• che71

    Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

    Minnie7 skrev 2015-07-28 20:46:06 följande:
    Jag har en hormonspiral sedan 1 år tillbaka. Var också som bäst innan mens. Det går fortfarande upp och ner med besvären men mest besvär nu är efter samlag tyvärr. Har ju inte direkt mens längre men småblöder lite då och då. Ingen koll alls längre.
    Skönt att du även känner dig bättre och inte bara att spec läk tyckte det. Då kan det ju faktiskt vara så att kroppen kunnat läka en hel del själv. Hoppas det. Om du ändå inte vågar chansa på fler barn så kan du ju absolut prova en hormonspiral. Jag tyckte dock det gjorde svinont att sätta in. Har hört att man numera får cytotec och voltaren innan dock så det kanske är ok nu.
    Cytotec? Är inte det typ det kontroversilla "abort/få igång MA" piller?
    usch låter inte kul att sätta in o jobbigt att småblöda titt som tätt o inte ha en aning om när det ska blöda
    Har du haft prolapsring? I så fall, gjorde det mer ont att sätta in spiral än att dra ut ringen? (för det tycker jag är riktigt hemskt, det gör ju svinont men bara en kort stund o sen svider det pga sår som rivits upp baktill i slidöppningen)
    Men stämmer det som läkaren sa att du med hormonspiral känner nästan som dagarna precis innan mens (då det kändes som bäst)?
    Trist att du har mest besvär efter samlag...hur känns det då?
    Sist för 2 månader sen gjorde det ju ont baktill i slidöppningen, mot där jag är sydd eller kanske envis svamp som gav sig till känna så?!
  • che71

    Upptäckte mitt ca 2-3 veckor efter förlossningen när stygnen började lossna. Ringde min BM på mvc o fick komma snabbt o konstaterade främre slidväggsframfall. Men de trodde det skulle gå över efter amning o med tiden osv..så fick ingen hjälp förrän efter 9 månader (slutade amma efter 4 månader ) då jag fick prolapsring. .nu är det 15 månader sen förlossningen (o pga besvären inget sexliv 3 gånger sen förlossningen! ..o rädd för allt som ev kan göra det sämre typ lyft av barn o kassar osv) o prolapsringen togs ut för 1 vecka sen...varken sämre eller bättre. .vissa dagar bättre än andra men tydligen inget att operera.

  • che71

    Perineumbristning grad 2 efter sugklocka o yttre press o pannbjudning på bebis. Sydd av läkare o mådde jättebra de första veckorna.

    men kände sen att något buktade ut o såg en "bulle" mitt i slidöppningen.

  • che71

    Cox orange... fy va dåligt att den där läkaren behandlade dig så o att det är så olika hur de som borde vara specialister undersöker.

    Jag har fått konstig hosta som började med att jag tappade rösten för några dagar sen..Var sen hes o fick hosta som är jättejobbig..inte förkyld. .

    Är så ledsen för detta har gjort allt värre i underlivet.

    Läkaren tyckte ju inte att det såg så mycket ut så jag skulle prova utan ring ett tag...jag trodde ju att jag skulle få operation. ..så förvånad att det tydligen hade blivit bättre under "ring tiden " ..men nu är allt dåligt igen. .jag kniper men vad hjälper det mot denna hemska hosta! ?

  • che71

    Jag pratade med läkaren idag. Det har inte blivit bra trots att det är över 16 månader sedan förlossningen.

    Prolapsringen togs ut i somras pga problem o ibland speciellt veckan före mens är det rätt ok. Men som nu veckan efter mens känns det som att något sitter där mitt i öppningen o skaver o ger obehag.

    Har också problem efter perineumbristningen det liksom spricker där vid gynundersökning o har inte haft samlag på 4 månader nu pga besvären.

    Sorgligt men sant.

    Så jag ska få ny tid för undersökning av läkare.

    Ser inte fram emot det. Känns som att de inte vill hjälpa mig. Jag hatar gyn undersökningar nuförtiden!

