Alltså iom att skadan redan är skedd så att säga så vet jag inte hur det skulle bli med snitt. Själva graviditeten är ju en stor påfrestning också. Men däremot vet jag att jag aldrig skulle chansa på en vaginal förlossning igen- utan nästa skulle isf bli med snitt.
Vad skönt att du fick snitt och att det blev så lyckat!
Vet inte riktigt faktiskt hur man ska lägga fram en snittönskan. En del läkare är så väldigt emot... Suck! Dock vet jag hur jag själv skulle lägga fram det OM jag blev oplanerat gravid. Första BM besöket- beviljat snitt eller boka tid för abort. Upp till BM att föra saken vidare. Drastiskt jag vet- men jag skulle ALDRIG föda vaginalt igen!
Ja alltså denna öppna känsla och att ständigt känna något emellan benen gör mig skogstokig! Jag vill också kunna ta en promenad och njuta av det!
Gladhannapanna: Du hade säkert solklara framfall. Jag har ju faktiskt mer obehag av det som inte klassas som framfall. Lika obehagligt ändå 
. Tycker det är konstigt att de hela tiden hänvisar till att allt ser normalt ut. Att man helt enkelt blir så förändrad av att föda barn. Det köper jag inte. Människor går ju och har obehag- så ska det ju inte vara. Förändrat utseende ok, men inte funktionen. Och förresten- varför inte ett pip om det innan man föder om det nu är så normalt?
RedTopaz: Det där med livmodern känner jag delvis igen fast det känns som om min tapp pekar uppåt istället ?!? Kan ha tampong men det känns numera att den sitter där och man glömmer inte bort den. Orgasmer är svårare här. Har inget knip alls och då är det svårt, tar längre tid. Jag känner mig inte större inuti utan tvärtom, men det är väl för allt kollapsat därinne. Däremot större i mynningen och mer öppen. Känns som om de glömt att sy ihop mig lite.
Se om det finns på webben sedan. Missade det såklart . Var det bra? Vilken typ av framfall?
Ok, då ska jag försöka se det...
GEM: Tror de flesta av oss här inne varit med om samma sak- tyvärr...
Jag har fått tid till en specialist om 1 månad och är livrädd att hon ska säga samma sak
Vet inte riktigt varför jag fick det men jag sprack mkt, stort barn (4690 g), förstföderska (snitt innan), forcerad krystning, igångsättning mm... Jo jag vill opereras. Bygga upp mellangården, laga muskler som jag tror är trasiga, åtgärda främre slidväggen och ev bakre. Sedan vore det ju bra om man kan göra något åt ärren som gör ont, men det vet jag inte om det går
Förstår om du är ledsen . Jag grät nästan dagligen de första sex månaderna... Känns som om jag hela mitt barns första år bara längtat till att det året ska gå så man kan få hjälp/ betala privat för hjälp.
Kram!!!!