• Emmylou

    Någon som gör/gjort ÄD på KS Huddinge?

    Hej! Vi är kallade till nybesök. Jag undrar om någon vill berätta hur lång tid det tagit mellan nybesök och ÄD. Jag vet att gången är kuratorkontakt, testcykel och sedan väntan på donator. Skulle vara kul att få ett hum, även om tiden för oss inte behöver bli den samma.
    MVH- E

  • Svar på tråden Någon som gör/gjort ÄD på KS Huddinge?
  • Pricken76

    Hej Emmy!
    Läkarbesöket kändes bra för oss med. Är bara så rädd att det inte fungerar. Man har ju en hel del misslyckanden bakom sig. Självklart försöker vi se positivt på det hela.

    Vi var till kuratorn nu i veckan, det gick oxå bra. Kändes mest som om det gick ut på att :Ni måste berätta hur detta barn kommit till. Och för oss är det självklart att vi kommer säga hur det kom till.

    Hur länge har ni försökt bli gravida?
    När tror du att ni får ägget? Vi kommer få vänta till maj/juni tror jag.

    Hoppas mensen kommit. Nu är typ enda gången man längtar till mens .

    Vi hörs//Pricken

  • Emmylou

    Hej Pricken
    Härligt att kuratorsamtalet är avklarat! Även om man kanske inte tycker det känns så jobbigt i förhand så är det lite pressat ändå att sitta och bli bedömd tycker jag.

    Vi har försökt få en liten i sisådär 6 år. Ärligt talat så minns jag inte exakt. Det har runnit floder av vatten under broarna sedan dess.. Vi har gjort flera misslyckade IVF och var på väg mot adoption när vi kom fram i ÄD-kön. Så nu har vi trampat in på en ny, spännande väg. Hur länge har ni försökt?

    Vi är så inställda på att gå vidare med att adoptera om det här inte fungerar, så det känns som att jorden inte ska rämna allt för mycket om det misslyckas. Tror jag nu i alla fall..

    Efter testcykeln får vi veta lite mer ang. tidpunkt för ÄD enligt barnmorskan. Men det blir enligt henne troligen senare i höst/ vinter. Jag startade med Progynon i går. Inga biverkningar eller nåt knas än. Annars är jag typen som biverkningar ser som en svag typ och det slutar med att de går till attack.

    Ja, inte är det ofta man har längtat efter mens. Skönt som omväxling!

    Sköt om dig! Vi hörs. Kram- E

  • Pricken76

    Hej igen Emmy!

    Oj oj , ja ni har verkligen försökt länge. Vi har "bara" försökt i snart 4 år. Det är sjukt lång tid tycker jag, och då har ni väntat 2 år till.

    Vad spännande det ska bli att följa dig. Du får bli min mentor i ämnet ÄD.....

    Jag har en kompis som ska donera ägg i nov/dec, hon vet inte riktigt när det blir. Så kanske får du hennes ägg. Då kommer du få bra gener.... Hon har 3 barn som är toppen. Tänk om det skulle bli så.. Galet. Men det beror ju på hur du ser ut förstås... ögonfärg/längd mm

    Vi kommer oxå köra på adoption om detta inte går. Men det känns så sjukt avlägset med tanke på dom väntetiderna som är där oxå. Jag är väl kring 40 när jag får mitt första barn.... Grrr Jag som ville ha barn tidigt.

    Hoppas biverkningarna håller sig borta.

    Lycka till nu// kram Pricken

  • Emmylou

    Hej Pricken
    Ja, barnkampen har varit lång. Men livet levs ändå. Längtan har liksom kapslat in sig efter ett tag. Jag längtar som mest under högtider (julen..).

    Jag tar tacksamt emot titeln som din ÄD-mentor Spännande att följa dig också! I ett huj kommer det vara maj!

    Jag är ca 170 lång och väger sisådär 60+, blå ögon/ ljusbrunt hår. Ser ut som de flesta donatorer enligt BM. Tur ska man ha i bland! Kanske blir det din kompis ägg, det skulle ju vara coolt!

    Biverkningarna lät inte vänta på sig. Haft huvudvärk konstant sedan i torsdags, men inte i dag! Ren o pur fröjd att kunna tänka utan mössa..

    Sköt om dig massor! Vi hörs snart igen!
    Kram- E

  • kexan
    Hallå kul att läsa era inlägg känner igen mig så mycket. Har nu en dotter genom äd och för två år sen var jag i eran sits nybesök kurator och testcykel va jättespännande men stora frågan va just när får man besked om hittad donator för oss tog det ca  7 mån och efter tredje försöket är hon här helt underbart men resan är tuff och spännande.
    först är man nervös för om det ska lyckas och efter två misslyckande vet man inte riktigt vilken inställning man ska ha hopp eller glädje ellr rent av inte tro så mycket men nå väl fullpumpad av prog och vag så va man rätt trött så tredje försöket kom och väl där kände jag og ett stort hopp . fick positivt efter två veckor oj oj oj nu är det dax men efter en vecka blödde man så trodde man de va kört men ul i vecka sju sa nåt annat  där fanns vår bebis nu började det magen växte ännu ett ul i vecka 10 nu såg vi armar och ben och nu vart vi slussade till hem kommun för vanlig koll på mvc .

