30+ med första barnet 1-3 år

Varma kramar till Moon och Minimalla! Hoppas det fungerar bättre att ta ett snack med storken än önska av tomten...

Jag ligger lite efter här i kommenterandet... Får ta det nästa år istället.

Så, jag passar på att önska alla ett
Gott Nytt År!

Helenas: Vilken pärs! Stackars lilla vovve - och matte, husse och er! Hoppas den inte får några men av detta...

Vi firade lugnt och stillsamt med ett kompispar och vänner till dem, och tre små barn. De somnade lugnt och fint lagom innan huvudrätten men sedan vad J vaken ett par gånger och kunde inte somna om i resesängen utan behövde kroppskontakt. Helt ok ändå. Själv har jag fått sovmorgon flera dagar nu och är SÅ utvilad - när jag väl masar mig upp framåt sena förmiddagen. Ljuvligt skönt att äntligen kunna sova så mkt som kroppen egentligen har velat ända sedan mitten av november...

Låter som att de flesta här har haft trevliga firanden, kul!

Drutten: Hoppas ögoninfektionen går tillbaka snabbt - och för det behövs det kanske en medgörligare A...

lia: Hur gick det för Stella med nappen? Har inga tips att ge... tror att vi ska försöka få J att ge sin till tomten senare i år.

Mari Jungstedt? Är det hon som skriver Max-böckerna? Vi har nog hela arsenalen i så fall; Max balja, Max bil, Max potta...

Nej ärligt, jag har inte läst mkt skönlitterärt sedan jag blev gravid med J för två år sedan, det blev gravidböcker, sedan inga alls och sedan prasselböcker och liknande. Men har läst Karin Alvtegens o några andra på semesterresan i november så jag skäms inte fullt lika mkt numera...

Tack för den, Björnes!

Kul! Johanna Nilsson är en av mina favoritförfattare! Ääääääälskade debutromanen "Hon går genom tavlan, ut ur bilden" som jag läste för några år sedan... hösten 1997,

Nu blev jag ju påmind om att jag skulle kolla den där grejen jag fick av dig, Knase - men typiskt nog har jag lovat sambon datortid... Tomorrow!

Heeeeej!
Har läst allt men inte skrivit kommentarer här på länge och inser att jag helt enkelt får skippa allt jag känner att jag ville skriva men inte är aktuella i dagsläget längre.

Är helt oinsatt i hundar så det hoppar jag över... men napp däremot har jag lite tankar kring.

Jag hade napp jääääättelänge själv och hade också tandställning (tror det var pga nappen, faktiskt). Ändå var jag inte negativ till att låta mitt barn få ha napp. MEN. Jag hade inte tänkt mig att det skulle bli aktuellt SÅ tidigt som det blev med J. Hon fick napp redan när hon var 3-4 dagar gammal och vi fortf. var på BB - på personalens inrådan. Det var nog ändå klokt sett ur Js starka sugbehov för mina bröstvårtor var fullständigt söndriga. Det bara kom blod och var och jag kunde inte ens försöka pumpa och ge henne bröstmjölken eftersom det som kom var blodblandat... Men visst kändes det som ett nederlag att jag varken kunde stå för mat- eller suttningsbehovet. Ja, givetvis var det ju på babyblues-hormon-tredje-dagen allt föll samman helt och hållet.
Så Vi4, även om du inte har babyblues så förstår jag din känsla av att inte vilja ge nappen utan vara förstahands-trösten för E. Därmed inte sagt att den känslan är helt rationell... Men fullt förståelig.
I ända sedan dess och ännu nu dagsläget (16 månader gammal) har J sin napp när hon ska sova. När hon sovit ngn timme tappar hon ofta ut den ur munnen och sover utan den, fram till småtimmarna då hon vaknar och (TYVÄRR) inte kan hitta och sätta in den själv i munnen utan det får vi göra. När hon vaknar på morgonen ber vi om nappen och hon räcker gladeligen över den. Men när hon sover middag på dagen (ffa om hon sover borta eller vi har besök när hon vaknar) behöver hon få ha den kvar en stund tills hon har morgnat till sig efter luren.
Ytterst sällan får hon den om hon är ledsen för att hon slagit sig, men det händer ngn gång i veckan. Hoppas inte personalen på dagis kommer vara givmild med nappen i sådana situationer.

Ja, just det ja. Dagis. Inskolning.
Sambon är lärare och började jobba idag så jag är hemma och är föräldraledig. På måndag är det inskolningsdags och jag börjar fasa för det. Men är övertygad om att J kommer älska det. Hon är SÅ glad i andra barn och vill krama helt främmande ungar så fort hon ser dem.
Ni som har dagisbarn, kloka råd att ge en novis? Ngt man ska ha med sig till dagis redan första dagen? Och saker som är bra att ha där (utöver det personalen talar om för en...)?

MHE: En kram till dig, lite för sent... men ändå.

Milla: Jobbigt att G saknar sin pappa så starkt... Har tyvärr inga bra råd att ge men hoppas du kan få det av de andra här som kanske har erfarenhet av liknande.

gbg30+: Vad KUL att ni nu båda är överens om att det blir en trea i familjen, nästa sommar (om planen går i lås)! Lite spännande att se om du blir först - eller inspirerar ngn annan att knipa den rollen. Ja, bortsett från de som kan bli tre genom tvillingar då... det är väl inte riktigt samma sak helt och hållet. Själv vill jag gärna ha en trea, men det får gärna bli framåt 2012... Sambon är inte lika överens om det hela - än!

juni: Nej, det är ingen gruppinskolning men det är inte bara J heller. Det var inte jag som var i kontakt med förskolan i december inför inskolningn utan sambon, eftersom han var den som var f-ledig då och var där en dag och hälsade på. Så här har jag fattat det på honom:
På måndag är det J och en pojke som ska börja skolas in.
Måndagen en vecka senare är det dels en flicka från vår föräldragrupp och dels ett annat barn som ska skolas in. Hoppas det upplägget kommer fungera bra.
Synd att H blev sjuk lagom till jul, men tur i oturen att ni föredrog det istället för sjuk dotter under tentaperioden.

Siggan: Blöjor!? Det har jag inte haft en tanke på att man ska ha med själv till dagis... bra att du skrev det så att jag inte blir helt chockad när förskolepersonalen säger det... Låter som ung. de sakerna jag tänkte mig man ska ha där... måste därmed komplettera lite med extra regnkläder kanske...? Eller brukar ni ha samma på dagis och ta hem över helgen/lediga dagar?

Milla: Tack för tips! Och så skönt att du verkar ha så bra arbetstider. Trivs du bra?

Mirmis: SÅ BRA att du tittade in och svarar och peppar. Är absolut inställd på att inte visa minsta lilla sorg/oro för J. Hon är som sagt inte problemet - men visst, det kan ju bli om hon märker av ens egen nervositet/sentimenatlitet. Så den ska stuvas undan och inte visas.
Märka kläderna ja. Gäller det ALLA kläder man öht tar på/med till dagis? Kanske en uppenbar fråga, men jag har inte en susning.
Bästa sätt att märka? Penna? Var finns det, som är bra? Orkar nog inte sitta och sy fast som jag vet min mamma gjorde med mina saker när jag var liten...