Pladderbebisarna Del 7

Öhh, G R A V I D????

God förmiddag!

Haft en uppdatering på jobbdatorn som tagit 2½ timme. Ligger liiiiite efter med allting just nu. *suckar*

Har insett att Isabel går igenom en jobbig period just nu, hennes hysteriska utbrott är inte bara engånggrej. Känns som en ny trotsålder. Jag har ju länge skämtat om att hon är i tidiga tonår, men det var nog bara en föraning om vad som komma skulle. Som tur är har jag lite mer förståelse och är lite bättre förberedd den här omgången, så hittills har jag klarat hennes utbrott bättre, men stackars liten vad jobbigt det måste vara känslomässigt.

Jo, tack Hanna. Visst är det jobbigt för oss alla, och Vincent står som ett frågetecken varje gång det händer, men jag inser samtidigt att det måste vara värst för henne, vars känslor åker berg- och- dalbana. Jag hade faktiskt tänkt fråga dig om ni har en liknande situation hemma just nu. Jag känner igen det där med att Laban slåss, Isabel har börjat slå mig och jag är helt förundrad! Varför? De kommenterar ju på dagis att hon är otroligt verbal och på ordlekar där de flesta av kompisarna inte hänger med är hon en stjärna. Så varför slåss hon då? För att barn slåss brukar jag se som ett uttryck av frustration över att de inte kan verbalisera sina känslor. Hon spottar och fräser också, det är inte min vanliga lilla tjej, helt klart.

Jag blev ju så stolt häromdagen när de berättade för David att de hade hållit på med ord och bett barnen vända på ord, t.ex brandbil blir bilbrand osv. Isabel ar med på alla sådana, de andra hajade ingenting. Och språkmänniska som jag är blir jag ju glad. Och vi pratar ju mycket om känslor hemma. Varför slåss hon då?!

Vi läser också ganska mycket hemma, i alla fall jag. Och Vincent har visat intresse för böcker tidigare än Isabel gjorde det, så han kommer nog också att bli en bokmal.

Jo, jag har också upptäckt att kramen är ett suveränt vapen. Det finns inget bättre sätt att avväpna dem och oftast är det också en kram de behöver. Och Isabel slåss ju bara när hon blir riktigt arg, men varför nu, liksom? Hon blir ju bättre på att uttrycka sig för varje dag och hon har ju inte slagits på säkert tre (!) år.

Morrn!

Jobbar hemifrån på förmiddagen i dag för jag har en tid för cellprovtagning här nere på VC:en om en timme. Usch, jag gillar verkligen inte cellprov. Jag gillar inte överhuvudtaget när de är nere och petar där, speciellt inte efter jag fick barn.

På dagis i går sa de att Vincent kommit in i 1½-årstrotsen. Det visste jag inte ens fanns. Fast det är klart att jag märkt att han har börjat trilskas med vissa saker, jag har bara inte tänkt på det som trots.

Angiee: Grönt snor låter som om hon har en infektion. Har du varit hos doktorn med henne?

Lurkan: Fy vad trist att du inte fick ledigt. Jag har aldrig fattat vad det är för arbetsplatser där man måste ansöka om ledighet så formellt. Man inser hur lyckligt lottad man är när man kan ta semester när man själv vill. Förstår att du är sur och arg.

Haha, vad lycklig hon ser ut! Och så söt hon är!

Morrn förresten!

Thezz: Ge det ett par månader, sedan har ni fått in rutinerna. Det är bökigare med två stycken när man är själv om att få iväg på dagis och så på morgonen.

Och JA, storasyster ska få vara med på bild, tycker jag. Så gjorde i alla fall vi, det var viktigt för Isabel att känna att hon hade en roll också.

Morrn!

Jo Lurkan, det är tröstlöst. Din stackare!

I dag funderar jag på att sätta ut maken på Blocket....