  • che71
    Minnie7 skrev 2015-10-12 21:46:31 följande:
    Hur har det gått?
    Hej!
    Jo jag väntar på tid till läkaren igen, det är nu nästan 3 veckor sen vi hade telefontid o ännu ingen kallelse.
    Inget är bättre tyvärr..har dessutom de senaste dagarna haft hemsk klåda som svamp så tog en Diflucan i förrgår o smörjer med olivolja, o idag är det faktiskt mycket bättre.
    Inget sex sen i Maj. Måste prova snart...tiden går o det blir liksom jobbigt att ta steget. Då var det ju baktill i slidöppningen det gjorde ont. Innan dess (de andra 2 gångerna vi haft samlag gick det bra) men jag känner mig inte upplagd för sex när jag hela tiden känner av tyngden i underlivet.
    Hur går det för dig?
  • che71

    Lössi

    Hoppas operationen blir lyckad.

    Jag är inte opererad. 1.5 år sen förlossningen nu. Främre slidväggsframfall o nedsjunken livmoder.

    Fick prolapsring i våras i 5 månader men det hjälpte inte så mycket.

    Har också som ett sår baktill i slidöppningen som spricker upp vid samlag o gynundersökning (pga det har vi inte haft samlag sen i Maj!) Vet inte varför men blev sydd för perineumbristning grad 2..o det är ju där bakom.

    Jag har haft svampbesvär flera gånger i år o tagit diflucan som hjälpt då. Nu smörjer jag med olivolja efter tips av gyn läkare för att såret ska läka.

    Tror såret uppkom när jag drog ut en prolapsring som inte passade i våras..det gjorde skitont.

    Ska till läkaren igen nästa vecka o kolla varför jag inte blivit bra. Vissa dagar, ibland veckor innan mens är det dock riktigt bra o känner knappt obehag.

  • che71

    Idag var jag hos läkaren igen. Framfallet syns inget av längre. Men jag känner av underlivet precis som framfall (bättre än första halvåret efter förlossningen förstås) som obehag utom veckan innan mens.

    1.5 år sen förlossningen

    Däremot har det läkt ihop lite fel baktill efter förlossningen o perineumbristningen o bildats som en tunn flik som lätt töjs o då kan spricka o bli sår. Därför jag har ont där vid gynundersökning o samlag. Ska fortsätta använda olivolja samt att jag fick xylocaingel som är bedövning för att testa.

    Men tyvärr är det inget som blir bättre utan bara är så nu o kan bli värre om man skulle skära upp o så ihop igen sa läkaren. Nerverna har liksom blivit mer smärtkänsliga.

    Så bara att gilla läget o inse att det ju kunde varit mycket värre förstås.

    Men ändå hemskt att inte kunna ha ett normalt samliv efter vaginal förlossning. .jag var ju så rädd för bla förlossningsskador o ville haft snitt men fick det ej.

  • che71
    Lössi skrev 2015-11-12 14:39:37 följande:

    Nej hu! Hoppas ni hittar sätt att göra det lättare för er i sängkammaren. Kokosolja är bra tycker jag! Köp p vanlig mataffär och så luktar det gott ???????? sen mycket förspel så blir oftast penitreringen inte så långvarig ????


    Tack för tipset!

    Kokosolja är gott också o nyttigt så äter faktiskt 1 sked om dagen.
  • che71
    Minnie7 skrev 2015-11-12 20:00:38 följande:

    Men så kan du inte ha det!! Försök åtminstone boka en träff med Eva Uustal i Linköping. Säger hon samma sak så okej då. Men snälla- försök boka tid hos henne.


    Jag bor långt ner i Skåne. Är hon via landstinget? Kan vem som helst var som helst i landet söka dit?

    Den läkaren jag var hos är alltså på KK o gissar jag har hand just om framfall . Blev ju remitterad dit.

    Hon var väldigt trevlig o rak o lätt att prata med.

