Anonym (Pappa)

Äldre 11 Dec 11:38

27 svar

Pappa umgänge

Jag är en kille som har ett barn på 3 år, min dotter och mitt ex bor ungefär 30 mil från där jag bor.

Vi blev tillsammans för ungefär 4 år sedan och sedan kom vår lilla tjej. Hon var inte planerad och på grund av stress, dålig ekonomi och en massa annat höll inte mitt och min tjejs förhållande.

Mamman flyttade då tillbaka till sin hemstad med dottern som då bara var 6 månader.

Vi har problem med umgänge dels för att jag vill träffa min dotter under längre perioder till exempel under min semester , under jul och så vidare,

Mamman vill att jag ska ha henne varannan helg, det funkar inte för mig.

Hon tror även att jag ska kunna åka 30 mil när som helst och ställa upp att vara barnvakt.

Kan hon tvinga mig att ta hand om flickan när det passar henne?

Kan jag tvinga mamman att få ha dottern över min semester?

Anonym (abc)

Äldre 11 Dec 16:37

#11

Anonym (nämndeman) skrev 2013-12-11 14:16:17 följande:

Om du bara visste hur fel du har när du vill påstå att barnet uteslutande behöver sin mamma. I flertalet domar de senaste åren har pappor fått boende för sina små barn, från 2 år och uppåt, för att mamman har obstruerat med umgängen, flyttat och därmed försvårat barnets rätt till en nära och bra kontakt med den andra föräldern osv.

Ofta blir det så att den förälder som flyttat även får i ansvar att lösa transport av barnet en väg, alternativt halva vägen eller hela vägen.

Jag vill råda dig Ts att prata med en bra advokat inom familjerätt, för naturligtvis har du och barnet rätt till längre umgängen över semester, jul och andra ledigheter, samt att ni ska kunna träffas oftare.

Fast ts skriver ju själv att mamman vill att han ska ha dottern varannan helg. Tror ingen domstol skulle gå honom tillmötes om han bara vill, vill, vill utan att anstränga sig för att det vardagliga umgänget ska fungera. Man kan inte bara ha umgänge på semestern med ett så litet barn. Men givetvis ska mamman vara med och betala för resorna. För det handlar väl inte om bekvämlighet, ts? Åk buss eller tåg så blir det ju ett automatiskt umgänge under resan då ni kan sitta och prata, du kan läsa för henne etc.

Anonym (Pappa) Trådstartaren

Äldre 11 Dec 16:40

#12

Anonym (abc) skrev 2013-12-11 16:37:52 följande:

Fast ts skriver ju själv att mamman vill att han ska ha dottern varannan helg. Tror ingen domstol skulle gå honom tillmötes om han bara vill, vill, vill utan att anstränga sig för att det vardagliga umgänget ska fungera. Man kan inte bara ha umgänge på semestern med ett så litet barn. Men givetvis ska mamman vara med och betala för resorna. För det handlar väl inte om bekvämlighet, ts? Åk buss eller tåg så blir det ju ett automatiskt umgänge under resan då ni kan sitta och prata, du kan läsa för henne etc.

Jag skulle vilja ha 3 veckor på sommaren. 1 Vecka över jul.

En helg i månaden fredag- söndag.

Anonym (nämndeman)

Äldre 11 Dec 16:58

#13

Anonym (abc) skrev 2013-12-11 16:37:52 följande:

Fast ts skriver ju själv att mamman vill att han ska ha dottern varannan helg. Tror ingen domstol skulle gå honom tillmötes om han bara vill, vill, vill utan att anstränga sig för att det vardagliga umgänget ska fungera. Man kan inte bara ha umgänge på semestern med ett så litet barn. Men givetvis ska mamman vara med och betala för resorna. För det handlar väl inte om bekvämlighet, ts? Åk buss eller tåg så blir det ju ett automatiskt umgänge under resan då ni kan sitta och prata, du kan läsa för henne etc.

