• Folivee

    Hjälp! Ni med akut snitt första barnet, hur blev det med andra?

    Är nu gravid med mitt andra barn och är i vecka 33. Hade med sonen som föddes 2015 en hemsk förlossning som har skrämt upp mig rejält inför denna förlossning och har gett mig sådan ångest och panik. Gick två veckor över tiden och sonen valde att vilja komma ut samma dag som jag skulle bli igångsatt. Dock gick det inte vägen då jag under 12 timmar endast öppnade mig 2 cm, från 3 till 5. Var en smärta från helvetet som fick mig att svimma vid ett tillfälle. De spräckte foster hinnan, men sonens värden sjönk under under processen och det hela avslutades med ett akut kejsarsnitt. Var skräckslagen för att behöva göra ett snitt och ville absolut inte göra det i skräcken för att bli opererad på i vaket tillstånd. Så hela sonens förlossning blev en katastrof som upplevelse. Jag har inte varit påverkad av det förens nu när en ny förlossning börjar bli en verklighet. Jag var tidigare helt inställd på att göra ett kejsarsnitt då tanken på förlossningen gett mig sådan ångest och panik, fått mig att gråta hysteriskt och näst intill ångra alltihopa.

    Ska in till läkaren för att prata om de olika alternativen jag har inför förlossningen och är så himla kluven i hur jag ska göra. Inget känns tryggt eller bra, kejsarsnittet känns lugnast men alla trycker på hur mycket bättre en vaginalförlossning är, för både mig och dottern i magen. En igångsättning känns helt utesluten med den ökade risken för att det gamla snittet ska spricka, och även min BM tyckte det var underligt att läkaren varit så positivt inställd till den idén. Och även vid en normal startad förlossning är jag oroad för ärret i det tidigare snittet och risken för att det ska spricka. Eller att min kropp kommer svika mig igen och hela processen kommer upprepas.

    Hur har det varit för er som gått igenom ett snitt med första av liknande anledningar, hur blev det med andra barnet? Gjorde ni snitt? Vaginalt? Hur slutade det?

  • Svar på tråden Hjälp! Ni med akut snitt första barnet, hur blev det med andra?
  • Anonym (J)

    Jag gjorde snitt med första barnet 2020. Även om det blev snitt, så har jag ingen dålig upplevelse av händelsen. Sonen fixerade sig aldrig helt innan bf och när värkarna kom igång (BF+4) så kom hans huvud aldrig lixom "ner i kanalen". Så gick i flera timmar och bara väntade. Hade bedövning så det var mest bara långtråkigt och efter att ha varit helt öppen i några timmar så sa de att de ville plocka ut honom med kejsarsnitt. Vid det laget var jag mest bara trött, så jag sa att det var OK.

    Fick mitt andra barn i januari i år. Hade innan sagt till min BM att jag ville testa vaginalt, men verkade det gå åt samma håll som med första barnet så ville jag ha kejsarsnitt tidigare. Inte vara helt öppen i flera timmar och hålla på med knäböj etc och sen händer inget. Men det blev en helt annan upplevelse. Bedövningen hjälpte, men det tog inte bort allt som första gången. Utan värkade ökade så jag kände dem genom bedövningen. När krystvärkarna sedan satte igång så insåg jag att jag inte ens hade fått dem med första barnet, så jämfört med det var ju första förlossningen mer smärtfri... Men nu förstår jag också kvinnor som måste gå med sådana värkar i flera timmar och sedan få snitt, det måste vara hemskt...

    Men jag tycker nu i efterhand att det var coolt att uppleva en vaginal förlossning, läkningen efter är helt annorlunda (jag kände av mitt snitt länge) och känslan när bebisen "ploppade" ut var coolt :) Men det var min upplevelse, andra har säkert andra upplevelser. Jag tyckte också att det kändes bra att ha gjort upp en plan innan om hur man vill ha det, så diskutera dina alternativ med din BM.

