tråden. Jag kommer att sakna dig men är glad över att du snart kommer att få ditt efterlängtade barn. Många kramar

Usch, idag är jag orolig och ledsen. Haft ljusbruna spottings idag. Har inte haft några innan så självklart blir jag supernojjig fast att jag vet att det är mer än normalt att ha lite spottings eller blödningar under graviditeten. Nästan alla på detta forum har haft det men det har gått bra ändå. Har tagit en extra vaggis och AVA rekommenderade mig att fortsätta med att ta tre. Klantade mig med kortinsonet iförrgår och fast att jag vet att en missad dag inte kan göra någon skillnad så kan jag inte låta bli att förebrå mig själv. Hade så himla ont i magen igår kväll men inte idag. Ska försöka smita från jobbet vid 15.00 och vila mig för ikväll har jag en stor viktigt middag. : ( Hoppas till Gud att jag kan få gå hem senast vid 23.00 tiden. Som tur vad så har jag ett VUL inbokat imorgon. Kram

Tack alla för er uppmuntran. Skönt att se att andra är lika nojiga som jag fast jag önskar att ingen av oss behövde få dessa skrämseltecken. Känner mig lite lugnare idag för mina spottings har avtagit. Känner mig tom lite glad idag. Min sambo och jag konstaterade att jag har fått en liten gravid mage fast jag bara är i 9+6. Tidigt men kanske för att det är två. Sa till honom; Oj det ser verkligen ut som jag är gravid ( jag är lite puckad och kan inte fatta det) Han svarade med ett leende men äskling du är ju gravid. Kändes så härligt att höra honom säga det och hur han tittade på min mage. Jag hoppas att vi får behålla den känslan. Längtar till mitt VUL i em. Meddelar imorgon hur det har gått.

Jag håller tummarna för att blödningarna slutar för oss alla. Mitt tips är att boka ett VUL. Det är så skönt att få bekräftat att allt är ok så att man inte oroar ihjäl sig i onödan.

Carbie, du har helt rätt. Vore toppen om man kunde vakna upp lagom till vecka 12.
Håller tummarna att din slemhinna växer fint.

Många kramar,

Hej alla tappra!

Har inte orkat skriva förrän idag. Mitt VUL i torsdags visade att den ena tvillingen inte hade klarat sig. Den andra mår bra men sorgen och oron gör så att vi inte vågar hoppas på att det kommer att gå bra för knyttet. Jag försöker verkligen att tänka positivt men mina känslor är helt blockerade. I helgen skippade vi släktträffen och bara tog hand om varandra. Vi har varit så inställda på tvillingar och gjort planer för ett liv med dem. Dagen innan VUL så vågade vi för första gången vara riktigt glada över våra småttingar. Torsdagens besked känndes därför som en mycket grym kalldusch. Det var första gången jag såg min sambo gråta.

Jag mår ingen vidare och jag har oroat mig för hur jag ska kunna hålla fasaden uppe för min chef. Vi ska bort två dagar i denna vecka på ett konvent och nästa vecka åker vi till Tyskland för möten. Darrande berättade jag för min chef om att jag var gravid och varför jag inte kom till arbetet i fredags. Han var helt underbar och det känns så skönt att inte behöva ljuga längre. Han sa att jag skulle tänka på mig och den lille i första hand och ta tid för att vila om jag behövde. Resten fixar sig alltid.

Kram