Självklart tar domstolen hänsyn till avstånd och ekonomi. Barnets rätt till båda föräldrarna är stark. Man behöver verkligen inte ha vardagsumgänge för att få helger, lov och semesterumgänge. 2 x 2 veckor är normalt från 2-3 års ålder under sommarumgänget. Mamman kan även bli ålagd att utföra alla resor själv och stå för kostnaden. Allt beror på vad som framkommer om Ts stämmer henne.

Anonym (Pappa) skrev 2013-12-11 16:40:18 följande:

Jag skulle vilja ha 3 veckor på sommaren. 1 Vecka över jul.

En helg i månaden fredag- söndag.

Du har alla chanser att få igenom det i en stämning.

ZsaZsa

Äldre 11 Dec 19:40

#14

Anonym (nämndeman) skrev 2013-12-11 14:16:17 följande:

Om du bara visste hur fel du har när du vill påstå att barnet uteslutande behöver sin mamma. I flertalet domar de senaste åren har pappor fått boende för sina små barn, från 2 år och uppåt, för att mamman har obstruerat med umgängen, flyttat och därmed försvårat barnets rätt till en nära och bra kontakt med den andra föräldern osv.

Ofta blir det så att den förälder som flyttat även får i ansvar att lösa transport av barnet en väg, alternativt halva vägen eller hela vägen.

Jag vill råda dig Ts att prata med en bra advokat inom familjerätt, för naturligtvis har du och barnet rätt till längre umgängen över semester, jul och andra ledigheter, samt att ni ska kunna träffas oftare.

Nu läste du kanske inte riktigt ordentligt, för jag skrev inte att barn "uteslutande behöver sin mamma". Verkligen inte. Däremot måste ett barn ha trygghet. Att träffa sin pappa i bästa fall en gång i månaden när man är tre år och sedan helt plötsligt 2-3 veckor på raken på sommaren är inte en trygg situation för ett barn.

Det du tar upp med pappor som fått boendet handlar inte om sådana situationer utan om lägen där barnet redan har en trygg relation med pappan (båda föräldrarna).

Alltså, det handlar om barnets bästa. Att pappan skulle få boendet i det här läget, efter 2,5 år med torftigt umgänge, är helt osannlikt.

Man kan komma överens om resorna som man vill förstås, men praxis är att umgängesföräldern är ansvarig rent praktiskt men att båda försörjarna ska betala.

ZsaZsa

Äldre 11 Dec 19:43

#15

Anonym (Pappa) skrev 2013-12-11 16:40:18 följande:

Jag skulle vilja ha 3 veckor på sommaren. 1 Vecka över jul.

En helg i månaden fredag- söndag.

Jag tycker att du ska prata med någon barnsakkunnig om detta, alternativt en jurist som är kunnig inom området, innan du ställer de kraven. Tre veckor på sommaren kan vara en lång tid ifrån en förälder även för äldre barn som till och med är vana att bo varannan vecka och har en utmärkt relation till båda sina föräldrar. Det handlar ju inte om dig, utan om barnet och vad som är bra för det, tycker du inte?

Anonym (nämndeman)

Äldre 11 Dec 21:49

#16

ZsaZsa skrev 2013-12-11 19:40:51 följande:

Nu läste du kanske inte riktigt ordentligt, för jag skrev inte att barn "uteslutande behöver sin mamma". Verkligen inte. Däremot måste ett barn ha trygghet. Att träffa sin pappa i bästa fall en gång i månaden när man är tre år och sedan helt plötsligt 2-3 veckor på raken på sommaren är inte en trygg situation för ett barn.

Det du tar upp med pappor som fått boendet handlar inte om sådana situationer utan om lägen där barnet redan har en trygg relation med pappan (båda föräldrarna).

Alltså, det handlar om barnets bästa. Att pappan skulle få boendet i det här läget, efter 2,5 år med torftigt umgänge, är helt osannlikt.

Man kan komma överens om resorna som man vill förstås, men praxis är att umgängesföräldern är ansvarig rent praktiskt men att båda försörjarna ska betala.

