LuMa:
"Men jag förstår fortfarande inte varför man behöver säga åt en person att den ska skämmas när personen handlat i god tro?
Hon skriver ju att "framförallt för att kaninen vart bättre o bättre för varje dag..."
Hon trodde ju att kaninen var på väg att bli bättre!
Det är så lätt att sitta efteråt och säga hur man skulle ha gjort, speciellt om man inte varit med om det själv."
Kaninen blev uppenbarligen inte bättre och bättre, det såg bara ut så. Teddy borde vara medveten om att man inte kan ställa diagnos om man inte har kunskaper i ämnet. Jag tycker inte att det är försvarbart att bara "tro", något var fel från början, det var ju tydligt.
Och det var ju faktiskt inte denna tro på bättring som fällde avgörandet utan att teddy inte "hade råd". Det skriver hon ju själv.
Skaffar man husdjur har man ett ansvar att ha råd. Det är ett liv, en varelse som kan känna smärta och ångest!
Det går inte att skylla på att man inte hade råd här, det går alltid att skaffa fram pengar i nödfall. I värsta fall får man ta ett sånt där skitlån med hög ränta, huvudsaken är att djuret man VALT att ta ansvar för slipper lida i så stor utsräckning som möjligt.
Är man inte redo att göra allt (även obekväma saker som lån med dåliga villkor) för djurets bästa ska man inte skaffa djur.
Då har djuret det bättre i någon annans hem.
