30+ med upprepade ma/mf som kämpar med första barnet

Bettan: fy vad trist att din vän fått mf. Vi vet ju alla här hur jobbigt det är. Tror säkert att du är ett bra stöd, trots att du inte kan vara nära henne "live" så att säga.

Icka: hoppas att du får svar på dina priver snart. Kan inte vara kul att gå och vänta på sånt.

Sanne: du är verkligen också omringad av gravida, förstår att det är jättejobbigt! Särskilt eftersom nisitter i samma rum också. Känner igen det där med att man är livrädd för att någon mer ska bli gravid på jobbet, jag har nästan radarsyn när det gäller sånt :) Det finns en person kvar på mitt jobb som skulle kunna bli gravid också och det känns som att jag kommer få ett sammanbrott när hon också berättar att hon är gravid.

TT: grattis till att du kommit längre än innan! Det kommer säkert kännas lugnare för dig efter ditt VUL. Har aldrig kommit dit själv, men kan tänka mig att det är så.

PP: usch, det ÄR verkligen jobbigt med gravida kompisar. Jag har många gravida vänner, men nu har de börjat föda sina barn så nu kan det väl bara bli lättare... eller det är i alla fall det jag intalar mig :)

Pillan: usch, det låter inte som att det är riktigt din dag i dag. Jobbigt att din sambo är så ledsen också. Men jag måste ändå säga att det såklart inte är ditt fel. Det kan ju aldrig vara någons fel, även när det kan kännas så. Min kompis som är läkare brukar säga att det verkligen inte finns någon rättvisa i fertiliteten.

Kan du prata med dina vänner? Går det att förklara för dem att de kanske inte bara ska prata gravid/barn-prat med dig? Vet att det inte är lätt, men ibland blir det bättre när man pratar om det.

Ta hand om dig vännen!

TT: jag har också svårt att hålla rätt på allas histora. Det kanske har att göra med att man inte har ansikten på varandra. Jag har haft två ma i år, ett i januari och ett i juli. Vi har försökt få barn i 2,5 år, men i början var det bara "vi tar det som det kommer". När inget hände började vi med äl-test och då gick det bättre :) Jag håller med er alla om att det skulle vara bra med att ha medlemslista med kort historik om alla. Jag är rätt ny på fl, så jag litar på att ni med mer vana kan dra igång en sådan lista :)

Icka: håller med dig, männen kan aldrig riktigt förstå hur det känns att få ma/mf. Det är ju vi som har alla galna hormoner och det är i våra kroppas allt händer. Men min kille har varitg otroligt förstående och verkligen försökt sätta sig in i hur det känns. Fast innerst inne tror jag han fortfarande är glad över att vi i huvud taget kan bli gravida. Dessutom så tror han verkligen att detta kommer sluta lyckligt, något som jag tvivlar på ibland.....

Pillan: håller med de andra: lita på det din man säger och visar dig. Jag tycker han låter väldigt fin, som verkligen påminner dig varje dag om att han älskar dig. Njut av det :)

Bettan: hoppas din kropp tar sig i kragen och hittar rätt balans nu! Du behöver verkligen inte mer stress med det här nu!

Mary Lo: Välkommen hit, men jag beklagar att du drabbats av 3 mf. Du har i alla fall verkligen hittat rätt nu, jag tycker också det är jätteskönt att "vara här" bland andra trevliga tjejer som vet vad man går igenom.

Ha en bra helg allihopa!

Bettan: bra initivativ och jag gillar din positiva inställning ;)

Ha en bra lördagskväll allihopa!

Hej allihopa!

Låter komplicerat det där med att tempa.... :) Tur att det finns många kunniga här, som kan hjäpas åt att reda ut begreppen.

Pillan: lycka till på muntliga examinationen!

Bettan: jättebra med medlemslistan, men det är rätt hemskt att se "så där samlat" hur mycket vi har gått igenom. Jag har ännu inte haft så stora problem, som många av er. För mig är nog åldersstressen det som är värst. Det är som att jag har en konstant miniräknare i huvudet :) Ja, det är liksom ständigt "om jag inte blir gravid den här månaden, då blir det tidigast det datumet och om det blir ett ma så får jag lägga till X antal månader till". Nu låter ju jag galen, men ni kanske fattar vad jag menar? Det är liksom en ständig stresskänsla, som är svår att hantera.

Innan jag beger mig till jobbet, så har jag en fråga till er: hur hanterar ni det där med att leta symptom efter ÄL? I vanliga fall kan jag hantera det, men den här månaden så tolkar jag minsta lilla tecken och det är ju bara dumt. Hur slutar man med det?

