• che71

    Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

    2barnsmorsan skrev 2015-05-31 09:28:12 följande:

    Hej! Jag har inte varit inne här på länge men vill bara dela med mig av hur min operation har gått nu när läktiden är slut. För de som är nya här så har jag återskapat min mellangård, jag var helt öppen baktill pga att jag spruckigt ända bak till ringmuskeln vilket tydligen förlossningsvården/eftervården räknar som en normal konsekvens av förlossning, eftersom mina problem endast var att jag inte kände något vid sex. Jag har också stramat upp en av slidväggarna som hängde in i slidan. Jag fick lätt in tre fingrar i bredd i slidan innan. Även hela bakväggen i slidan var tunn. Förutom mellangårdsplastik så gjordes något likt en bakre plastik/slidförsnävning där de stramade upp och stärkte bakre slidväggen. Jag har ärr ca tre cm in i slidan samt ett ärr i mellangården.

    Nu var jag på efterkontroll för ca två veckor sedan och allt har läkt jättebra. Det ser jättefint ut på utsidan, jag har en normal slidöppning, det finns en mellangård och allt är inte helt öppet, känslan av att nåt ska trilla ut är borta och det kommer inte in luft. Inuti känns det tight och stabilt, innan var det mest hängigt och som "en stor grotta med hängiga gardiner" tampong var ju omöjligt innan men nu tror jag det kommer funka (när jag vågar testa). Slidväggarna sitter där de ska och jag kan knipa runt 1 finger utan problem.

    Ärren har läkt bra är släta och små. Ärret inuti känns inte alls, ärret i mellangården känns lite emellanåt fortfarande men det är ändå helt ok. Jag passade på att göra ett cellprov på efterkontrollen och det gick bra därför tänker jag att även samlag kommer funka utan problem.

    Jag är jättenöjd över mitt resultat. Jag känner mig hel igen. :)


    Va skönt att det gick bra o att du är nöjd med din op!
    Härligt att det kan bli bättre.
    Så du fick börja arbeta igen redan 2 veckor efter op? Men om man inte får lyfta hur går det då om man som jag jobbar inom vården?
    Så 1 år för ärr att läka...men min förlossning var ju 13 månader sen o jag har fortfarande besvär vid gränsen slidan/mellangården...svider o gjorde ont senast vi hade sex...de andra 2 gångerna innan dess kändes det inte lika mycket...men det är liksom en stram känsla o svårt att slappna av o ge sig hän när man känner så.

    Jag har ju en prolapsring, men det känns inte bra ändå. Fast veckan innan mens o första dagarna vid mens känner jag väldigt lite av framfallskänslan...nu någon vecka efter mens är det tillbaka igen.
    Vet inte när jag ska få tid till bäckenbottencentrumläkare för koll om jag kan få operation. Borde komma kallelse i slutet av sommaren om jag förstod uroterapeuten rätt,
    Jag känner att det är som att det droppar lite direkt efter att jag kissat, fast jag tar tid på mig..måste torka en gång till precis när jag reser mig upp.

    Hur mycket fick du lyfta de första veckorn efter op?
  • che71
    born2011 skrev 2015-05-31 19:36:32 följande:

    Om någon har inne är gravid så säger jag bara- kejsarsnitt <3 bästa jag gjort i hela mitt liv!! Drömmer om att få göra ett till ks bara för att det är så jäkla fantastiskt


    Jo jag hade ju gärna velat ha KS också.
    Har varit förlossningsrädd hela livet o gick i samtal både med ssk o läkare på specialistMVC (sk Aurora) men min rädsla (för underlivsskador) o alla mina missfall (rädsla för att barnet skulle skadas o dö) o min ålder (fler komplikationer o sista chansen) o allt annat (bla.tarmsjukdom) var inte tillräckligt för att få KS....
    Så blev det ju så här. 1 år efter förlossningen o sex 3 gånger bara...alltid orolig för att lyfta, gå på toa, alltid obehagskänsla....

