• Blåsippan

    Söker tjejer för prat och pepp!

    Hej! Jag är ny medlem här på Familjeliv. Har läst mycket, men aldrig skrivit själv. Jag är en vanligtvis glad och varm tjej, men efter vår andra misslyckade IVF känner jag mig som många av er andra: trött i både kropp och själ och ledsen/frustrerad. Har även provat behandling tidigare i mitt liv med min ex-man, fungerade inte då heller. Nu fyller jag snart 40 och jag börjar inse att det förmodligen inte blir något barn. Vi har ett embryo i frysen som kanske blir vårt sista försök. Det här tog mycket hårdare på mig än vad jag trodde och det är många tankar som snurrar i huvudet. Jag har många fina vänner, men knappt någon som gått igenom detta och jag känner att behandlingarna har gjort att jag dragit mig undan. Orkar inte hålla god min och det är förstås svårt för mina nära att förstå vad vi går igenom. Jag känner mig utanför alla dessa sammanhang där alla talar barn och familjer och jag känner att livet har pausats under tiden för behandlingarna. Hur blir man glad och lycklig igen? Jag kommer bli det, men just nu är det svårt. Lider av att känna mig tung, att försöka dölja min sorg och att inte orka vara så social som jag brukar. Jag söker några tjejer som känner som jag. Att prata och fundera med. Inte bara sorg, utan glädje och pepp också! Jag bor i Stockholm, om vi ska ses framöver kan det ju vara bra om ni bor i närheten, annars spelar det ingen roll. Någon? Kram Blåsippan

  • Svar på tråden Söker tjejer för prat och pepp!
  • Blåsippan

    Ingen? Någon som känner till några grupper eller andra forum där man kan diskutera och lära känna tjejer i samma situation? Jag är helt normal annars, jag lovar...

  • Blåsippan

    Hej! Men jag har ju fått flera svar här! Tänkte att jag nog lät alldeles för ledsen och skrev för långt inlägg att jag skrämde bort folk. Hade en dålig dag, men nu känns det lite bättre igen. 

    Eywa, vad trevligt, pratar gärna med dig med. Bor du i Stockholm?

    Tack för styrkekramen Blomman88!

    Davidsson88, jag håller tummarna för att ditt äggplock gick bra och att det blir återföring om några dagar. Visst är det så att det lätt kan bli missförstånd, både i sådana här forum - och i verkliga livet. Det är ett känsligt ämne och alla har vi vårt eget sätt att tackla situationen.  Känner du att du kan prata med dina vänner?

    Swede, så jobbigt att höra att att ni fått felaktiga provsvar! Ja, för sent för oss med äggdonation i Sverige. Vårt nästa alternativ kan bli som ni, att söka oss utomlands. Har ni bokat in någon resa? Vi ska göra ett sista försök på kliniken på lördag - då återför vi vår frysta blastocyst...

    Har ni berättat på jobbet? Jag har äntligen gjort det. Skönt, men samtidigt blir man också lite sårbar tycker jag. Och det kan bli så mycket plumpa antydningar eller missförstånd. "Bara du slappnar av så..."... "Snart går du här med magen i vädret!", "Om du bara går upp i vikt/får fotmassage/ med mera... så blir du gravid!" och så vidare. Men jag håller masken. Gör ni?

  • Blåsippan

    Swede, skönt att höra att ni är nöjda med kontakten med kliniken. Det är förstås jätteviktigt. Spännande, då är det på gång för er! Hoppas du inte mår för dåligt att medicineringen?

    Ja, för oss blev det återföring igår så nu blir det ruvning. Tredje gången gillt? Vågar inte hoppas... Har känt mig så ledsen de andra gångerna, så nu kanske det inte blir lika jobbigt? Vem vet.

    Hur gick det för er, davidsson88?

    Kram till er!

  • Blåsippan

    Förlåt att jag inte är så aktiv i min egen tråd... Får sådan huvudvärk av progesteronet och har känt mig ganska trött och nere de senaste dagarna. Ja, Swede, det är säkert olika hur känslig man är för medicinerna, jag mådde verkligen inte bra av  medicineringen. Nu har jag ju sluppit, fram tills nu - och det har varit skönt! Vad härligt att du får må bra! Hur går det för er nu? 

    Fiamedbarn, grattis till graviditeten! Förstår att det är en utmaning , men vad härligt att det blev en naturlig graviditet! Hoppas inte foglossningen blir för jobbig. Tack för tipset angående embryodonation. Ja, vi får se hur det blir framöver. Kommer behöva några månaders paus. Kanske orkar vi ta tag i det i höst. Vad ska jag skriva om mig själv.. Fyller snart fyrtio, jobbar med webb och älskar att skriva, läsa, umgås med mina vänner på ett café eller en bar/restaurang och promenera i naturen. Bor i södra delen av Stockholm och är som sagt vanligtvis en glad och öppen tjej. Känner mig lite matt och tilltufsad nu bara...

    Eywa, känner igen mig i uppgivenheten och ilskan. Vad jobbigt ni har haft det. Då är vi i samma läge just nu - ruvar på varsitt femdagars. Det är lite drygt en vecka kvar tills vi vet, men det känns redan som jag har gett upp. Fast de har ju gett oss 5 procents chans och då blir man lite modfälld. Ja, det blir mycket väntan... Nu längtar jag mest att få sluta medicinera och njuta av livet igen! Vår, sommar och ljus! 