Hej allihopa

Oj, nu har det hänt så mycket här under dagen att jag knappt hänger med.... Börjar med att svara Älvan.

Älvan: det låter som att du mår riktigt dåligt och det gör mig ledsen. Vi vet alla här att det är tungt att kämpa med att få barn och kan nog alla känna igen oss i att det kan vara övermäktigt ibland. Jag vet inte vad du varit med om, men kan förstå att man kan köra fast i det allt det här. Det jag undrar när jag läser ditt inlägg är om du har någon att prata med, förutom din sambo? Det kan vara skönt att prata med någon utanför hemmet ibland när man kört fast. Någon som kan hjälpa till att bena ut problemen. En annan fråga är om du har sökt hjälp utifrån någon gång? När jag tyckte det var extra tung gick jag hos kuratorn på KK och det hjälpte mig. Det finns ju också andra alternativ, såklart, beroende på vilken ort du bor på. Jag hoppas verkligen att du hittar något som funkar för dig och som kan lätta bördan för dig i alla fall lite. Kram!

Ps: tror jag kan tala för alla när jag säger att vi andra inte alltid är starka. För att ge några exempel, så gick jag ut från jobbet och grät förra veckan och tiden kring mens är i princip alltid katastrof med otroligt dåligt humör och gråt... och fullständigt osocial var jag nog minst i en månad efter sista ma. Ds

Pillan: ett VG till! Grattis!

Icka: oj, vilken dag du har haft. Vad stark du är som står på dig och protesterar mot att bli så här dåligt behandlad. Bra gjort! Hur känner du inför svaret? Jag måste säga att det ser ut som att de tar dig på allvar och att de ska ta upp problemet med de berörda.

Pillan: du får sörja... och jag förstår att det är barnlösheten du sörjer. Det är det inte svårt att känna igen sig i. Jag kunde knappt ens låtsas le när sista kollegorna sa att de var gravida. Hoppas det känns lite bättre när du får se bebisen.

Jemema: välkommen hit, men beklagar det du går igenom. Här är det ok att vara ledsen och ta en paus från försöken ett tag.

Tack för alla tips hur man klarar åldersnoja och syptomletande fram till BIM! Ni är för bra tjejer!

Hej
Vad jag missar mycket på dagarna.... Det känns som att jag alltid kommer in här när alla är på väg "ut" :)

Jemema: vad mycket ni har fått gå igenom. Förstår att du känner dig trött på alla försök. Jag tycker, precis som många redan sagt, att det låter klokt att ta en paus. Om ni skulle ändra er i framtiden, så står det ju er fritt. Om ni inte skulle ändra er och leva ett bra liv utan barn, så är det ju bara att lyckoönska er. Skönt att du får hjälp med att reda ut alla dessa svåra funderingar!

Icka: ja, sex på beställning är ju aldrig kul Förstår verkligen att du råkade sucka, det har ju mycket mer med den omöjliga situationen att göra än din sambo. Jag gick hos kuratorn på KK ett tag och hon sa att INGA par i vår situationen klarar av att ha kvar ett "normalt" sexliv under de här omständigheterna. Det var en liten tröst för mig att höra i alla fall. Jag har också upplevt att sexlivet har kommit tillbaka förvånansvärt fort när man inte har den där pressen jämt (t.ex. när vi pausade från försöken ett tag). Lycka till!

TT: V 8, wow! Då blir VUL i v 10, eller hur? Måste vara skönt att göra vul i v 10, då ska ju tydligen den största riskperioden vara över. Förstår att tiden går sakta, men snart är du där!

Pillan: ska du också ha mens i helgen? Det ska jag också. Det brukat bli olika jobbigt, men jag misstänker att den här gången kommer bli riktigt jobbig för mig med. Jag har hoppats så mycket den här månaden. Dessutom ska min sambo och jag resa iväg och jag vill ju inte förstöra vår resa med att vara ledsen. Jag tycker det här problemet tar över nog stora delar av livet nu... Men jag ska hålla tummarna för dig, Pillan, och din goa sambo :) Hoppas det blir den perfekta presenten!

God morgon allihopa!

Sanne: herregud vilka nyheter! Förstår att det här tar tid att smälta.... och visst leder det till många följdfrågor. Hoppas att du kan ställa dem i lugn och ro när du går på UL på fredag/när du träffar din läkare nästa gång.

Bettan: krya på dig!

Nu sticker jag och sambon iväg på en kort semester. Hoppas att ni får en bra vecka/helg tjejer! Ta hand om er!