Hur kände/tänkte ni efter ert tredje mf/ma?

Efter mitt andra mf så kände jag mig helt värdelös. Jag var verkligen nere på botten. När jag sen blev gravid för tredje gången (tog 2½ år) så kom det som en chock och jag var kvar i chock-bubblan när mf konstaterades. Det som hände då var att jag under skrapningen bestämde mig för att "det här är sista gången jag skrapas!" Jag kontaktade min läkare på fert via mail och skrev av mig alla mina frågor och bad om en handlingsplan inför nästa graviditet. Läkaren svarade med ett långt detaljerat mail och det kändes kanon! Nästa graviditet fick jag behålla mha extra grav.hormoner (sprutinjektioner). Det funkade för mig!
Vi var redan utredda eftersom vi hade försökt att få barn i så många år.
Mellan mf3 och grav4 gick vi på föräldrautbildning inför adoption. Det var jätteroligt och en mycket positiv upplevelse. Det kanske låter konstigt men det var lite av en sorg när vi ringde och avbröt processen.

Tack för ditt svar! Jag känner också som du gjorde att jag skall verkligen ta tag i det här nu och se till att bli utredd ordentligt så att vi kan få behålla nästa graviditet. Vad härligt att ni lyckades på 4e försöket. Grattis!

Någon mer som vill berätta sina tankar kring detta?!

Jag hade tre mf/ma och gjorde därefter en utredning som inte visade på några fel på vare sig mig eller min man. Vi tog en lång paus i bebisverkstaden för att återhämta oss (1 år) innan vi vågade oss på det igen. Jag blev gravid på första försöket och är nu i v. 27, vilket känns helst fantastiskt! Jag vet inte om det var pausen som gjorde det eller om missfallen var en slump. Det jag vet är att det finns hopp så ge inte upp! Lycka tilll.

Tack Sugarmommy! Det känns verkligen skönt att få höra lite solskenshistorier. Man tänker ju verkligen att nåt borde vara fel då man får tre mf och att man inte kommer att lyckas utan behandling, men för er har det alltså fungerat ändå och det är underbart att höra! Grattis!

Jag kanske ska nämna att jag fick en låg dos Trombyl samt progesteronvagitorier att ta under första trimestern. Det råder delade meningar bland läkare om denna behandling verkligen har ngn effekt, men efter så många mf provar man ju gärna vad som helst. Hoppas verkligen att det går vägen för er också snart.

Tack. Ja, jag skall se till att få någon slags behandling. Annars vågar jag nog inte försöka igen...

jag känner precis som du. har i tisdags fått veta att min grav avstannat i v6 & ska nu skrapas på onsdags, jag har haft 2 mf tidigare & då var det riktigt riktigt nattsvart men den här gången känner jag mig oväntat stark & jag har redan börjat kolla runt vart dom gör bästa utredningarna etc.
Lycka till vännen, snart är det vår tur att lyckas! Stora kramar

Efter mitt tredje missfall kände jag mig helt dum, inte riktigt hel. Men samtidigt visste jag att nu börjar de utreda vad de kan bero på. Och läkarna hittade en APC-resistens så då tänkte jag att nästa grav går de ju då, för då får jag ju medicin mot resistensen. Innohep injektioner mot proppar. Tyvärr slutade även det i missfall i v 14 så nu vet jag inte hur jag ska känna längre. Har börjat ställa mig in på att jag kanske aldrig blir mamma.

Men hoppet är ju de sista som försvinner så någonstans långt in så finns ändå ett litet hopp om att jag ska få en liten bebbe en vacker dag!

Vad tråkigt lifline att det inte gick bra ändå. Vad säger läkarna nu då? Finns det andra mediciner att prova? Eller andra tester att ta, för att se om det beror på ngt annat?

Vi verkar känna likadant du och jag ljusets krigare. Var tror du att ni kommer att göra er utredning? Lycka till ni med!

Saffran84: jag tror att vi kommer kontakta lucina kliniken i stockholm, har dessutom blivit erbjudna att ingå i en studie om upprepade mf där man blir grundligt utredd.Jag ser verkligen ljuset den här gången! Vart tänker ni gå?