    Kram till er alla!

  • Blåsippan

    Lider med dig Nypan, förstår att det är tufft. Ja, ibland skulle man behöva gå ut i skogen och skrika lite..  som Ronjas vårskrik, men inte lika glatt... Håller verkligen tummarna för dig!

    Tack Swede! När det gäller biverkningarna nu - ständig huvudvärk och trötthet så gäller det bara progesteronet. Så just nu är ganska lugnt på biverksfronten... Tidigare har jag haft det jobbigare med biverkningar av mediciner och behandling - frossa och svettningar (jooobbigt på natten), feber, väldigt svullen i magen och äggstockarna (har vaggat fram vissa dagar) och så just att blir ganska tung i sinnet - i alla fall av viss medicinering. Men vi är ju många som har gått igenom det -ska inte klaga! Hur går det för er nu? Tänker på dig! Själv börjar jag känna nåt som liknar mensvärk...

    Ja, Eywa, visst går det upp och ner. Hoppas du har något positivt inbokat framöver. Har du något du kan längta till? (Utanför detta.) Förstår verkligen din känsla att man ibland nästan vill snäsa åt folk. Jag är känd för att vara för snäll bland vänner och bekanta. Men nu får jag ibland bita mig i tungan för att inte säga nåt. Vissa kommentarer blir så plumpa. Vet att folk inte vill illa och har svårt att veta hur de ska uttrycka sig - men jag har fått höra väldigt mycket "dumt" som sårar mycket. Men biter, biter, biter ihop. Kanske ska vi ut i skogen och skrika lite Eywa?   Du får gärna hänga med Nypan! Och du med Swede!

    Skönt att det är sol och vår i alla fall. Det gör sinnet lättare.

    Kämpa på tjejer! Stor kram!

  • Blåsippan

    Hej Eywa och ni andra!

    Visst kan det vara så Eywa att man känner sig väldigt negativ, men det är ju ofta för att man inte vågar hoppas för mycket. Jag har skyddat mig på det sättet.  Hur har det gått för dig? Testdag snart? Hoppas att det löser sig med jobb och hund med!

    Hur går det för dig, Swede?

    Vet ni... jag testade positivt både igår och förrgår... Helt otroligt. Kan inte förstå att det är sant. Vågar inte hoppas för mycket. Vet ju att risken för mf  kan vara ganska stor.

    Har fått tid för ett tidigt ultraljud i slutet på månaden. Jag som trodde att det vara helt, helt kört... Vågar man hoppas på en liten knodd ändå?

    Kram på er.

  • Blåsippan

    Tack snälla Swede. Det värmer verkligen. Håller tummar och tår för dig med! 

    Under min första ruvning (på andra försöket - första kom vi inte så långt) så var jag svullen och hade känningar i äggstockarna, men det slutade med mens några dagar innan testdagen. Denna gång var det ju en FET istället för ET och jag kände inte mycket alls förutom en ständig huvudvärk då pga Crinonen. Förutom lite svag mensvärk nån dag kändes det helt "dött" i magen och underlivet  - inga känningar alls - och jag tänkte att det var kört. Känner inte mycket nu heller. Knappt ömma bröst eller nåt. Var ju därför tvungen att testa två gånger med två olika test med plussen kom direkt - efter bara några sekunder. 

    De verkar som alla upplever det så olika och alla får så olika symptom! Både under ruvningen och efter test. 

    Hoppas hoppas på er,  Swede!

  • Blåsippan

    Oj, det var en riktig arsenal av mediciner. .. Förstår att det är tufft! Hoppas att huvudvärken lägger sig och att du får må okej. Det verkar vara en jobbig procedur att gå igenom och jag förstår att det har tagit mycket kraft och energi. Det är mycket som behöver kollas upp och planeras för. Skönt att ni kommit så långt som ni gjort och tur att du hade vänner som kunde stötta i telefon. Måste vara tufft när man inte känner så många i stan.

    Jag skickar styrka till dig Swede! 

    Själv har jag varit på bio idag med en kompis. Skönt att skingra tankarna. Men hade något som liknar mensvärk hela bion och mådde illa/frossa. Blir ju direkt orolig... Men men... bara det är bara vänta och se... 

    Kram kram!

  • Blåsippan

    Hej Lillyhammer och alla andra!

    Tack Lillyhammer, skönt att min historia kunde ge dig styrka, Jag hoppas verkligen att det går bra för er!

    Swede och Eywa, hur går det för er? Håller alla tummar!

    För mig slutade det inte väl... fick missfall igår. Skrek rakt ut då jag förstod vad som hände.

    Försöker samla mig, tänka positivt... tänka att jag har en underbar sambo, att det är vår. Men sorgen är stor. Grät mycket igår och är hemma idag från jobbet. Blöder mycket och har ganska ont. Sov knappt något i natt.

    Det var vårt sista gratisförsök på kliniken. Nu lägger vi ner för tillfället, försöker fokusera på annat i livet och njuta av vår och sommar.

    Hoppas det går mycket bättre för er tjejer.

    Varm kram från Blåsippan

Svar på tråden Söker tjejer för prat och pepp!