• Blåsippan

    Söker tjejer för prat och pepp!

    Hej! Jag är ny medlem här på Familjeliv. Har läst mycket, men aldrig skrivit själv. Jag är en vanligtvis glad och varm tjej, men efter vår andra misslyckade IVF känner jag mig som många av er andra: trött i både kropp och själ och ledsen/frustrerad. Har även provat behandling tidigare i mitt liv med min ex-man, fungerade inte då heller. Nu fyller jag snart 40 och jag börjar inse att det förmodligen inte blir något barn. Vi har ett embryo i frysen som kanske blir vårt sista försök. Det här tog mycket hårdare på mig än vad jag trodde och det är många tankar som snurrar i huvudet. Jag har många fina vänner, men knappt någon som gått igenom detta och jag känner att behandlingarna har gjort att jag dragit mig undan. Orkar inte hålla god min och det är förstås svårt för mina nära att förstå vad vi går igenom. Jag känner mig utanför alla dessa sammanhang där alla talar barn och familjer och jag känner att livet har pausats under tiden för behandlingarna. Hur blir man glad och lycklig igen? Jag kommer bli det, men just nu är det svårt. Lider av att känna mig tung, att försöka dölja min sorg och att inte orka vara så social som jag brukar. Jag söker några tjejer som känner som jag. Att prata och fundera med. Inte bara sorg, utan glädje och pepp också! Jag bor i Stockholm, om vi ska ses framöver kan det ju vara bra om ni bor i närheten, annars spelar det ingen roll. Någon? Kram Blåsippan

  • Svar på tråden Söker tjejer för prat och pepp!
  • eywa

    Hej igen!

    Hur går det för er?något nytt?

    Lät säkert skit negativ sist o sån person är jag inte egentligen : )

    Men man har ju sådana dagar då o då speciellt när typ allt är skit.Från att man letar jobb som en galning till att hunden blir sjuk mm.

    Men som sagt vååååår o sooool gör en på bättre humör o saker brukar lösa sig tillslut, oftast i alla fall. Kram på er o njut av våren.

  • Blåsippan

    Hej Eywa och ni andra!

    Visst kan det vara så Eywa att man känner sig väldigt negativ, men det är ju ofta för att man inte vågar hoppas för mycket. Jag har skyddat mig på det sättet.  Hur har det gått för dig? Testdag snart? Hoppas att det löser sig med jobb och hund med!

    Hur går det för dig, Swede?

    Vet ni... jag testade positivt både igår och förrgår... Helt otroligt. Kan inte förstå att det är sant. Vågar inte hoppas för mycket. Vet ju att risken för mf  kan vara ganska stor.

    Har fått tid för ett tidigt ultraljud i slutet på månaden. Jag som trodde att det vara helt, helt kört... Vågar man hoppas på en liten knodd ändå?

    Kram på er.

  • swede

    Men åååå vad roligt att höra Blåsippan, det är ju fantastiskt!! Jag ska hålla alla tummar och tår nu att det går vägen...Så spännande! Jag är på RD 5 tror jag och känner ingenting. Vet inte alls vad/hur/när man ska känna något...bara att vänta och se. Har du några symptom, Blåsippan? Vad kul att du fått plus...ska tänka på dig extra mycket nu! Eywa...ibland är det svårt att vara på topp!! Tack för rosorna !! Lycka till allihopa!!

  • Blåsippan

    Tack snälla Swede. Det värmer verkligen. Håller tummar och tår för dig med! 

    Under min första ruvning (på andra försöket - första kom vi inte så långt) så var jag svullen och hade känningar i äggstockarna, men det slutade med mens några dagar innan testdagen. Denna gång var det ju en FET istället för ET och jag kände inte mycket alls förutom en ständig huvudvärk då pga Crinonen. Förutom lite svag mensvärk nån dag kändes det helt "dött" i magen och underlivet  - inga känningar alls - och jag tänkte att det var kört. Känner inte mycket nu heller. Knappt ömma bröst eller nåt. Var ju därför tvungen att testa två gånger med två olika test med plussen kom direkt - efter bara några sekunder. 

    De verkar som alla upplever det så olika och alla får så olika symptom! Både under ruvningen och efter test. 

    Hoppas hoppas på er,  Swede!

  • swede

    Tack Blåsippan Jag har riktigt ont i huvudet, men inte så konstigt nu när jag fick så många mediciner i Riga. Nu ska jag ta; L-Thyroxin innan frukost, Estrofem 3 piller/dag, Utrogest 2/2/4 per dag, Prednisolone 1/dag, Hjeromagnyl 1/dag, Folid acid 1/dag. Sen tar jag Omega3, en om dagen och blutsaft.

    Jag tycker att det är så roligt att du har testat plus nu två dagar i rad Åh så spännande!! Måste känna helt fantastiskt, men så vill man ju inte ta ut någonting i förskott heller...

    Själv har jag ju ingen mens sen några år tillbaka, så utebliven mens lär jag ju ha i vilket fall. Det känns väldigt skönt att förberedelserna och Riga har gått så bra. När vi stod inför valet att välja äggdonation tyckte jag att det kändes jättejobbigt, såklart allt det här med den biologiska biten och framför allt jobbigt när vi fick papper på alla tester vi skulle ta och UL mm. Jag tänkte att det kommer vi aldrig att "hinna" med...Vi är nyinflyttade och jag hade ingen gynläkare eller läkare här heller, visste inte alls vem jag skulle vända mig till. Mina kompisar bor kvar och här känner jag ingen...så ingen att träffa och prata med. Telefonsamtalen med kompisar har varit i timtal Men nu, nu känns det så skönt att vi har kommit så långt, nu ska vi "bara" vänta och se...och om det inte tar sig den här gången så har vi 3 embryon i frysen och nu vet jag var jag ska vända mig för UL och jag vet ungefär hur jag reagerar på hormonerna (kanske inte alls blir likadant nästa gång, men ändå...) så får vi göra om allt är det såklart jättetråkigt...men jag vet hur det kommer att gå till.

    Just nu vill jag bara att dagarna ska gå fort

    Kram på er alla

  • Blåsippan

    Oj, det var en riktig arsenal av mediciner. .. Förstår att det är tufft! Hoppas att huvudvärken lägger sig och att du får må okej. Det verkar vara en jobbig procedur att gå igenom och jag förstår att det har tagit mycket kraft och energi. Det är mycket som behöver kollas upp och planeras för. Skönt att ni kommit så långt som ni gjort och tur att du hade vänner som kunde stötta i telefon. Måste vara tufft när man inte känner så många i stan.

    Jag skickar styrka till dig Swede! 

    Själv har jag varit på bio idag med en kompis. Skönt att skingra tankarna. Men hade något som liknar mensvärk hela bion och mådde illa/frossa. Blir ju direkt orolig... Men men... bara det är bara vänta och se... 

    Kram kram!

  • lillyhammer
    Blåsippan skrev 2014-04-06 10:47:49 följande:
    Hej Eywa och ni andra!

    Visst kan det vara så Eywa att man känner sig väldigt negativ, men det är ju ofta för att man inte vågar hoppas för mycket. Jag har skyddat mig på det sättet.  Hur har det gått för dig? Testdag snart? Hoppas att det löser sig med jobb och hund med!

    Hur går det för dig, Swede?

    Vet ni... jag testade positivt både igår och förrgår... Helt otroligt. Kan inte förstå att det är sant. Vågar inte hoppas för mycket. Vet ju att risken för mf  kan vara ganska stor.

    Har fått tid för ett tidigt ultraljud i slutet på månaden. Jag som trodde att det vara helt, helt kört... Vågar man hoppas på en liten knodd ändå?