  • che71
    Norrland30 skrev 2015-06-04 13:10:55 följande:

    Är gravid i v 28 för andra gången. Jag har idag blivit nekad kejsarsnitt trots framfall av främre slidväggen som resulterat i att jag och min sambo haft samlag ca 5 gånger på snart 2 år!!!! Under min första sons förlossning sprack mellangården i princip hela vägen och jag fick en sfiknerruptur som gör att jag har svårt att hålla mig när jag behöver göra nr. 2 och jag behöver alltid ha en toalett tillgänglig. Läkaren som tittade på mig idag tyckte att allt såg ganska bra ut - att framfallet inte var så illa att det behöver operation (trots att det blockerar mer eller mindre hela ingången) och att mina problem där bak beror på att jag, (enligt honom) kanske har IBS - inte att ringmuskeln inte fungerar som den ska. Jag känner mig maktlös, ledsen och alldeles urpumpad.

    Ska det verkligen behöva vara så här?! Att bli mamma är det mest fantastisk som finns, men resten då? Ska man behöva vara rädd för att ha samlag, ska man behöva bära blöja?? ....Ska man behöva må såhär??


    Fy så hemskt att de till o med nekar snitt för dig

    Blir så arg...att vi ska behandlas så här...

    så ledsen för din skull

    Med dina skador också. .Ska man bara finna sig i att ha det så..det begränsar ju livet så mycket.

    Det där med sexlivet känner jag tyvärr igen..

    vad sa de om dina besvär o en vaginal förlossning på det?
  • che71

    Någon här som tycker att urinrörsmynningen ser större ut nu med främre slidväggsframfall? Det har jag märkt nu efter prolapsringen, så det är väl den som gör att det blir så??!
    Jag anar också "kulan" i slidöppningen igen, trots prolapsringen (de 3:e storleken jag har nu) o flitiga knipövningar.
    Känner alltid att det liksom inte blir färdigkissat, när jag reser mig kan det ofta komma några droppar. Någon annan som har det så? Känner mig inte fräsch.
    Sen kliar det rätt ofta, för några veckor sen var det olidligt o jag tog en sån dyr tablett Diflucan o det hjälpte. Men jag kan ju inte ta det hela tiden om det nu är pga ringen jag får svamp. Hade svamp för första gången för 6-7 år sen efter en antibiotikabehandling, den läkte inte ordentligt, men det visste jag inte då, men det gjorde sen jätteont vid sex, nästan omöjligt i flera månader.(trodde att jag fått vestibulit)..men sen fick jag äntligen hjälp av en gynekolog (men då var det förhållandet över) o det var svamp. Det blev Diflucan.
    Så nu när jag kände samma sak, ont vid sex baktill i slidöppningen, visste jag ju inte om det var stygnen efter perineumbristningen eller svamp. Har inte haft sex igen men hoppas att det inte ska göra ont.
    Oroar mig så för när jag ska få tid till kirurg på bäckenbottencentrum o att de då måste ta ut ringen igen (gör ju så himla ont) o att behöva krysta vid undersökning ännu en gång o tänk om de inte tycker att det ska opereras!! Jag vill bara bli normal så att jag inte känner av mitt underliv hela tiden...att inte behöva känna tyngd o obehagskänslan som jag vant mig vid i över 1 år nu...att inte behöva oroa mig för att lyfta min älskling på 10 kg för ofta....att ha ett sexliv med lust o glädje igen.
    Tänk om de tycker att jag måste klara mig med prolapsringen resten av livet, med ständiga svampinfektioner....
    usch känner mig så modfälld nu...hur ska jag kunna gå tillbaka till mitt jobb inom vården, som är tungt o många lyft/förflyttningar varje dag?

  • che71
    Minnie7 skrev 2015-06-09 22:15:54 följande:
    Min urinrörsmynning har varit mkt större hela tiden och ligger så långt ner. Liksom hänger utanför kroppen på ett sätt som den inte gjorde innan. Stor kram till dig och hoppas du snart får komma till hjälpen.
    precis...frågan är om det innebär större risk för läckage i sig eller kanske urinvägsinfektion (som jag aldrig haft)?  vet du?
    tack!
    kram
  • che71
    Cissan skrev 2015-06-14 00:14:43 följande:

    Che jag fick förklarat att det är svårare att få uvi när mynningen är större för det spolas lättare rent.....jag har alltid haft uvi, flera ggr per år o har sen fl för 15 mån sedan bara haft en så kanske i varje fall i mitt fall ligger det ngn sanning i det.