    Du säger att du öppnade dig från 3 till 5 på tolv timmar, är det onormalt? Med första barnet var jag på 6cm när jag kom in till sjukhuset, då hade jag haft värkar i ca 10 timmar. var typ helt öppen 6 timmar senare och så gjorde de kejsarsnittet ytterligare 4-5 timmar senare. Andra barnet var jag 1cm öppen när jag kom in till sjukhuset, men värkarna gjorde extremt ont redan från början (som efter 10 timmar med första barnet). Öppen helt typ 4 timmar senare. Det sägs ju att det går fortare med andra barnet.

    Lycka till, hoppas du får svar från andra upplevelser!

  • Anonym (Lycka till)

    Har haft liknande upplevelse.
    Första barnet hade jag värkar i 36 timmar och det var en katastrofal upplevelse som slutade i akut snitt då bebisen vägde 5 kg och inte kom ut vaginalt. Var livrädd för snitt och mådde dåligt så länge efter, även om det gick bra så var det en stor chock och jag förlorade så mycket blod efter OP att jag svimmade flera gånger och var inlagd en vecka.

    Andra barnet kom alla känslor till ytan igen och jag var livrädd för både snitt och att behöva vänta 36 timmar innan de gjorde något. Fick gå på mottagning hos förlossningen och skrev ett "kontrakt". Ex har bebis inte gjort framsteg efter x timmar blir det snitt. Gick även på en fantastisk profylax kurs, som hjälpte mig förstå allt som hände vad som gick "fel" första gången.
    Kände mig lugnare efter det, men fortfarande rädd.
    Så kom dagen bebis 2 skulle ut. Det hela gick naturligt på 6 timmar, med enbart lustgas. Lika stor bebis denna gång, men kroppen visste vad den gjorde. Jag var mer avslappnad och hade i kontraktet att jag inte ville ha värkstimulerande, som första gången.
    Bebis togs med sugklocka, jag fick inga bristningar. 

    Det var sån stor skillnad!! Andra barnet kändes som jag var i kontroll och kunde slappna av. Fick inte panik av smärtan. Hoppas du får samma upplevelse!

  • Anonym (snittis)

    Jag blev urakut snittad med första barnet (så var tack och lov nedsövd) 
    Det var dock väldigt traumatiskt just innan och därför valde jag att bli igångsatt med andra barnet (Ingen som nämnde nåt om att snittet skulle spricka) Jag inbillade mig att då hade jag mer kontroll över vad som hände. Att jag kunde få smärtstillande på en gång etc.
    Igångsättningen gick hur bra som helst och jag fick min revanch på förlossning nummer 1 tycker jag :)

  • Anonym (Följer)

    Åh följer vilka svar du får. Hade också akutsnitt med ettan efter  en totalt misslyckad lång igångsättning. Jag fick dock höra att jag absolut inte får bli igångsatt igen med medicin, så skulle det behövas kommer de snitta igen istället. Det ger mig lite panik eftersom jag INTE vill ha snitt igen om jag kan undvika det, det var en traumatisk upplevelse sist.

  • Anonym (Dr)

    Går oftast finfint att föda vaginalt efter ett snitt! Men såklart ska du och läkaren du träffar planera och diskutera vad som blir bäst för dig. Planerat snitt är i princip alltid vaket snitt. 


    Och till dig som skrev om att igångsättning inte får ske med medicin- det är tabletterna det handlar om! Går utmärkt att få prostaglandiner i vaginalinlägg istället som kan dras ut om värkarna bli för täta, när livmodertappen är omogen. Dvs samma sak som tabletterna men i annan beredningsform.