    Hon visade med en spegel.

    Jag får ju ge den här bedövningsgelen en chans o sen prova samlag igen (6 månader sen sist! )

    Hoppas det hjälper o att sexlusten kommer tillbaka.

    Har ganska oregelbunden mens sen i somras kanske börjar komma in i förklimakteriet 44 år..inget konstigt att det blir så vid denna ålder enligt läkaren.
  • che71

    Zenitz

    Beklagar verkligen dina besvär ..ingen ska behöva ha det så.

    Mitt barn är nu 19 månader. Förlossningen slutade med sugklocka o yttre press samt värkstimulerande och bebis kom ut med pannan först o det blev perineumbristning grad 2 .

    Jag som alltid varit förlossningsrädd o efter 6 missfall var livrädd o gick i samtal med både barnmorska o läkare på specialist mvc men blev nekad snitt. Jag hade också bara lustgas (jag hoppades nämligen slippa värkstimulerande o sugklocka men jag kämpade förgäves)

    Jag hade inte särskilt ont i underlivet efteråt konstigt nog..var bara så glad att bebis o jag överlevt förlossningen.

    Men 3 veckor efter förlossningen kändes det konstigt o jag upptäckte en kula i slidöppningen. Barnmorskan konstaterade främre slidväggsframfall.

    Jag var förtvivlad. Det kändes som att något skavde o tyngde alltid. Ammade 4 månader o sen ville de vänta o se så först 8 månader efter förlossningen kom jag till läkare. Då hade vi inte ens försökt ha samlag så jobbigt upplevde jag det med underlivet.

    Jag kom till uroterapeut o fick prolapsring för de ville fortfarande vänta o se. Ringen hjälpte inte så mycket o jag fick svamp o ont. Den togs ut efter några månader o då såg det bättre ut sa läkaren. Det kändes lite bättre o kulan syns inte men vissa dagar är tyngdkänslan där men mindre o mindre.

    Däremot har det bildats som en flik baktill i slidöppningen som lätt spricker o blir sår. Så samlag senast för 7 månader sen sorgligt nog o sammanlagt 3 gånger sen förlossningen. Läkaren sa vid senaste undersökningen att framfallet var läkt men att detta med det ihopläkta fliken får jag lära mig stå ut med..smörja med olivolja varje dag o bedövningsgel vid samlag. Känns inge vidare men jag kan i alla fall kissa o bajsa normalt men är alltid rädd att lyfta för tungt o att göra det sämre igen.

  • che71
    Zenitz skrev 2015-12-17 20:19:41 följande:

    Tack che71 och Minnie7! Vad skönt att höra att ni har blivit bättre, det ger hopp om att mitt också kan bli bättre! Jag ville inte heller ha EDA och liknande för att slippa ta värkstimulerande. Hade nog fått sugklocka också om jag inte specifikt hade skrivit att jag ville undvika det. Vet inte vad som hade blivit bäst dock, nu tog det längre tid istället. che71, de borde kunna göra något med din flik baktill tycker jag. Har du testat att få ett andra utlåtande från en annan läkare? Spontant känns det relativt enkelt att fixa men jag kan ha fel.


    Jag har varit hos 3 olika läkare o den 3e är på KK o specialist på framfall (blev remitterad dit av uroterapeut då prolapsring inte fungerade bra)

    Läkaren sa att det kan bli värre om man klipper upp o syr ihop igen..att det är nervvävnad som läkt ihop lite fel.

    Jag ville ju haft kejsarsnitt o var livrädd för just sugklocka o bristningar. (Skrivet i journalen från sk. Aurorasamtal samt i mitt förlossningsbrev) men min bebis mådde dåligt o behövde komma ut fort sa läkaren på förlossningen. Man är rätt utlämnad o rädd i det läget. Hotande fosterasfyxi står det i journalen. Men det tog nästan 20 min med sugklockan (det värsta jag varit med om i hela mitt liv i smärtväg!) så fattar inte varför inte akutsnitt gjordes. Hon kom ut med pannan först visade det sig. Stort läskigt hematom/blödning /svullnad i pannan efter sugklockan. Därför var vi på BB 3 dygn pga hennes "jobbiga start"... så mycket för allt prat om hur bra vaginal förlossning är för barnet o mamman..så hemskt egentligen. .hon kunde ju blivit skadad för livet.

