Hur kände/tänkte ni efter ert tredje mf/ma?
Efter mitt andra mf så kände jag mig helt värdelös. Jag var verkligen nere på botten. När jag sen blev gravid för tredje gången (tog 2½ år) så kom det som en chock och jag var kvar i chock-bubblan när mf konstaterades. Det som hände då var att jag under skrapningen bestämde mig för att "det här är sista gången jag skrapas!" Jag kontaktade min läkare på fert via mail och skrev av mig alla mina frågor och bad om en handlingsplan inför nästa graviditet. Läkaren svarade med ett långt detaljerat mail och det kändes kanon! Nästa graviditet fick jag behålla mha extra grav.hormoner (sprutinjektioner). Det funkade för mig!
Vi var redan utredda eftersom vi hade försökt att få barn i så många år.
Mellan mf3 och grav4 gick vi på föräldrautbildning inför adoption. Det var jätteroligt och en mycket positiv upplevelse. Det kanske låter konstigt men det var lite av en sorg när vi ringde och avbröt processen.