Köpavtal på fastighet ingen flyttat in i. Räknas det som samboegendom?

Precis. Men det är det han påstår, dvs att han aldrig skulle kräva mig på hälften av förlusten. Iof säger han att han då skulle bo där och därför tar den smällen själv. Kan ju va sant men anta t ex att han ändrar sig o inte vill bo där alternativt att räntorna gått upp o han har inte råd att ta så stort lån själv o därmed så måste vi dra oss ur.
Självfallet hade han krävt att vi skulle stå för hälften av förlusten och jag hade aldrig sagt emot.

Men som sagt... Man säger det som passar bäst i situationen (nu vill han framstå som snäll så att jag ska va snäll tillbaka) och det är lätt att va generös i teorin men en helt annan sak i praktiken.

Inte för att det seplar någon roll, men hur gamla är ni?
Verkar som du är med på noterna och det är ju bra.

Vi är runt 35 båda två :)

Gått några veckor här och blivit rena Gökboet.

Jag har nu vis min pappa fått ekonomisk möjlighet att faktiskt köpa huset själv.
Föreslog till X:ET att lika väl jag kan köpa det då. Han svarade att det kan jag såklart få göra men då ska jag lösa ut honom med hälften av vinsten enligt marknadsvärdet.
Så kontentan är att om jag ska ta huset ska jag lösa ut honom med hälften av marknadsvärdet (ca 5-6 hundra tusen)men om han tar det ska han ej ge mig ngt eller max 100.000 (som man föreslagit nu).

Det haglar in förslag och jag är så yr nu så kan inte hålla isär. Singla slant va ett förslag. Krona vinner huset... han tycker det är en brilliant idé.
För några v sen va vi på besiktning och började bråka efter. Jag ville inte stanna kvar och cyklade därifrån. Då cyklade han efter, tog tag i armen och prejade in mig med sin cykel. Sen haglade oförskämdheterna... jag va en gammal kärring (vi e typ lika gammal men han är ju kille o kan få en yngre), sliten för min ålder, begagnad (för att jag har barn) och har tydligen gula tänder... "skönt för dig då att den här gamla taskan gjort slut med dig" sa jag tbx.
Han är sen ångerfull och säger att han vill att vi ska fortsätta ihop. Blir man ju sugen på...

Han ska springa o gömma sig för bodelningsmannen och hitta på alla möjliga olika hyss för att försvåra allt. Jag har på min sida hela tiden försökt få honom att vi gemensamt ska gå till en jurist o lösa vår situation. Han berättade oxå trevligt nog vilka förslag "kompisar" kommit med.
"Kasta ner henne från balkongen. Putta henne framför tåget. Häll arsenik i hennes mat" och andra trevliga förslag.
Så att två personer som gjort en gemensam affär på 50/50 och där den ena kräver försäljning eller bli utlöst så förtjänar alltså en 2-barnsmamma att dö... han säger att folk sagt det med "glimten i ögat" men för mig känns det inte så humoristiskt utan mer som ett förtäckt hot...

Det är helt laglöst hemma just nu... han kastar ur sig idéer och säger så mkt dumt så det finns inte samtidigt som han säger att han vill att allt ska vara bra... känns som att han är galen!
Innan min pappa kom in i bilden ville han ju försvåra att jag skulle kunna få lån. Så när han själv va på en banken så fick jag dagen efter via min bankman veta att den banken han gått till gjort en UC på mig för att se om jag blev beviljad exakt den summan jag kommer att behöva låna. Han nekar helt till det och påstår att banken undrat om jag vill ha hjälp med pensionsplaceringar... man gör ingen UC på sånt och självklart har han suttit och snokat för o se om jag blir beviljad lån.
Fattar ju att han ljugit hos banken o sagt att allt är happy, happy mellan oss men får de göra så? Jag va ju inte ens med!!

Sen snodde han mitt brev från den UC:n och öppnade även UC:n som kom från banken jag själv va på för lånelöfte. Och vid konfrontation påstår han att han sett fel namn på båda just dom breven och trott att det va hans.. troligt va?!