    Jag hade så många anledningar att få beviljat snitt..hög ålder. .många missfall. .inflammatorisk tarmsjukdom. .förlossningsrädsla sen tonåren så pass att jag inte vågat försöka skaffa barn tidigare i livet.

    Men jag är glad att det blivit lite bättre mitt underliv i alla fall. Hoppas bara kunna ha sex igen, som det är nu är ju lusten borta.
  • che71
    Zenitz skrev 2015-12-27 12:19:19 följande:

    Che71, kan du se ditt framfall idag eller är det helt borta enligt dig också? När började du i så fall se en skillnad?


    Nej jag ser det inte längre. 3 veckor efter förlossningen var det som en kula i slidöppningen

    Sen var det så i ca 8 månader tills det inte syntes längre men känslan var samma ändå.

    Fick prova östrogensalva vaginalt o sen prolapsring några månader (då sa uroterapeuten att jag hade nedsjunken livmoder också )..knipövningar förstås..

    Den stora skillnaden blev inte förrän ca 15 månader efter förlossningen då jag inte längre hade besvär av tyngdkänsla varje dag längre. .. o nu snart 20 månader efter är det faktiskt riktigt bra framfallsmässigt..så det har dragit sig tillbaka sakta.

    Problemet med sår baktill kvarstår ju ...vi har fortfarande inte provat samlag sen jag fick bedövningsgel att testa. .lusten är inte tillbaka tyvärr. .allt med underlivet har varit så besvärande..det kliar rätt ofta o i våras somras tog jag Diflucan flera gånger ifall det var svamp..men läkaren tyckte inte det så nu undviker jag tvål o har bara olivolja i underlivet.
  • che71
    Zenitz skrev 2015-12-28 14:21:17 följande:

    Che71, hur länge ammade du?


    4 månader
  • che71
    Zenitz skrev 2015-12-30 14:34:10 följande:

    Che71, kulan, var det främre väggen som är räfflad eller den kulan som går ihop med urinröret?


    Vet jag inte men BM konstaterade främre slidväggsframfall på (akut pga mina besvär) undersökning 4 veckor efter förlossningen. Det syntes som en kula mitt i liksom utanför som inte ska vara där.
  • che71
    Zenitz skrev 2016-01-18 21:39:14 följande:

    Minnie7 och che71, har ni kunnat gå vidare från förlossningsskadan och fått ett bra liv nu? Jag sörjer fortfarande mitt förändrade underliv och skadan jag fått. Jag tycker att kisstrålen lever sitt eget liv och framväggen känns hängig, även om läkare tycker att den är ok. Är också rädd för allt som kan förvärra det. Lyfter inget tungt och har tom svårt för promenader pga av obehaget. Vet att jag nu borde träna upp core nu mer än nånsin men det är svårt. Är rädd att det alltid ska kännas såhär.


    Hej! Det är nu nästan 21 månader sen förlossningen.

    Jag har inte mycket besvär med tyngdkänsla längre. ..det blev mycket bättre efter 1.5 år...men har ju tyvärr problem med en extra hudflik baktill och att det lätt spricker o blir sår där vid tex samlag o gynundersökning (något som uppstått efter förlossningen pga felläkning?!). ..så jag fick bedövningsgel att prova...samt smörjer med olivolja varje dag o ingen tvål...ofta kliar det som svamp. ..nästan varje månad vid/efter mens.(har inte varit så förr...blev så nu efter förlossningen eller snarare 1år efter konstigt nog)..tar Diflucan rätt ofta. ..är rätt trött på det.

