Mitt förlossningsbrev

Hej

Jag tyckte det var ett bra brev, jag förstår att du är rädd och att det vore optimalt om alla dina önskemål kunde följas. Jag tror inte det skulle vara en omöjlighet men det troligaste är att det inte kommer bli exakt som du tänkt hur du än formulerar dig.

Allt beror så himla mycket på situationen, hur mycket har de att göra på förlossningen? Är det lugnt eller är de överbelastade, hur lång tid tar ditt värkarbete, kanske måste du byta barnmorka pga skiftbyte flera gånger under förlossningen. Hur mår barnet, blir det brottom på slutet osv.

Jag tycker absolut att du kan ha kvar brevet som det är men kanske försöka läsa igenom det igen och tänka efter vad som är absolut viktigast för dig. Poängtera sedan detta extra, låt din man berätta det muntligt också.

Min erfarenhet av aurorabarnmorskor är att de ofta är lite väl positiva till vad som verkligen är möjligt att genomföra, många förlossningar är tunga och jobbiga, men de allra allra flesta får ett friskt barn och kan gå vidare efteråt oavsett om de fått sin drömförlossning eller inte.

Lycka till, hoppas allt går jättebra.

Håller med babyassistans, det kan vara svårt att lyckas memorera allt detta för personalen.
Men man kan ju själv välja att inte titta eller tacka nej om de tex av misstag erbjuder dig att se moderkakan.
Personalen kommer göra allt för att du ska få dina önskemål mötta, men man måste själv också ha förståelse för att de bara är människor de med.

här är en till som kommer göra dig lite besviken. själv abrevet är jhättebra, har läst det tre ggr och det jag minns är att du inte vill se blod/ fostervatten / slem...inget annat. och det tror jag bm kommer lägga stor vikt på i den mån det går...tyvär kan det vara lite svårt...det här med smärtlindring komme rniog ske ganska automatiskt de är ju vana vid förlossnignar och de flesta har nog samma inställnign som dig. så länge man inte är helt emot eda kommer de erbjuda det innan det är för sent...

sen tycker jag delen där du skriver om efter förlossningen känns lite fel på ngt sätt ..så och så och så vill jag ha det..som flera innan skrev man vet aldrig hur det går..och har man så starka åsikter om hur det ska vara riskerar man bli jäkligt besviken

detta säger jag då jag själv hade stora och klara planer för min förlossning. ingenting blev som jag ville ha det men det slutade lyckligt och det är det som räknas....

Jag har som sagt inget emot att ta bort de "vanliga" delarna. Det som är viktigast för mig är följande:

-Jag är mycket rädd för blod, och vill att barnmorskan ska göra allt för att undvika att jag kommer i kontakt med blod, slem, avföring, fostervatten etc.

-Varken jag eller Andy vill se eller känna på barnets huvud när det är påväg ut. Dock vill vi gärna veta när huvudet är synligt

-Jag vill inte ha någon kontakt eller se barnets navelsträng, inte heller moderkakan.Vill inte bli tillfrågad en visning av moderkakan.

-Andy känner heller inget behov av att se moderkakan. Ni får gärna fråga honom om han vill klippa navelsträngen.

-Vi vill att barnet läggs hos Andy direkt efter förlossningen. Andy skall då vara ombytt till vit sjukhusrock, som han kan öppna och därmed ha hud mot hud kontakt med barnet. Barnet ska vara inlindat i handdukar/filtar. Andy sitter bredvid mig på en stol, med barnet i famnen. K-vitamin ges till barnet när det ligger hos Andy.

-Andy och barnet sitter bredvid när barnmorskan kontrollerar bristning, blödning och eventuellt syr. Under undersökningen vill jag att en handduk eller ett lakan täcker för, så jag har så lite kontakt som möjligt med synligt blod etc.

-Jag önskar mycket peppning och att ni talar om för mig att det jag går igenom är en positiv smärta som för mig närmare mitt barn.

-Ni får gärna ge mig korta tidsepoker att fokusera på, t.ex. "Om en halvtimme kommmer vi att testa detta..." osv.

-Jag vill att Andy får mycket stöd och peppning i hur han på bästa sätt kan stötta, hjälpa och vara nära mig under förlossningen.

-Jag vill att barnmorskan ska hjälpa mig att hitta ställningar där jag slipper se blod, slem etc.