Du läser inte va jag skriver. Många pappor som nekats bättre umgängen, som Ts vill ha, och där mamman flyttat och försvårat ett tätare umgänge, har lätt att få igenom sina yrkanden i domstol.

Nej, det finns många barn som haft en bristfällig kontakt med sin pappa pga deras mamma, men där pappa vunnit boendet. Du får gärna tro annorlunda men det hindrar inte att jag känner till verkligheten.

Man kan givetvis ta med ev resor i en stämning och när en förälder tagit barnet och flyttat från den andra, är praxis snarare att den som flyttat, och därmed försämrat umgänget är den som får ansvara både praktiskt och ekonomiskt för resorna.

Anonym (insatt)

Äldre 11 Dec 22:17

#17

Anonym (Z) skrev 2013-12-11 12:58:44 följande:

Ja men om hon kan efter sin ekonomi skall ni dela på billigaste färdsättet de mil som överstiger 10 mil för 10 mil betalar du själv är det billigaste att åka buss så delar ni den kostnaden men väljer du då att ta tåg så får du inget extra. Hur ser vårdnaden ut och varför skrev du under att barnet fick flytta

Reglerna/praxis för fördelning av reskostnader fungerar inte så. Om det är avsevärd kostnad för umgängesresan _och_ den är minst 10 mil enkel resa fördelas HELA reskostnaden (alltså inte bara det som överstiger 10 mil) utifrån vars och ens ekonomiska förmåga ....

Anonym (Sofie)

Äldre 12 Dec 00:16

#18

Förstår inte er som skriver att ts kan " kräva" och liknande kommentarer. Det kanske han KAN men frågan är om han BORDE kräva att hans barn som bara träffar honom 1helg/månad helt plötsligt ska vara hos honom i 3 hela veckor. För att ts vill. Egoistiskt och j*vligt taskigt mot barnet! Att vara så liten och vara borta från sitt hem och sin trygghet (mamman) kan man bara tänka sig hur jobbigt det måste vara. Tycker du ska tänka på barnet före dig själv ts. Och varför funkar inte varannan helg? Ekonomiskt pga resekostnader eller vad? För det borde mamman hjälpa till med eftersom hon valt att flytta. Men tycker också folk kan vara hårda i sånna här fall när mamman flyttat. Visst, jag tycker också att det blir fel med umgänget mellan far och barn men samtidigt kan jag förstå att det är en svår sits. Tänk att ex flytta för att man träffat någon från en annan stad, bli gravid, sen tar det slut med partnern. Så står man där i en stad där man kanske inte känner någon och kanske inte ens trivs, och alla släktingar och vänner finns nån annan stans. Då kan det ju vars lika mycket upp till den andra att följa med och flytta, blir ju samma sak. Vet en som flyttade med sin partner till hans hemstad under överenskommelsen att dom skulle flytta tillbaka efter 1 1/2år (skulle bo där pga ett jobb) men sen tog det slut och han bestämde sig då för att stanna kvar istället. Dom hade då fått barn och mamman blev fast där borta där hon inte alls vill bo. För att han ångrade sig. Lite ot men..

ZsaZsa

Äldre 12 Dec 10:44

#19

Anonym (nämndeman) skrev 2013-12-11 21:49:17 följande:

Du läser inte va jag skriver. Många pappor som nekats bättre umgängen, som Ts vill ha, och där mamman flyttat och försvårat ett tätare umgänge, har lätt att få igenom sina yrkanden i domstol.

Nej, det finns många barn som haft en bristfällig kontakt med sin pappa pga deras mamma, men där pappa vunnit boendet. Du får gärna tro annorlunda men det hindrar inte att jag känner till verkligheten.

Man kan givetvis ta med ev resor i en stämning och när en förälder tagit barnet och flyttat från den andra, är praxis snarare att den som flyttat, och därmed försämrat umgänget är den som får ansvara både praktiskt och ekonomiskt för resorna.

Det är skillnad på när mamman flyttade för flera år sedan och etablerade barnet någon annanstans och när mamman gör det nu.

