FebruariMammor, del 4

Nä, vänta....inte som en trettonåring, utan som en sleten urholkad 40-åring var det ju. Det sa en god vän till mig iaf. God? vän...*hm*

Någon som vill hyra Milea en vecka eller två? Skämt åsido men hon är såå jobbig när hon ska sova. Igårkväll så vaknade hon säkert 10 ggr och till slut så fick jag gå och lägga mig med henne. Då somnade hon till slut. Sen bar vi över henne till spjälsängen och  hon sov gott till 6.30 och då började hon om. Ställer sig upp och vrålgrinar fastän hon inte sovit klart. Bara till att bära över henne igen till vår säng. Tjorv en stund till och sen somnar hon - och vaknar. Så håller hon på heeela tiden. Känns som om vi provat allt, men inget biter på den lilla damen. Varenda kväll smulas sönder till ett evigt gråtparty .

Åh, kommer det att funka? Milea hade skrikit sig gul å blå, hua

Jag tänker snarare om hon kommer att tycka att den är så rolig egentligen. Vi hade en sådan till Milea när hon var ca 4 månader och en kort tid fram. Men nu skulle hon aldrig nöja sig med att sitta i den, hon är på tok för aktiv för det. Kan hända att Eliina inte heller vill sitta i en sådan.....vet inte..... Barnen känns lite för gamla för det, men om ni ändå kommer att spara den till ett syskon så kan du ju vara värt att testa .

Ja, man upptäcker verkligen nya sidor hos sin partner, både goda och dåliga. Vi hade det lite jobbigt när Milea bara var 2-4 månader och jag var sjukskriven för ischias. Jag var så dålig att jag tidvis (oftast) inte orkade ta hand om Milea och meningen var att maken skulle vara hemma och ta hand om henne. Men han tyckte att det var tråkigt att vara hemma så han gick tillbaka till jobbet....eh? Min far fick komma med jämna mellanrum och hjälpa till här hemma. Då blev jag vrålbesviken på min man. Sen dess har det, som tur är, inte varit något direkt gräl. Lite småsurt ibland kanske, men that´s all. Däremot kommer jag nog aldrig att glömma hur kasst han uppförde sig när jag/Milea verkligen behövde honom *grrrrr å morrrrr*.

Ja, det hade jag gjort om jag hade orkat, hehe Kanske ska ta och bli förbannad i efterhand? Eller kräva ett fett "skadestånd" (sveda å värk)?

Det är väldigt viktigt att kunna se sina egna brister och acceptera att man har dom. Då är det nog lättare att ta itu med dom. Fast nu har ju jag inga så klart..... .

Milea har fett på benen, och stooora fötter, haha . Vi kallar henne Big Foot här hemma när hon kommer klampandes. Hon har kunnat gå i ca3 månader, men det är först nu som hon kan ställa sig upp utan vår hjälp. Vi har inte riktigt vant oss än och blir alltid lika förvånade när hon plötsligt stampar förbi oss när hon nyss satt och lekte på golvet . Så sött så.

Vi ska nog inte köpa något till Milea när hon fyller ett. Det kanske låter lite trist, men även vi tycker att hon är så liten att hon fattar inte vem som ger vad ändå. Sen funderade vi på att sätta in en slant på henne sparkonto, men vi har precis köpt radhus och behöver alla pengar vi har. Sen får man ju inte glömma att kalaset i sig kostar en hel del . Vi får sätta in pengar på hennes konto vid ett senare tillfälle. Vi har varit lite dåliga på att spara men det finns ju gott om tid. På ett år har det bara hunnit bli ca 3000:-.

Skruttis: Vi ska också bara ha fika och tårta. Eventuellt gör jag en matpaj eller två ifall någon är hungrig, men det blir inget jätteflashigt kalas (med hyrd lokal och musikband, hihi).