    Frisk mamma, friskt barn är det alla som jobbar på förlossningen och mödravården har som målbild, det är viktigt att komma ihåg. För oss hade det såklart varit lättare att bara snitta alla på dagtid så vi får sova på nattjourerna, men eftersom vaginalförlossning är det som oftast är bäst för både mamma och barn är det vad som eftersträvas (om mamman också är med på detta).
    lycka till!/förlossningsläkare

  • Anonym (Följer)
    Anonym (Dr) skrev 2023-07-04 16:25:28 följande:

    Går oftast finfint att föda vaginalt efter ett snitt! Men såklart ska du och läkaren du träffar planera och diskutera vad som blir bäst för dig. Planerat snitt är i princip alltid vaket snitt. 


    Och till dig som skrev om att igångsättning inte får ske med medicin- det är tabletterna det handlar om! Går utmärkt att få prostaglandiner i vaginalinlägg istället som kan dras ut om värkarna bli för täta, när livmodertappen är omogen. Dvs samma sak som tabletterna men i annan beredningsform.


    Frisk mamma, friskt barn är det alla som jobbar på förlossningen och mödravården har som målbild, det är viktigt att komma ihåg. För oss hade det såklart varit lättare att bara snitta alla på dagtid så vi får sova på nattjourerna, men eftersom vaginalförlossning är det som oftast är bäst för både mamma och barn är det vad som eftersträvas (om mamman också är med på detta).
    lycka till!/förlossningsläkare


    Ah. Jag fick i flytande form senast, och fick sagt tydligt att jag inte får få cytotec igen, så öppnar jag mig inte blir det snitt garanterat. Kanske finns andra alternativ då men det lät inte så?
  • Anonym (Dr)
    Anonym (Följer) skrev 2023-07-04 16:52:23 följande:
    Ah. Jag fick i flytande form senast, och fick sagt tydligt att jag inte får få cytotec igen, så öppnar jag mig inte blir det snitt garanterat. Kanske finns andra alternativ då men det lät inte så?

    Ah det var cytotec. Samma som angustatabletter, men tabletterna måste lösas och tas i flytande form. Cytotec ges inte heller till tidigare snittade.
    Alternativ till snittade mammor är Propess vaginalinlägg i 24h. När cervix sen är öppen nån cm kan man lägga in en ballongkateter som också sitter max 24h. När den trillar ut är man öppen ca 4 cm och då kan man ta hål på hinnorna och senare köra igång med värkstimulerande dropp om det behövs. 


    Alla börjar ju inte på första steget- är man öppen nån cm vid ankomst kan man börja med ballongen. Eller om man är öppen mer kan man ju ta hål på hinnorna direkt! Så kapar man ett par dygn på induktionstiden.. 


    Alla induktioner och spontant startade förlossningar måste ju avslutas med snitt om man verkligen inte öppnar sig! Tur att vi har en nödutgång! 

  • Anonym (Följer)
    Anonym (Dr) skrev 2023-07-05 13:05:40 följande:

    Ah det var cytotec. Samma som angustatabletter, men tabletterna måste lösas och tas i flytande form. Cytotec ges inte heller till tidigare snittade.
    Alternativ till snittade mammor är Propess vaginalinlägg i 24h. När cervix sen är öppen nån cm kan man lägga in en ballongkateter som också sitter max 24h. När den trillar ut är man öppen ca 4 cm och då kan man ta hål på hinnorna och senare köra igång med värkstimulerande dropp om det behövs. 


    Alla börjar ju inte på första steget- är man öppen nån cm vid ankomst kan man börja med ballongen. Eller om man är öppen mer kan man ju ta hål på hinnorna direkt! Så kapar man ett par dygn på induktionstiden.. 


    Alla induktioner och spontant startade förlossningar måste ju avslutas med snitt om man verkligen inte öppnar sig! Tur att vi har en nödutgång! 


    Mycket tur. Jag hoppas dock på ingen igångsättning denna gång, långt förlopp som inte gav någonting förutom en extremt trött mamma vid snittet. Knappt någon sömn på flera dagar och smärtor av reaktioner ett kejsarsnitt är en dålig start som mamma.
Svar på tråden Hjälp! Ni med akut snitt första barnet, hur blev det med andra?