Mitt förlossningsbrev

Min barnmorska kommer att skriva in brevet i journalen samt att det ska finnas i pappersformat.
Eftersom jag gått hos sån där special BM för förlossningsrädda så står även det i journalen och jag hoppas dom därigenom blir mer uppmärksamma på mitt förlossningsbrev.

Dora - det där med att få upp bebisen på mig har vi diskuterat i timmar hos BM. Jag ville gärna gå med på det, om de först kunde torka bort allt slem och klippa navelsträngen. Men eftersom de vill att navelsträngen ska få pulsera klart behövdes en strategi över vart barnet ska ligga under tiden. Valet stod då mellan att andy skulle hålla, eller att barnet skulle läggas ensam mellan mina ben. Valet att pappa ska få hålla känns helt naturligt för mig - och han är själv väldigt stolt över att få hålla först. Det gör mig absolut ingenting. Då har jag valet att titta och känna så mycket jag vill. Utan att bli "insmetad" i det obehagliga.

Det där med filtar var för att BM sa att dom oftast lindar in barnet i filtar så det inte ska frysa. Tänker mer att det ska ligga som ett täcke över, men att framsidan på bebisen får ligga hud mot hud. Ska tänka på en bättre formulering!

Jie - det är därför jag skrev att jag hellre vill bli sövd då. När jag skulle "operera" bort en leverfläck med lokalbedövning svimmade jag när de sa just "nu lägger vi snittet".

Siriva - vi ska få besöka förlossningsavdelningen i nästa vecka, och det känns jätte skönt! Vi har tyvärr inte haft ekonomin till att gå en profylax kurs även om jag hade velat.

Dora, det har du rätt i

ush jag blir sjukt rädd och ledsen nu.. Sitter här och grinar.. Vill inte föda barn om jag inte kan få det så där.. Känner panik i hela kroppen.
Min BM har sagt att dom absolut kommer att läsa och ta det på allvar, med tanke på all specialist vård jag haft under graviditeten.. Men nu säger ju ni tvärtom.

Jag vill inte ha barn längre!

jag ska som sagt dit i nästa vecka.
blir bara så himla ledsen när BM säger en sak, och sen säger ni raka motsattsen. och jag antar att de som skriver här själva har erfarenhet av att de glömt bort eller inte läst era brev.
känns för jävligt.

Jag har som sagt inget emot att ta bort de "vanliga" delarna. Det som är viktigast för mig är följande:

-Jag är mycket rädd för blod, och vill att barnmorskan ska göra allt för att undvika att jag kommer i kontakt med blod, slem, avföring, fostervatten etc.

-Varken jag eller Andy vill se eller känna på barnets huvud när det är påväg ut. Dock vill vi gärna veta när huvudet är synligt

-Jag vill inte ha någon kontakt eller se barnets navelsträng, inte heller moderkakan.Vill inte bli tillfrågad en visning av moderkakan.

-Andy känner heller inget behov av att se moderkakan. Ni får gärna fråga honom om han vill klippa navelsträngen.

-Vi vill att barnet läggs hos Andy direkt efter förlossningen. Andy skall då vara ombytt till vit sjukhusrock, som han kan öppna och därmed ha hud mot hud kontakt med barnet. Barnet ska vara inlindat i handdukar/filtar. Andy sitter bredvid mig på en stol, med barnet i famnen. K-vitamin ges till barnet när det ligger hos Andy.

-Andy och barnet sitter bredvid när barnmorskan kontrollerar bristning, blödning och eventuellt syr. Under undersökningen vill jag att en handduk eller ett lakan täcker för, så jag har så lite kontakt som möjligt med synligt blod etc.

-Jag önskar mycket peppning och att ni talar om för mig att det jag går igenom är en positiv smärta som för mig närmare mitt barn.

-Ni får gärna ge mig korta tidsepoker att fokusera på, t.ex. "Om en halvtimme kommmer vi att testa detta..." osv.

-Jag vill att Andy får mycket stöd och peppning i hur han på bästa sätt kan stötta, hjälpa och vara nära mig under förlossningen.

