Barns bristande ordförråd

Barnen har blivit uppfostrade av Ipads, mobiler och laptops och har knappt öppnat en bok. Tyvärr.

Oj, känner inte alls igen. Nog för att både naturkänsla och ordförråd blivit sämre, men inte på den nivån.

Skrämmande utveckling!

Kan det bero på alldeles för lite umgänge med föräldrar där man får vara inkluderad i olika sammanhang och där man för en dialog med sina föräldrar?
Beror det på att föräldrarna slarvar med att benämna saker efter vad de är och tar den lätta vägen och tex säger - vill du ha den eller den? Istället för att säga - vill du ha ost eller skinka? stor skillnad.

Även att läsa böcker för sina barn har STOR betydelse och är vetenskapligt bevisat.
När man läser en bok kan man pausa i texten och ställa frågor om det man läser, att lyssna till en film ger inte i närheten samma lärande och närhet där man kan ställa frågor.
Jag tror att det beror på stor okunskap och är något som är viktigt att lyfta för föräldrar.

Och som någon sade, IPads och mobiler har tagit över den VIKTIGA dialogen mellan barn- förälder.
När ska detta tas på allvar?!!
Senast igår morse på bussen såg jag två små barn i sittvagn sitta med en varsin iPad i handen, varför pratade inte föräldern med barnen istället och försökte fånga deras intresse för det som var utanför fönstret istället eller vad som helst förutom iPads??!! 

 

Det där låter inte som dåligt ordförråd utan snarare utvecklingsstörning, att inte förstå begreppet djur eller se hur havregryn ser ut. 

Jo fast här har ju både förskola och skola missat också?

Förmodligen en kombination av allt.
Föräldrarna ÄR barnens största förebilder( oavsett hur många timmar/ dygn man träffas, är vetenskapligt bevisat)  och de tre första åren är de viktigaste åren där grunden läggs för framtida utveckling. Med det sagt är det aldrig försent att ta tag i saker man brustit i men tar längre tid att komma ikapp.
Förskolan och skolan har också en viktig roll då barnen vistas där flera timmar om dagen men med dagens stora barngrupper och med flera barn med stora behov blir det allt svårare att få den där intima stunden ( speciellt förskolan) att man kan sitta och läsa i lugn och ro med barnen utan att bli avbruten, därav ännu viktigare att man läser ( och för en dialog) hemma med sina barn.

ett lika stort problem som den TS beskriver, är den dåliga läsförståelsen

Men det är ju framtiden! Det är mediekompetens att sitta med en skärm så tidigt som möjligt och så mycket som möjligt. Det är viktigt, visste du inte det? Dessutom blir de då programmerare senare.
Och när de tittar på Youtube videor på engelska blir de dessutom tvåspråkiga, för de babblar ju efter vad de hör och det vet väl alla att om man repetera något som en papegoja då är man flytande i språket.

För 12 år sedan gick jag på förskollärarutbildningen (hoppade av efter 1 år) och studenterna på det programmet, i alla fall på den skolan, var likadana som barnen du beskriver. De visste inte vad vanliga ord betydde trots att de var svenskar. Det märktes tydligt i grupparbeten. De frågade hela tiden vad betyder det, vad är det osv. Vanliga svenska ord som förskole/lågstadiebarn kan (eller bör kunna). Det har varit mycket om det i media också, att universiteten larmar om bristande förkunskaper och läsförståelse hos studenterna. Det är alltså inte bara barn och det är inte bara nu för tiden. Om lärare/vuxna generellt har så dåliga språkkunskaper eller kunskaper generellt så kan man väl inte förvänta sig mer av barnen.

Vad som anses som viktiga begrepp är ju i ständig förändring och det sker små förskjutningar hela tiden. Vad som anses ingå i en allmänbildning  eller viktig kunskap påverkas ju av hur vårt samhälle ser ut.
Förr var bondedjur och naturen (såsom skogen) en central del av människors liv. 
Idag är det ju inte riktigt så. Man kan gå till affären och köpa köttet utan att veta något om det faktiska djuret och köpa bröd utan att veta skillnad på sädeslagen som använts.
Det är helt enkelt annan kunskap som är viktig och central idag.
Precis som att många barn säkert inte heller vet skillnad på begreppen sedlar och mynt. Det är inte kunskap som är relevant i deras vardag, där pengar istället är något som plingar till i mobilen genom swish...

Barn leker med annat än havregryn, kottar och pinnar idag.
Vad har skolan lärt ut under 3-4 år om de inte kan djurnamnen? För mycket fokus på könsidentiteter och liknande kanske.

Vilken socialgrupp tillhör dessa barn i allmänhet? Jag har barn i den åldern och känner inte alls igen det du beskriver. Men bor i ett i huvudsak svenskt typiskt medelklassområde där de flesta barn troligtvis har högskoleutbildade föräldrar. Mina barn och deras kompisar kan nog ungefär vad jag kunde i deras ålder plus att de har lite mer omvärldskunskap och betydligt bättre engelska än något barn hade när jag var liten. Utöver det har de grundläggande datorkunskaper vilket jag inte hade för vi hade inte dator hemma när jag var liten på 80-talet.

Det var ungefär samtidigt som jag började en lärarutbilding - jag hoppade också av efter ett år. När jag började hade jag bott i Sverige i 4 år och hade börjat lära mig svenska på Komvux 3 år tidigare. Studiekollegorna var, förutom en, helsvenska. Under grupparbeten fick jag konstant rätta deras uttryck, stavelse och grammatik. Deras reaktion: skratt och "Vi vill ju inte bli svensklärare!"
Skrämmande.

Självklart har föräldrar ett stort ansvar för utvecklingen! Men det ts beskriver som exempel är saker som också brukar ingå  undervisningen.

Ska det ingår i skolundervisningen vad vanliga bondgårdsdjur heter och namn på saker som kottar? Alltså själva djuren osv. går såklart i undervisningen, tex. i biologi om man grupperar djur/planter eller lär sig detaljer om enstaka djur/planter. Men då förutsätts det ju att man känner till begreppen i alla fall.
Bondgårdsdjur förekommer nog i nästan varannan småbarnsbok, inte ska skolan behöver ägna sig åt att lära barnen vad en ko och en gris är.

Nej, sånt är mer på förskolenivå, småbarnsavdelning. det är ju redan i pekböcker barn lär sig ko och gris. Att kanske råka blanda ihop får och get om man är ovan tycker jag är mer förlåtligt i så fall.

Ja lärarnas kompetens har minskat jättemycket. Det är inte längre så attraktivt att bli lärare. Inte pga lönen utan pga kaoset i skolorna med våld och stök och många elevers bristande intresse av att lära sig. Det är i alla fall vad mina barn och deras vänner hade som argument för att de inte ville välja en lärarutbildning efter gymnasiet.

Jo, det var även min anledning att inte fortsätta med utbildningen. Men hälften av mina studiekamrater var likadana som de elever du beskriver ....

Bondgårdsdjur brukar de väl ta i förskolan. Svårt att sen lära de engelska namnen utan att veta vad en gris är, eller att lära ut gran-/tallkottar och inte uppfatta att kotte är en växt (om det är seriöst och inte leka med kottedjur). 

Så mer fascinerad över hur sådana brister kan finnas hos hela klasser så högt i åldrarna, ja. 

Jag jobbar med lågstadiebarn mitt i Stockholm. Här är närmaste vilda djurlivet älgarna på Skansen. Till och med de ser skillnad på vetemjöl och havregryn, vet vad en kossa är och att fiskpinnar inte växer på träd.