    Sexlivet har varit på väntläge länge pga alla besvär. ..Några få gånger förra våren o sen inget förrän nu o det gick bra...känns lite baktill där det sen tyvärr blir sår. .men men...det funkar i alla fall. ..

    Har kommit igång med pilates träning ordentligt nu också men försöker undvika tyngre lyft.

    Min "bebis " väger 12 kg nu så det blir ju en del där.

    Jag är besviken på att det blev så komplicerat med förlossningen ..ville ju alltid haft snitt .

    Men så tacksam att jag fick barn till slut efter alla missfall.

    Hoppas du blir bättre också.
  • che71
    LisaN80 skrev 2016-01-26 10:50:47 följande:

    Che71

    Vad skönt att det blivit bättre men vilken tid det tog! Verkar jobbigt dock med den där fliken...

    Zenitz:

    Hur mår du efter operationen?

    Jag tycker att det psykiska nästan år jobbigare ibland än det fysiska. Har börjat prata med psykolog, känns ju skönt att gråta av sig när jag är där. Men jag har fortfarande lika svårt att tackla känslorna av hopplöshet o oro inför framtiden.

    Dagen börjar med ångest över att jag inte ska sköta magen, om det inte går mår jag dåligt hela dagen sedan o är orolig över att det inte ska gå nästa dag. Så knäppt! Skulle säkert gå mkt bättre utan oron. Har haft förstoppningsproblematik sedan tidigare vid miljöombyte så för mig är det psykiskt till stor del tror jag. Har bokat läkartid för att få hjälp med att trappa ner på laxerande eller råd om byte till ngt annat...

    När jag väl skött magen kommer ångesten ändå sköljande över mig. Känner mig äcklig o har svårt att acceptera hur jag ser ut. Är ledsen över allt jag inte kommer kunna göra i framtiden...

    Men helst av allt vill jag bara slippa den konstanta otäcka känslan av öppenhet, att det känns blött även att det inte är det o att ngt sitter mellan benen. Någon som känner igen det?

    Hur har ni gjort för att tackla den psykiska biten? Känns så dumt o sitta hemma o gråta varje dag under föräldraledigheten!!!

    Kram!


    Ja..vet inte hur man gör. ..jag har gråtit mycket över hur det blev. ..när jag kände o såg "kulan" mellan benen då för första gången 3 veckor efter förlossningen var jag så rädd. ..har känt mig äcklig o så deppig pga detta...att alltid vara orolig för att det ska bli värre. .hur det ska bli med sexliv o tungt jobb osv...men jag var ute o rörde mig redan från början. ..vissa dagar skavde det mer...men svårt att sluta tänka på det. Mest är jag besviken o arg för att jag inte fick snitt o så blev det så här.

    Ändå har jag haft "tur" att mitt framfall gått tillbaka men ont vid/efter samlag är ju inte kul.

    Hoppas du kan få hjälp.
  • che71
    LisaN80 skrev 2016-01-27 09:40:41 följande:

    Ja har läst era inlägg o ingen av er har haft det lätt (har det lätt). Man måste ju få vara ledsen o med tiden så kanske det blir bättre. Men det är så lätt o känna sorg över att det blev så här, vi tänker ju alla på det här med snitt i stället! O man blir så förbannad på förlossningsvården när man tänker på det!

    Jag har ju en tid hos Eva så får jag får se vad hon säger. Borde försöka tänka på nåt annat tills jag kommer dit! Är så rädd bara att hon kommer säga att det antingen inte kommer bli så mkt bättre av sig självt och/eller att det inte hjälper med op.

    Känner ngn igen känsla av öppenhet mellan benen o att det typ känns blött fast det inte är det? O som en luftbubbla ibland?

    Kan inte bajsa längre utan att överdosera laktulos så det verkar ju vara vanebildande. Tar även bulkmedel sedan en tid tillbaka. Vet någon hur det är med tex movicol, är det också vanebildande?

    Hur gör man förresten för att klistra in det meddelande man svarar på, det i grått?