Vid ett eventuellt kejsarsnitt
- Om jag är vaken under kejsarsnittet vill jag absolut inte att ni pratar högt om vad ni gör. Jag vill inte höra saker som "Nu lägger vi snittet" eller liknande. Jag vill heller inte se något av ingreppet.
- Om det inte är möjligt att genomföra ett vaket kejsarsnitt utan ovanstående dialog vill jag sövas.

-Jag vill ha en absolut aktiv dialog med min barnmorska. Jag vill vara med i alla beslut som tas. Om jag inte kan svara på frågor fattar Andy alla beslut åt mig.

-Om ni av någon anledning måste gå iväg med barnet skall Andy alltid följa med.

De andra sakerna skrev jag ner eftersom det överallt står att ett förlossningsbrev bör innehålla smärtlindring, förlossningsställningar m.m.

en sak till som jag börjat fundera på er alla saker som börjar med Andy vill / inte vill... det är ju trots allt du som föder och brevet borde handla om dig inte Andy. Andy verkar vara en väldigt engagerad make men tyvär är risken stor att han får mycekt lite uppmärksamhet och att han får tala för sig själv under förlossningen. så upplevde vi det ialla fall..

sen är det ju helt ok skicka brevet som det var från början med var beredd på att allt inte uppfylls, och att mycket beror på hur hela saken utvecklar sig...

så om jag absolut känner att jag inte vill föda barn om inte sakerna kan tillgodoses, ska jag då kräva ett kejsarsnitt?
Jag är skit rädd nu.. fan hade börjat känna mig lugn efter snack med Bm och specialist mödravården..

Andy nämns ju inte i den bemärkelsen att han ska få uppmärksamhet, utan att han är delaktig för att jag ska slippa se navelsträng, blod, fosterfett osv.

Försök att tänka mer i tankar som, det som händer det händer. Eftersom man vet ALDRIG hur en förlossning blir.

Jag ville mysa med mitt barn direkt efter. Man hade ju sett det innan framför sig den där stunden. Jag mitt barn och min sambo.
Men min moderkaka ville inte ut. Så jag fick åka ner efter någon halvtimma och opereras och jag var borta i 6 tim. Min sambo var helt själv med en snuttig liten nyfödd bebis. Men jag var inte nervös eftersom jag visste att vårt barn var i bra händer =)
Jag hade inte tänkt att ta morfin/petidin. Men efter en hel dag med värkar behövde jag sova, jag öppna mig knappt ingenting. Så det var en fröjd att få sova. EDA hade jag heller inte tänkt mig i först taget. Men skrek efter det tillslut.

Jag ville inte att min sambo skulle stå därnere i utdrivningsskedet eller se mig därnere efteråt. Men just i det tillfället så skiter man i vilket. Man är helt uppe i det man gör och hade inte spelat någon roll om halva sjukhuset stått där nere. Jag ville absolut inte ligga gynställning, men det blev så eftersom jag var tvungen att på sugklocka och klippas. Ingenting blev som jag hade föreställt mig. Men det vart ju bra för det.

Bara barnet mår bra det var det enda jag tänkte! Jag skulle kunnat gjort vad som helst bara mitt barn mår bra.
Men jag kan säga att jag var rädd för att sys ihop, men tur så gjorde de det samtidigt som jag operera bort moderkakan under narkos.

Men jag tror du behöver prata med någon. För det är inte så stor chans att det blir så precis som du har tänkt dig. Det går inte att beställa en förlossning. Och då kanske du blir jättedeprimerad efteråt. Självklart kan du påverka vad du vill under förlossningens gång. Men vara beredd på att vad som helst kan hända.

Yohanna tack för din berättelse.

Finns det någon som har förlossningsrädsla som kan ge sina erfarenheter tack.

skrev privat medelande till dig

jag tycker brevet väldigt bra beskriver hur du skulle vilja att din förlossning ska se ut. Du verkar ha tänkt på alla aspekter av vad som kan hända under en förlossning och bara det är ju ett sätt att bearbeta det som kommer, alltså förlossningen. Men sedan kan jag hålla med någon som skrev att du kanske blir besviken om du upptäcker att barnmorskorna inte riktigt kan leva upp till dina förväntningar.

Jag vet inte vart du ska föda men här i Stockholm på SÖS där jag fött mina två barn har jag upplevt löpande band principen. Du får vara ensam väldigt mycket utom när själva utdrivningskedet kommer. Men det är ju enbart min erfarenhet och ingen sanning i sig.