Har själv varit hos en jurist som säger att det är lugnt för min del men att han kan krångla lite. Men ur det kommer jag.
Han påstår att hans jurist sagt att man kan tvinga gren en bodelning på bara själva avtalet vi skrivit och den som har mest pengar vinner typ... känns väldigt osannolikt.
Jag har ju pengar för att köpa huset nu och den ena kan väl inte tvinga bort den andre att den inte får köpa sin halva man skrivit på?

Herregud... ska det va då svårt att göra en vanlig bodelning och om man inte fixar att köpa ut den andre så får man väl gemensamt sälja då?!!! Ingen av oss har ju bott där än, inte direkt någons barndomshem.
Vad fan ska man göra med en som ballat ur så som han gjort nu?
Handlar nog i te bara om pengar utan även sårade känslor och maktlösheten av att inget blev som man tänkt sig.
Han känns desperat och hämndlysten.

Så du ska lämna din del till honom för 100 000 men han ska lämna sin del till dig för 500 000?? Vilken jävla dåre!!

Kanske har du mer rätt till huset eftersom du har barn... Kan användas som argument faktiskt.

Japp, han tycker att det är rättvist.
Saken är att om räntorna kryper upp kommer det bli tufft för både honom och mig att ensamma äga huset.
Men han anser att han har mest rätt till huset eftersom han har mer pengar än jag (jag får låna mer än honom).

Men det här är ju bara tyckande... avtalet säger att vi båda "äger" 50/50 till att köpa huset. Vem som äger mest pengar är egentligen irrelevant.
Jag kan säga när han t ex säger "jag ska se till att allt går åt helvete så går vi härifrån båda två med förlust pga juristkostnader" att "ok, men det är ju inte bra. Då tar jag hela huset ist så går du härifrån utan förlust och jag går härifrån med en bra vinst. Eller så säljer vi det ihop och gör båda en bra vinst".

Då svarar han "nej, jag vill ju bo där". Ska du ta hela så löser du ut mig av marknadsvärdet".
O då säger jag "jag kan inte lösa ut dig utan klarar precis att ta huset. Då får antingen du som vill behålla huset som att det är ditt liv lösa ut mig eller så säljer vi ihop.
O då säger han "ok, du får Max 100.000.
Men när jag ska lösa ut honom är det några hundra till och han hänvisar mest till att han äger mer pengar i grunden.

Fan... jag har haft "psyk-vibbar" av honom tidigare som jag ignorerat... får jag betala för nu och ska aldrig mer ignorera min magkänsla :(

Han påminner om mitt ex. Exakt samma saker gällde olika beroende på. Han var lika vriden.
Men du har en jurist som kommer hjälpa dig?

Jag har varit hos en jurist dom kommer att hjälpa nig fortsättningsvis om det behövs. Verkar onekligen som att det kommer behövas...

Jag förstår att man ser om sitt eget bästa i såna här situationer men det får ju finnas nån sans o reson i det hela!
Hans beräkningar och krav är helt galna just nu och sånt har jag svårt att fatta.
I slutändan kan man alltid välja att sälja om man inte kommer överens och i vår situation är det näst intill garanterat en bra vinst för oss båda.
Ta den, köp ngt annat hus och gå vidare liksom?!!

Han kan ju förhala en bodelning genom att inte svara på brev/inte komma på möten osv. Går ju inte att förhala i all evighet men det kan nog ta ett tag.

Sen kan han ju motsätta sig försäljning vilket till slut kommer leda till att tingsrätten säljer via auktion (tror det är kronofogden som sköter auktionen).
Hur länge han kan hålla igång den processen vet jag inte riktigt men ngt är Max trodde min jurist.
Men det är ju det han hotar med (fast han säger att det kan ta 2-3 år).
Isf kommer jag ha min hyreslägenhet på 8000kr/mån samt ganska höga lån på huset. Lägg sen till juristkostnader samt kostnader för tingsrätt osv. Visst kommer det kosta lite men inte så som han påstår (han höftar med 2 hundra tusen i juristkostnader/man).

Isf får jag väl lösa det genom att ta 2 inneboende (bor i en 4:a) så får jag stå ut ett tag. Men förhoppningsvis fattar han att han själv kommer förlora massa pengar o tar sitt förnuft tillfånga.

Ja!
Jag är schysst när folk är schysst mot mig och har försökt lösa detta rättvist och vuxet.
Men när nån jävlas... ja, då får man tillbaka!