    Hoppas du blir bättre iaf!


    Tack! Så något positivt i alla fall.

    Hur mår du nu med ditt framfall?
  • che71

    Ni som gjort operation av främre väggen o "lyft upp" livmodern (för jag tror att det är det jag skulle behöva) här är några frågor:

    Hur långt efter op fick ni lyftförbud?
    Hur löste ni det med små barn hemma o föräldraledig?
    (upp i matstolen, upp i vagnen, ut på lekplatsen m.m)

    Jag har ju främre slidväggsframfall o nedsjunken livmoder, som jag fick några veckor efter förlossningen (första o tyvärr enda barnet ...många missfall o nu rätt hög ålder)
    Det är nu 14 månader sen min förlossning och prolapsringen hjälper inte. Det har blivit värre...urinmynningen har sjunkit ner o det känns konstigt att kissa o som innan obehag när jag böjer mig ner o ska lyfta eller plocka från golvet.
    Efterdropp precis efter att ha kissat, trots att jag tar god tid på mig...trängningar.
    Rädd att krysta på toa, orolig för att lyfta mitt barn på lite över 10 kg...inget sexliv
    (3 gånger sen förslossningen, senaste gången i Maj gjorde det ont baktill mot mellangården, kanske efter stygnen efter perineumbristningen, kanske en svampinfektion...kliar extra mycket efter varje mens, har redan tagit 2 diflucan i år pga det)
    Jag har äntligen fått tid till läkare på bäckenbottencentrum om 1 månad.
    Så lång tid innan man får hjälp!!!
    Men hur löser man det praktiska sen efter operation? (om jag nu kan få operation)
    Jag är fortfarande föräldraledig 1 år till, för min man blir arbetslös nu o ska börja plugga en utbildning som är 1 år för att öka chansen till arbete sen.
    Så därför kan han inte vara föräldraledig. Vi har väntat så länge på vårt barn så vi vill njuta av denna tiden o dra ut på föräldraledigheten ordentligt.

    ...men en dag med en 1-1½ åring...det är massor av lyft o bara de till skötbordet kan undvikas (madrass på golvet istället). Men matstol, spjälsäng...osv o vagn för man kan väl inte sitta hemma 5-6 veckor i en liten lägenhet? 1 åringen behöver ju komma ut o leka! Vi är aktiva o går på öppna förskolan någon dag i veckan, träffar andra med barn o går på lekplatser varje dag, ut på promenader.

    Någon som vill dela med sig av hur ni löste det praktiska?!

  • che71
    Plusset81 skrev 2015-07-03 07:20:40 följande:

    Jag har ju opererat främre, bakre och byggt upp mellangård. Nu 6v sen op och allt är inte bra men oerhört betydligt bättre än innan så jag är mestadels nöjd men visst finns sorg över att jag över huvudtaget drabbats.

    Jag blev sjukskriven 6v pga lyftförbudet var 4-6v. Jag har inte lyft en enda gång! Igår lyfte jag upp stora tjejen till toaletten första gången. Jag har dock lyft dom om jag sitter typ i soffan/säng/stol eftersom bäckenet inte påfrestas då.

    Jag har klarat mig från lyft för att lilltjejen tacksamt började gå för 4v sen (nu 11 mån) och att sambon, mamma, svärföräldrar och vänner ställt upp. Nu har sambon semester så jag kommer fortsätta undvika lyft men ändå lyfta ibland pö om pö. Mest är jag rädd att bli sämre för det är först nu när stygnen lossnar som det börjar kännas 'bra'. Känns nästan konstigt att börja känna sig hel när man varit dålig så länge...

    Jag tycker det är synd att vissa får kämpa så för att få hjälp. Jag fick hjälp nästan per omgående efter att hag slutade amma och de såg att detta inte skulle gå tillbaka av sig själv.

    Så mitt tips är att försöka gå hjälp de dagar sambon inte kan agera lyftare. Ditt barn kanske kan gå ifrån spjälsäng (alt lyfta av sidan) så den kan klättra upp själv, till vagnen kan man sitta på en stol och lyfts upp och häkta över. Man är väldigt uppfinningsrik i denna situation men allt tar lååååång tid men det är nog värt i slutändan ändå, hoppas jag...