-Jag vill att barnmorskan ska hjälpa mig att hitta ställningar där jag slipper se blod, slem etc.

Vid ett eventuellt kejsarsnitt
- Om jag är vaken under kejsarsnittet vill jag absolut inte att ni pratar högt om vad ni gör. Jag vill inte höra saker som "Nu lägger vi snittet" eller liknande. Jag vill heller inte se något av ingreppet.
- Om det inte är möjligt att genomföra ett vaket kejsarsnitt utan ovanstående dialog vill jag sövas.

-Jag vill ha en absolut aktiv dialog med min barnmorska. Jag vill vara med i alla beslut som tas. Om jag inte kan svara på frågor fattar Andy alla beslut åt mig.

-Om ni av någon anledning måste gå iväg med barnet skall Andy alltid följa med.

De andra sakerna skrev jag ner eftersom det överallt står att ett förlossningsbrev bör innehålla smärtlindring, förlossningsställningar m.m.

så om jag absolut känner att jag inte vill föda barn om inte sakerna kan tillgodoses, ska jag då kräva ett kejsarsnitt?
Jag är skit rädd nu.. fan hade börjat känna mig lugn efter snack med Bm och specialist mödravården..

Andy nämns ju inte i den bemärkelsen att han ska få uppmärksamhet, utan att han är delaktig för att jag ska slippa se navelsträng, blod, fosterfett osv.

Yohanna tack för din berättelse.

Finns det någon som har förlossningsrädsla som kan ge sina erfarenheter tack.

Jag ska föda på karolinska i huddinge..
men jag vet allvarligt inte om jag törs föda längre efter den här tråden. Kände mig så lugn när jag gick från BM i måndags och vi kommit fram till de här punkterna.
Nu känns det som hon ljög för att få mig lugn, för inte kan hon lova hur förlossningspersonalen kommer att agera..

Jag funderar på att be om ett snitt..

Ångrar så att jag postade den här tråden, trodde att jag skulle få mer förståelse när den faktiskt ligger under "förlossningsrädsla".

Ja det är mycket möjligt att alla någon gång känner sig rädda. Men jag har en fobi mot blod, inälvor, benknotor osv sen förrut.
Det har inte gått en enda dag under graviditeten som jag inte har tänkt på allt det här. Det är ingen liten rädsla eller oro, det är en ren skräck.

Synd att ingen annan varit i samma sits - jag måste vara väldigt konstig...

Skogsbruden och Ronille - tack för era kommentarer. Känns så skönt att slippa bli dömd, och att någon förstår vad jag går igenom.

Sandra och Frippe - nej det räcker inte att skriva så... Jag vill att dom ska förstå allvaret i det och verkligen hjälpa mig igenom det här.
Det där med rocken var helt BM´s förslag, och vi tyckte det lät bra.

Hej, tack för alla gästboksinlägg. Jag svarar här så kan alla läsa det.
Kortade ner mitt förlossningsbrev en aning, men inte markant.

Jag blev inlagd på sjukhuset en vecka innan Ossian kom till världen. Hade prematura värkar och kunde inte sova, så de gav mig sömntabletter så jag skulle kunna vila upp mig innan de satte igång mig.
Det blev alltså en igångsättning, kl 14.00 den 4 dec fick jag värkstimulerande dropp och kl 22.29 föddes han.
Förslossningen gick verkligen hur bra som helst, barnmorskorna gjorde allt för att hjälpa mig med mina rädslor och de förberedde mig på vad som kunde ske osv.
Såg lite blod - men det kändes inte så jobbigt just för att barnmorskorna var så lugna och varnade mig innan.
Ossian var helt vit av allt fosterfett, även fast de försökte torka av det innan jag fick upp honom på mitt bröst såg han ut som snömannen själv. Men ni hade rätt, jag hade inte en tanke på det just då - han var den vackraste jag någonsin sett.
Så slutet gott, allting gott..

Men jag ångrar inte en sekund att jag valde att ha ett sånt långt och övertydligt förlossningsbrev - det var ju en bidragande anledning till att det gick så bra.

En nyfödd snöman: