Skillnaden mellan rädd och kränkning?
Det var rusningstrafik och alla försökte antingen ta sig hem eller till butikerna som fanns på andra sidan vägen. Det är en stor öppen yta med många bilar som kör ut genom rondellens alla olika riktningar och folk överallt närmare rondellen.
Jag stod runt 100meter bort från rondellen. Bussen hade visst stannat och det vällde ut folk. folkskygg som jag är så bryr jag mig inte om människorna utan skötte mitt.
Då lägger jag märke till en vuxen kvinna som kommer gåendes mot mitt håll. Hon hade antagligen klivit av bussen. Jag stod som sagt ca 100 meter bort. Vände ryggen åt då hon stirrade så mycket på mig och fortsatte sköta mitt det vill säga, rastade min hund.
Märkte att jag borde ha hört fotstegen i gruset från kvinnan men hörde det inte så slängde en snabb blick över axeln.
Då visade det sig att denna vuxna kvinna har då väjt av från cykelvägen ca 70 meter bort, för att gena över gräsmattan på kanske 50 meter och gått ut på bilvägen och t om går över vägen och går alltså längs bilvägen förbi mig, Hon stirrar flera gånger samtidigt kommer ett barn på cykel förbi mig då cykelvägen tog slut där och så cyklade den vidare bort. Trots detta så fortsätter kvinnan som nu är i jämnhöjd med mig att stirra. När hon stirrar så mycket på en och beter sig sådär märkligt så blir man ju uppmärksam på personen. Hon gick vidare men vrider på nacken så man undrade om den skulle gå av flera gånger om efter mig och när hon nu var ca 70 meter bort så genar hon tillbaka över vägen och vidare upp på gräsmattan upp bakom mig.
Mitt på gräsmattan stannar hon 2 gånger och stirrar återigen. tills jag hoppar in i bilen och hon försvinner bakom kurvan längre bort.
Alltså jag kan förstå om någon känner sig orolig och då väljer att ta en liten utsväng från en på kanske 20-50 meter runt en, men denna kvinna gick alltså en halvcirkel runt mig på ca 200-250 meter för hennes del.
Har aldrig sett människan tidigare, det var dagsljus och väldigt många i rörelse och alla bilar som svängde in i rondellen från ett håll (samma håll som rusningstrafiken gick åt) fick då uppsikt rakt åt vårat håll då. Så minst 100 pers såg både henne och mig under loppet av 5 minuter.
Jag är van vid att tjejer undviker mig då jag är mörkhyad. Men det här var så överdrivet att jag inte kunde annat än att känna mig både extremt förödmjukad, kränkt och faktiskt blev jag arg!
Hon behandlade mig som om jag var, jag vet inte vad nästan. Ett monster, totalt livsfarlig.
Jag har aldrig haft en våldsam historik av mig. Jag vet överhuvudtaget inte vem hon var. Hon hade vanlig stil, med någon svart kappa.
Det har var inte enbart för att skydda sig själv utan hon demonstrerade otroligt mycket just mot mig. Varför? Jag har ingen jäkla aning överhuvudtaget.
Man behandlar inte någon så som hon gjorde. Är man rädd på riktigt så stannar man inte upp och stirrar på personen flera gånger.
Önska jag kunde ha anmält henne ärligt talat. Men det finns inget riktigt lagstöd för det eller bevis. Men jag undrar, hur långt får egentligen en människa särbehandla någon på riktigt ? Självklart blev jag arg då jag kände mig otroligt utsatt av denna personens otroligt dömande beteende och som det fanns 0 till grund för!
Ju mer jag tänker på personen, ju mer vill jag åka tillbaka och fråga vad hennes problem är. Men då blir säkert jag den som blir anmäld eller kontrollerad av polisen och hon behöver aldrig ens reda ut sitt problem eller ta konsekvens av att behandla någon så kränkande!