    Håller tummarna att du går den hjälp du förtjänar, man ska inte må som du gör!


    Tack så mycket! Ja min är ju 14 månader nu o kan gå men det blir ju mycket lyft till matstol o spjälsäng o vår säng för att hon ska somna först o tvätta händerna o en massa annat.

    Hoppas det går bra.

    låter underbart att börja känna sig hel igen som du är nu!

    Kram
  • che71
    Plusset81 skrev 2015-07-09 11:39:50 följande:

    Ni som använt östrogenkräm mot skav, har det hjälpt? Jag börjar bli galen på den känslan. Önskade ju att op skulle göra att den försvann. Funderar även på att sluta m cerazette. Griper alla halmstrån...


    Jag använde ju östrogenkräm o sen vagitoriekräm på recept ett tag eftersom MVC läkaren sa att det kanske skulle lindra besvären från mitt framfall, men det hjälpte inte mig. Uroterapeuten/BM som satte in prolapsringen sa att jag inte behövde använda det än, men sen om några år i klimakteriet.

    Idag är en bra dag framfallsmässigt, väntar mens idag eller imorgon o det brukar vara de bästa dagarna med minst besvär.
    Är det så för er andra också?
  • che71

    Nu har jag varit hos specialistläkare på KK.
    Hon tog ut prolapsringen (eftersom jag inte klarar det själv sen den första gången då det gjorde så fruktansvärt ont) o undersökte med händer o ultraljud, jag fick krysta o hosta o knipa. Hon tyckte att det var riktigt bra (uroterapeuten sa 3 av 10 på knipet för 3½ månad sen så knipövningarna har varit bra)
     att det inte skulle opereras.
    Jag berättade om problemen med kliande o sveda direkt efter mens sen några månader (svamp?) samt att det ibland är svårt att kissa, tar en hel evighet att få ut något väldigt långsamt...hon trodde att ringen jag haft suttit lite fel samt varit i största laget för mig o att det var den jag känt tyngden av som framfallsbesvär..
    obehag att cykla o skav o tampongkänslan...jag berättade om det nonexisterande samlivet pga dessa problem.
    Hon sa att det såg mycket bättre ut nu än vad det tidigare gjort enligt journalen.
    Jag hoppas att det inte bara var pga att ringen precis tagits ut o allt inte hunnit trilla ner igen. Det är 5½ månad sen jag fick den första ringen o 15 månader sen förlossningen. Kanske kan tiden ha gjort underverk?!
    Hoppas hon har rätt. Sen igår har jag promenerat en del o lyft bebis som vanligt (alltid försiktig men är ju själv om dagarna så måste lyfta henne en del)
    o det känns ganska bra. Bara svider baktill i slidöppnigen efter att hon tog ut ringen, det blir sår där då för den är så stor sa hon...ska smörja med olja o hoppas att det inte ska göra ont mer vid samlag (vilket det gjorde för 2 månader sen sist vi hade sex) Bara 3 gånger sen förlossningen...hoppas verkligen det är tillräckligt bra nu för att inte gå runt o känna av underlivet hela tiden...att få tillbaka sexlusten o inte känna obehag.
    Jag berättade också att de bästa dagarna alltid är precis innan mens, då jag knappt känner av framfallet o hon föreslog  då hormonspiral, som skulle likna den känslan i hur hormonnivåerna är just då. Någon som har erfarenhet av det?
    Vi har ju inte haft behov av preventivmedel nu o innan förlossningen tänkte vi att blev det syskon så var det kul men vi skulle inte kämpa med fler ÄL tester o missfall o mediciner...men sen dess har det ju inte ens varit en möjlighet pga mina framfallsbesvär o utan sex blir jag ju inte gravid..samt vågar nog inte göra underlivet mer skada med ytterligare graviditet o förlossning (ville ju haft snitt men fick ej)....dessutom fyller jag 44 snart så det är ju ändå ingen större chans. Vi är så lyckliga att vi ens fick vår lilla tjej efter flera års försök o 6 missfall.
    Läkaren sa att jag får höra av mig om det blir sämre nu efter ringen tagits ut annars har vi telefontid om 2 månader.
    Hoppas det går åt rätt håll nu. Jag var så säker på att det skulle behöva opereras.

Svar på tråden Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder