Den 9 juli klockan 03:00 börjar mina värkar, de är inte intensiva eller regelbundna så jag bestämmer mig för att sova vilket är svårt både för mig och Johan eftersom att vi är så uppspelta på vad som kommer hända. Jag lyckas i alla fall att sova i 3 timmar, klockan 06:00 vaknar jag av mycket intensivare värkar. Jag försöker somna om men det går inte. De är redan nu från början ganska täta men oregelbundna. Det dröjer högst 12 minuter mellan varje värk.
Jag kollar ner på min mage och ser att den är borta, jag säger åt alla att min mage är borta och dom börjar skratta. Det dröjer ett tag innan sista krystvärken och jag blir rädd för att de måste dra ut honom så jag fejkar en värk men så kommer en riktig och plopp så är han ute. Han kommer upp på min mage och pappa Johan klipper av navelsträngen. Han gråter några tårar och vips så är han där, vår underbara Grim.
Tänka sig, jag gjorde allt detta utan någon som helst smärtlindring, inte ens en alvedon. Det är den mest otroliga uppelevelse jag någonsin varit med om och jag vill göra det tusen gånger om. Det gör ont men det är bättre än alla droger i hela världen. Jag kan ännu inte riktigt greppa vad som har hänt. Jag hade en helt otrolig barnmorska, är helt övertygad om att det inte skulle gått så bra om jag inte hade henne där som stöd.
Grim Theodor Vallius Olofsson. Föddes på Danderyds sjukhus. Vägde 3855 g och
var 50 cm lång.
Skriven av Mush