    Finns ett citera tecken uppe till höger i varje inlägg.

    Jag kommer ihåg den där känslan du beskriver...luft o blött o öppet...ja.

    Tips för magen....kiwi, päron, Visiblin eller Lunelax (pulver att blandas i vatten, finns på apoteket) Ortis frukt o fibertabletter, kaffe med kokosolja i (gott också!
    Hittade detta om Movicol, verkar ok...
    Vanliga frågor om
    MOVICOL
    Hur snabbt verkar MOVICOL
    MOVICOL
    verkar normalt inom 1?2 dagar.
    Finns det risk för att MOVICOlverkar så kraftigt
    att jag inte hinner gå på toaletten?
    Om du tar MOVICOL®
    på rätt sätt, behöver du inte
    vara orolig för en kraftig effekt.
    Kommer jag att behöva ta mer och mer MOVICOL
    för att uppnåsamma effekt?ej, tvärtom. Efter en tid kommer du att kunna
    reducer
    a dosen.
    Är MOVICOL
    vanebildande för tarmen?
    Nej, medlet verkar direkt på avföringen utan att
    påverka tarmen eller kroppens övriga organ.
    Kan jag använda MOVICOL
    under en längre tid?
    Ja, men tala med din läkare om du har ihållande
    förstoppning under en längre period
  • che71
    Träningsfreakie skrev 2016-05-26 07:30:56 följande:

    Hej

    Jag är en träningsgalen 28åring med enligt mig själv problem åt helvete efter min förlossning för 4 år sen. Idag är jag väl van av alla mina problem och får väl gilla läget för får ingen hjälp. Grinar all ledig tid jag har när min sambo inte är hemma, jag undviker att äta för att slippa göra nr2. Men äta måste man så blir ju tvungen. Jag är så deprimerad att jag inte orkar med livet knappt. Jobbar i butik vilket innebär stå och gå hela dagarna, tränar på gym och vägrar begränsa mig med min "sjukdom".

    Jag har en försvagad/slapp slidvägg som läkarna fint kallar det. Är även svag i hela slidan känns det som. Bakre känns skör då den buktar lite efter jag gjort nr 2 eller intr har gått på toa på länge. Ständigt kissnödig, ständiga menssmärtor, tryck i tarmen och tryck i magen jämt

    Livmodern är väl som en jojjo. Krystar jag så åker den lite neråt men åker upp efteråt och innan mens är den längre ner och stör.

    Hur kommer det bli om några år?

    Kommer det bli mkt värre?

    Kommer jag kunna föda barn o inte förstöra min kropp ännu mer?

    Min sambo är yngre och har inga barn och vill ha barn...

    Jag vill helst inte leva mer men måste ju för min son...

    Lever med tankarna på mitt underliv 99% utav dagen...

    Självmordstankar

    Önskan om att slippa leva

    Frågar mig själv hur man ska orka med detta helvete varje jävla förbannade dag

    Blir livrädd av allt prat om komplicerade operationer som ger komplikationer och inte håller osv och hur vissa framfall är från tagna ur helvetet. Blir så ledsen av att läsa.

    Vill va lycklig.... Orkar inte mer snart


    Ledsen för din skull.

    Bra att du inte begränsar ditt liv men jobbigt att må så dåligt som du gör. Finns det någon du kan prata med?

    Jag har också problem med underlivet 2 år efter förlossningen. Framfallet har gått tillbaka hyfsat men känner ändå liknande symtom som innan.

    Värst är ärrvävnad baktill som gör ont vid samlag så vi har i stort sett inget sexliv...tappade lusten i o med alla underlivsbesvär ..det sörjer jag.. o rädslan att framfallet ska bli sämre igen pga något tungt lyft eller att bli hård i magen. ..tänker ofta på underlivet men gråter inte över det (fast då för 2 år sen gjorde jag förstås)

    Hoppas du kan få hjälp på något sätt.

    Kram
Svar på tråden Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder