HJÄLP! Jag är livrädd för att föda!

Jag tycker att värkarna innan dte var dags att krysta var jobbigast, då älskade jag lustgasen

Epidural har jag ingen erfarenhet av.

Jag fick föda i gynställning (med sådana stöd att ha benen i) därför att BM ville se och kunna hjälpa till så mycket som möjligt. Detta pga att min son var jättestor (5320 gram) och kom med ena armen ovanför huvudet. Allt gick superbra och jag är så nöjd som man kan vara. Läs gärna min berättelse i bloggen under rubriken "älskade knytte".

Min egen slutsats är att trots igångsättning kan man få sin drömförlossning och det behöver inte vara hemskt att föda ett stort barn.

1. Vad är det som gör ondast? När barnet ska ut genom hålet, eller värkarna?
Jag tyckte värkarna gjorde ondast, när bäbisen skulle ut gick det så fort, fick oanade krafter!

2. Epidural, fungerar den bra?
Den funkar jätte bra, lite för bra, mina värkar avtog och jag fick värkstimulerande som gjorde att jag hade en värk varje halv minut.

3. Vilken ställning känns bäst?
Kan tänka mig stående, eller på knä.
Själv födde jag i gynställning, det va ingen hit.

Det kommer att gå gööör bra för dig!!!
Vi kvinnor e ju gjorda för att föda barn!
Det är en as häftig upplevelse du inte vill missa!

Jag väntar mitt tredje barn- o jag är så sjukt rädd att jag förtränger att jag ska föda.
- men om jag gjort det 2 ggr förut- o lååångdragna, jävliga, smärtsamma förlossningar- o ändå väljer att genomgå det en gång till, så klarar jag det en sista gång med!

Jag tycker att själva öppningsvärkarna är värst.
Med 1;an tog jag all bedövning jag kunde få..då kände jag inte när jag fick ut honom, vilket är positivt.
Men med 2;n som jag inte tog bedövning med, gick det lite fortare, rätt mycket fortare, men då sved det när jag fick ut henne..

vet inte vad som är bäst. Pest eller kolera... =) (det var iofs inte positiv information)

Jag stod på knä båda gångerna, o kommer absolut göra det denna gång oxå! Tyngdlagen har jag fått för mej, hjälper till.

Vet inte vad jag är rädd för- smärtan antar jag, men ja menar..man KLARAR DET!

Lycka till med allt..o glad påsk.

värkarna är klart det värsta.
ta eda så slipper du känna den smärtan.. efter att dom fick dit den på mig så blev jag hungrig ville gå upp å gå gick å kissade själv satt i sängen å skrattade ,det är helt klart guds gåva till födande kvinnor
och nu kan dom tillå med sätta dit edan tidigare än förut räcker med att man bara är öppen 2cm nu....super bra.
jag låg i vanlig gyn ställning va så där men dom gav mig inget annat alternativ, så tror jag också att dom har bäst koll på barnet när det är på väg om man ligger så.

Åh,vad jag känner med dej! Tycker det är så synd att så mycket av din energi går åt till att vara rädd. Med första barnet var jag också livrädd. LIVRÄDD! Men så fick min kompis barn ett halvår innan mej och berättade om en underbar förlossning,med mycket skratt och känslor. Hennes berättelse peppade mej otroligt mycket. För att inte göra detta inlägg till en hel novell så ska jag fatta mej kort.
1. För mej har det gjort ondast när barnen stått i öppningen. Det spänner och bränner. MEN det finns en bedövningsspruta mot det,hör med din barnmorska om det kan vara något för dej.
2. Smärtlindring har jag valt bort alla tre gångerna. Eda mest för att det tillför värkstimulerande dropp,och jag hellre vill att kroppen följer sin egen rytm.
3. Det är inte alltid man kan bestämma ställning själv. Det beror på barnets hjärtljud. Men om du får,så tror jag mycket på en upprätt ställning hos kvinnan. Då hjälper liksom jordens dragningskraft till.Min sämsta ställning var platt på rygg!
Mina förlossningar har innehållit mycket mycket skratt! Det finns en bok som heter "att föda utan smärta". Den är ganska svårläst,men det är ett hett tips att lära sej hur man använder magmusklerna rätt vid krystning. Jag önskar jag hade läst det inför första förlossningen,hade mycket hjälp av det andra och tredje gången.
Stort lycka till nu! Det här fixar du!

Måste tillägga att man inte alltid spricker och får ont i underlivet. Andra och tredje gången sprack jag ingenting,det sved inte ens när jag kissade efteråt. Helt fantastiskt!
Du måste se realistiskt på att föda barn. Fokusera på goda förlossningsberättelser,men ha i bakhuvudet att det kanske inte blir som du tänkt dej. Se inga filmer om förlossningar,det hjälper dej ingenting. Läs istället på om olika smärtlindringar.
Och sist men inte minst: När det sker är det DU som går igenom det. Du är mitt i det och det kommer smygande. På filmer ser man allt som tredje person,men när du föder är det DU och din smärta.Helt annorlunda än att se det utifrån då det verkar skithemskt.

Försök att läsa mycket om förlosningen. Försök fokusera på att det faktiskt är ngot fantastiskt underbart du ska få uppleva! se dig omkring och tänk att alla människor är födda av en kvinna, du klarar det också ! är det något som kan göra förlossningen hemsk så är det att du går in i den rädd.
Jo, visst gjorde det vansinnigt ont. min förlossning slutade med klippoch sugklocka och jag sprack. men det var inte så farligt att spricka som det låter. och jag vill inet hellre än att få föda igen. det är en överjordisk upplevelse. Lycka till. Du klarar det!

PS.
fokusera inte på vad som gör ondast, det är individuellt för alla vad man upplever som jobbigast (tror jag.)
håller med månälva, när du väl är mitt i det, så är du där och då är det en helt annan sak.

svårt att svara på vad som gör ondast, det gör ont hela tiden men på olika vis. Värkarna gjorde ont men då kunde man vila lite emellan + att EDA hjälpte enormt mycket. Själv födandet gjorde mkt ont men då är man mitt i det hela och kan påverka det hela själv genom att krysta så då blir man liksom lite upptagen av det. EDA tycker jag är underbart, har haft det båda min förlossningar.........kanon!!

1. Vad är det som gör ondast? När barnet ska ut genom hålet, eller värkarna?
= ja.. det var nog värkarna måste jag säga..
när själva barnet kom ut gjorde det ont på ett annat
sätt.. men försvann blixt snabbt.

2. Epidural, fungerar den bra?
= Jag ville inte ha någon smärtlindring när jag väl
kom upp på förlossningen :O och jag var verkligen livrädd
för att föda !!! men det gick bra..

3. Vilken ställning känns bäst?
= Man får nog prova sig fram.. för det är såååå olika.
Själv låg jag i "gyn" ställning och födde!

lycka till :)

Värkarna var väl det som gjorde ondast, de kändes som ganska svår mensvärk innan bedövning sattes in. Själva krystningarna gjorde inte alls ont tyckte jag, det sved bara lite, men var på inget sätt outhärdligt. Jag fick epidural och kombinerade den med lustgas. För mig fungerade det jättebra och det var bara mysigt, gjorde inte ont alls när epiduralen började verka.

Tydligen ska man ju alternera förlossningsställningar har jag hört nu. Det visste jag inte då så jag låg/halvsatt faktiskt mest i sängen och andades in lustgasen, lyssnade på musik och hade det allmänt mysigt (lustgasen fick mig att känna mig småberusad och uppåt och så var det ju så spännande att snart få träffa barnet). Själva krystningsställningen genomförde jag på rygg med den ena foten på barnmorskans höft och den andra foten på makens höft, så när jag krystade så tryckte de upp mina ben mot mig. Det gav en väldig kraft och fungerade jättebra för mig.

Du får jättegärna läsa min förlossningsberättelse i min blogg, jag upplevde förlossningen som något superpositivt och kände mig SÅÅÅ kompetent och duktig. Jag blir nästan lyrisk fortfarande bara av att tänka på det

Tycker också att värkarna var värst, att föda fram barnet var det häftigaste jag har varit med om och jag längtar till nästa gång.

KOM IHÅG man skriker inte alltid av smärta, jag skrek för kung o fosterland för att pressa ut min son, man låter som ett djur i bland. Man tar i så.... Så de skriken som ts hörde på BB behöver inte varit av smärta. Tänk positivt.