     Va inte rädda om ni inte känner igen era känslor för dem är så konstiga jag vågade typ inte prata och glädjas riktigt över min gradivitet frns halva tiden gått.

    Hon är så lik sin far men visst kommer tankar undra vad hon fått efter donatorn och hur jag ska berätta för henne hur hon kom till.

    Lycka till tjejer .
      hoppas ni fortsätter skriva

    bara att fråga om ni undrar nåt .
  • Emmylou

    Hej Kexan och Tack för din hälsning!

    Det är underbart att läsa din historia. Ibland känns den här "försöka skaffa barn-världen" som ett enda tidsfördriv. Man behöver höra ibland att det faktiskt kan fungera. Massor av Lycka Till med lilla dottern! Jag kommer säkert undra nåt längre fram. Tack!
    Ha det gott E

  • Pricken76

    Hej Emmy! Nice att du vill bli min mentor.... Jag känner att det är viktigt för mig att prata med andra som går igenom precis samma sak. Utomstående förstår inte alls hur det är att gå igenom allt vi gör.

    Trist att du har huvudvärk. Hämtade mina progy igår, läste bipacksedeln,,,och det finns ju en del biverkningar som sagt. Hoppas det är bättre nu.
    Jag har ca 2 veckor kvar till mens... så det är bara att vänta.

    Min kompis är något lite kortare, blå ögon och mellanblond.... så det kanske blir hennes ägg du får. Vad skumt att vi aldrig kommer få veta det... Bara om ditt barn kontaktar henne om sisådär 18 år. Då gäller det att jag kommer ihåg ditt nickname Emmylou.... hi hi

    Kexan: Kul att läsa din berättelse. Vad underbart att det lyckades för dig. Tack för att vi får fråga dig.
    Förstår att det säkert kommer vara svårt att njuta av graviditeten, jag kommer säkert vara super orolig för missfall om jag nu lyckas bli gravid. Men det är nog bara naturligt, eftersom vi haft så mkt trubbel på väg dit.
    Ha det så bra.

    Trevlig helg tjejer/// Pricken

  • kexan

    Ja eller rättare sagt det är svårt att veta vad man ska känna man vet inte riktigt hur man vågar tänka på nåt konstigt sätt men  det blir bara bättre och bättre snart känns det precis som det nog gör för alla stolta gravida.

    Kul att följa er tjejer lite man får lite minnen tillbaka kan man säga just nu känns det långt bort men när jag läser era inlägg va det inte längsen man smet in på toa för att ta sin dagliga dos tog vag tre ggr och prog två tror jag. 
    Det som var mäst spännande var nog mellan testcykeln och telefonsamtalet "nu är det dax" telefonen va på ljudlös i fickan på jobbet .

    Nu får ni ha en bra helg så hörs vi snart igen kram Kexan

  • Emmylou

    Halloj Pricken!

    Ja, det är jätteviktigt att ventilera med människor som förstår. Vi känner inga (vad vi vet) som är ofrivilligt barnlösa. I min hjärna är vår barnlöshet ständigt aktuell. Men efter massor av år kan man känna att det är liksom inte alltid intressant för andra att lyssna på.

    Även om vår familj och våra vänner är ett fantastiskt stöd så blir det ju ofta lite som en intervju så att säga. En som frågar och man själv som svarar. Och då kan man ju ibland önska att någon kunde säga "jag förstår hur det känns" och verkligen mena det och inte mena -vi försökte bli gravida i hela 6 månader innan vi lyckades så jag förståååår verkligen hur det känns att längta...

    Din kompis får vänta med spänning om någon knackar på om 18 år. Kanske sitter jag nervös hemma och väntar på ett telefonsamtal då

    Kexan- Snart är jag framme i den där spännande tiden av väntan
    Stor Kram till dig och din söta dotter!

    Tur att ni finns! Trevlig Helg!

    Kram- E

  • Pricken76

    Emmy: Ja visst är det som en intervju... jag får alltid massa frågor. Hur är det , hur går det, vad händer? Snart ordnar det sig för er, misströsta inte. Ja just det. Vem säger att det löser sig bara för att vi gör det genom ÄD.
    Är faktiskt lite trött på oförstående människor. Ingen kan verkligen förstå hur det är, mer än andra i pricis samma situation.

    Denna "chat" har verkligen varit ett stort stöd för mig. Tidigare hängde jag mkt i en annan tråd. Medandra som gick på STG och gjorde ivf behandlingar.. Är där ibland, men jag har ju gått förbi det vanliga stadiet i IVF. Ingen annan i den tråden ska göra ÄD (ännu) , så jag är först ut.

    Vad har hänt i din cykel?

    Have fun//Pricken

Svar på tråden Någon som gör/gjort ÄD på KS Huddinge?