    Kram på er.
    Kom in på det här forumet då jag är i samma situation. Började läsa alla inlägg och läste ditt då blåsippan. Började gråta av glädje.... Det är sånt här som gör att vi andra orkar!!  Det här ger oss andra ork att fortsätta när vi kan läsa solskenshistorier som dessa :)


  • Blåsippan

    Hej Lillyhammer och alla andra!

    Tack Lillyhammer, skönt att min historia kunde ge dig styrka, Jag hoppas verkligen att det går bra för er!

    Swede och Eywa, hur går det för er? Håller alla tummar!

    För mig slutade det inte väl... fick missfall igår. Skrek rakt ut då jag förstod vad som hände.

    Försöker samla mig, tänka positivt... tänka att jag har en underbar sambo, att det är vår. Men sorgen är stor. Grät mycket igår och är hemma idag från jobbet. Blöder mycket och har ganska ont. Sov knappt något i natt.

    Det var vårt sista gratisförsök på kliniken. Nu lägger vi ner för tillfället, försöker fokusera på annat i livet och njuta av vår och sommar.

    Hoppas det går mycket bättre för er tjejer.

    Varm kram från Blåsippan

  • Jessicca

    Vet inte vad andra har skrivit här men kan dela med mig vad som hjälpte för mig. Vi hade planerat att skaffa barn men de tog 2 år innan vi fick pluset på stickan. Nu var de på naturlig väg men hade börjat en utredning. Jag kom in i en depression och hade precis börjat äta anti-depp. Så kom pluset! Tror de mesta handla om att jag ändra min vardag. Skaffa andra sysselsättningar som gjorde att jag sluta tänka på de hela jämt och ständigt. Kanske kan vara värt att prova? Skaffa sig en hobby eller hålla igång med nått så du fokuserar på annat.

  • elsaodexter

    Hej! Är gärna med i denna tråd, ett misslyckat ivf försök så nu väntar jag på mitt första FET! Skriver mer imorgon, trött efter en kväll på jobbet!

    Jessica: ursäkta mig nu men sådana kommentarer som din får mig att bli väldigt nedstämd och irriterad, många som genomgår denna resa med ivf, donationer hit och dit m.m kanske har en förklaring till varför det inte blir barn! Då spelar det ingen roll vilken "hobby" man än börjar med om det är något i kroppen som är "fel"! Du menar nog väl med Det du skriver men det gör så ont att ständigt få höra att : slappna av så kommer det, när jag VET att chansen är liten.. För mig iallafall..

    Men vad vet jag, kanske är ensam om att känna så.. :/

  • Jessicca
    elsaodexter skrev 2014-04-16 01:17:06 följande:
    Hej! Är gärna med i denna tråd, ett misslyckat ivf försök så nu väntar jag på mitt första FET! Skriver mer imorgon, trött efter en kväll på jobbet!

    Jessica: ursäkta mig nu men sådana kommentarer som din får mig att bli väldigt nedstämd och irriterad, många som genomgår denna resa med ivf, donationer hit och dit m.m kanske har en förklaring till varför det inte blir barn! Då spelar det ingen roll vilken "hobby" man än börjar med om det är något i kroppen som är "fel"! Du menar nog väl med Det du skriver men det gör så ont att ständigt få höra att : slappna av så kommer det, när jag VET att chansen är liten.. För mig iallafall..

    Men vad vet jag, kanske är ensam om att känna så.. :/
    Jag mena inget illa! De tog två år för mig att bli gravid och jag tog gärna i mot tips och råd. Hon hade inte skrivit att de var nått utrett "fel"! Eftersom jag var i en depression när jag försökte bli gravid och lyckades när jag fick hjälp i mot de kan ju va en stor orsak till varför chansen även där blir mindre om man mår dåligt. Men ska inte yttra mig om de nu ses som negativt. 
  • nypan

    Stort grattis Blåsippan! Jag håller alla tummar och tår för er!

Svar på tråden Söker tjejer för prat och pepp!