Augustibebisar 2008, del 8

Jucea: Ja med sunt förnuft klarar man sig oftast långt. Att till 100% kunna skydda sig mot alla faror och risker som finns går ju knappt.

Själv så bytte jag i kattlådor under förra graviditeten och kommer även fortsätta gör det denna gången även om risk för smitta som kan skada fostret finns där också. Men jag anser som så att jag har haft katt i hela mitt liv. Så antingen har jag haft smittan redan och är då immun eller så har jag inte haft den och då känns risken för att få den just nu väldigt liten. Har jag liksom klarat mig i över 32 år så är nog inte risken särskilt stor att få det nu heller.

Jucea: Planen var att börja jobba efter nyår. Men eftersom bf är i slutet av januari så känns det inte så stor idé att börja jobba alls. Kommer fortsätta som nu att hoppa in nån gång ibland när de behöver vikarie på jobbet. Blir 1-2 ggr/månad ungefär, så det är inte så mycket.

Du får kolla ifall du är gravid! Visserligen kanske det är lite tidigt i så fall att redan få såna symtom. Men det är säkert olika.

Jag är uppe och pinkar 3 ggr varje natt nu. Så jäkla tröttsamt! Har man otur så vaknar dessutom W och vill ha välling där emellan också och har man ännu mer otur så kommer S upp och säger att han kissat i sängen. Så jag längtar efter att bli mindre kissnödig. Det förstör sömnen rätt rejält.

Heidi: Är ledsen för din skull... en stor kram till dig!! Jag tror att han kände att ni fanns där för att ta farväl av honom.

Om en stund ska jag på inskrivning. Jag har förresten lyssnat på lilla hjärtat här nu på morgonen. Kom på att sladden till den bärbara datorn kanske passar till dopplern - och det gjorde den! Det tog nån minut innan jag hittade nåt så jag var nära att ge upp, men så plötsligt så fanns det där! Det slog ca 165-170 slag/min så jag är säker på att det inte var min egen puls jag hörde. Så skönt att få ett litet livstecken där inifrån.

Jag har förresten upptäckt en knöl i mitt ena bröst. Usch, sånt gör mig skitorolig. Visserligen kan man ju få diverse knölar ändå när man är gravid, har ammat och så, men tänk om det är nåt annat. Måste kolla upp det. Vi har bröstcancer i släkten vilket inte gör mig mindre orolig direkt.

Förresten, om ni vill se en rolig bild på William så kolla i min blogg:
lindaskriver.blogspot.com

Rimfolina och Lina: Jag ringde vårdcentralen nu så jag fick en tid där redan 11:30. Känns lika bra att kolla upp det även om hon jag pratade med sa att det förmodligen är relaterat till antingen att jag nyligen slutat amma eller att jag är gravid. Men som sagt, kollar hellre upp såna saker en gång för mycket än en gång för lite. Lätt att tänka det värsta... och när det finns sån skit som bröstcancer i släkten KAN det ju faktiskt vara det värsta också...

För övrigt gick inskrivningen bra idag. Kändes som man nyss satt där och var gravid. Det är ju inte sååå längesen sist.

Nu har jag varit på vårdcentralen, men det gav inte så mycket. Läkaren kände knölen men kunde inte avgöra vad det var bara genom att känna så jag ska få en remiss för att röntga istället. Han sa att det var troligt att det är en mjölkkörtel och brösten kan bli lite knöliga när man är gravid utan att det är någon fara. Det kunde även vara ärrbildning efter nån av mjölkstockningarna som jag hade när jag ammade William (hade ju 3-4 stycken). Ja, som sagt... det kan vara vad som helst, så läkarbesöket idag gav mig inte något svar direkt... men det känns bäst att kolla upp det ordentligt. Han trodde det kunde ta nån vecka innan jag får remissen.

Snacka om snabba ryck... nu ringde de från sjukhuset och sa att de har en återbudstid redan i eftermiddag. Tar jag inte den så får jag vänta till mitten eller slutet av augusti för det är ont om tider nu på semestern. Fast röntgen var tydligen inte aktuellt eftersom jag är gravid, utan undersökning + provtagning om de tycker att det behövs.

Usch, är skitnervös att det ska vara något!

Har varit på sjukhuset nu. Läkaren sa att knölen känns som en ofarlig bindvävsknuta och han tyckte inte jag skulle oroa mig. Hoppas han har rätt. Men han tog prov från den för säkerhets skull som jag ska få svar på nån gång i nästa vecka.

Saliva: Otäckt att hon satte kärnan i halsen! Men för övrigt tror jag nog att den kommer ut den naturliga vägen. Jag vet att när det gäller djur så kan man ge dem sparris om de svalt nåt olämpligt som är lite vasst. Om det funkar på barn vet jag däremot inte! Kanske liiite svårt för en sån liten att tugga i sig en hel sparris...