Barnets bästa ska vara det som styr, inte någon förälders önskemål om något. Sedan finns det allt från socialsekreterare till domare som inte fattar vad det är, men det är något annat...

Praxis är inte alls att den som flyttat får ta hela ansvaret för resorna. Det händer förstås att man driver igenom sådant, men vanligtvis är det så att man delar på det som överstiger tio mil enkel resa, som en del av den grundläggande försörjningen, när parterna inte kan enas om något annat. Praxis är också att boföräldern kan välja om denne vill köra eller betala.

Anonym (nämndeman)

Äldre 12 Dec 11:10

#20

ZsaZsa skrev 2013-12-12 10:44:46 följande:

Det är skillnad på när mamman flyttade för flera år sedan och etablerade barnet någon annanstans och när mamman gör det nu.

Barnets bästa ska vara det som styr, inte någon förälders önskemål om något. Sedan finns det allt från socialsekreterare till domare som inte fattar vad det är, men det är något annat...

Praxis är inte alls att den som flyttat får ta hela ansvaret för resorna. Det händer förstås att man driver igenom sådant, men vanligtvis är det så att man delar på det som överstiger tio mil enkel resa, som en del av den grundläggande försörjningen, när parterna inte kan enas om något annat. Praxis är också att boföräldern kan välja om denne vill köra eller betala.

Nej då. Barnets rätt till en nära och bra relation med sin pappa är alltid prioriterad. I detta fall vill Ts ha rimligt umgänge. Du får gärna tro att en domstol skulle anse att en 3-åring är för liten för att ha längre umgängen vid lov och semestrar, men det finns otaliga domar som säger emot det du vill tro.

Barnets bästa anses i första hand vara (när föräldrarna är fullt fungerande) att ha en så nära och bra relation med sin umgängesförälder som möjligt. Det är viktigare än en mammas önskan om att barnet inte ska få träffa pappa mer än högst varannan helg, året om.

Jo. Man kan skrika sig hes om att boendeföräldern ska vara med och betala, men faktum är att det inte är verklighet förrän domstolen beslutar om det. Och beslutar domstolen om det så gäller det ALLA mil, inte bara de mil som överstiger 10 och boendeföräldern brukar inte få välja, annat än i undantag.

Anonym (Z)

Äldre 12 Dec 19:16

#21

Anonym (nämndeman) skrev 2013-12-12 11:10:50 följande:

Nej då. Barnets rätt till en nära och bra relation med sin pappa är alltid prioriterad. I detta fall vill Ts ha rimligt umgänge. Du får gärna tro att en domstol skulle anse att en 3-åring är för liten för att ha längre umgängen vid lov och semestrar, men det finns otaliga domar som säger emot det du vill tro. Barnets bästa anses i första hand vara (när föräldrarna är fullt fungerande) att ha en så nära och bra relation med sin umgängesförälder som möjligt. Det är viktigare än en mammas önskan om att barnet inte ska få träffa pappa mer än högst varannan helg, året om. Jo. Man kan skrika sig hes om att boendeföräldern ska vara med och betala, men faktum är att det inte är verklighet förrän domstolen beslutar om det. Och beslutar domstolen om det så gäller det ALLA mil, inte bara de mil som överstiger 10 och boendeföräldern brukar inte få välja, annat än i undantag.

Nu beslutar ju inte tr bara så där att bf skall vara med och betala resor, utan det kollas upp och räknas på och det är isåfall alltid det billigaste resesättet som gäller vill man ha ett dyrare alternativ så får man punga ut mellanskillnaden själv

ZsaZsa

Äldre 12 Dec 21:32

#22

Anonym (nämndeman) skrev 2013-12-12 11:10:50 följande:

Nej då. Barnets rätt till en nära och bra relation med sin pappa är alltid prioriterad. I detta fall vill Ts ha rimligt umgänge. Du får gärna tro att en domstol skulle anse att en 3-åring är för liten för att ha längre umgängen vid lov och semestrar, men det finns otaliga domar som säger emot det du vill tro.

Barnets bästa anses i första hand vara (när föräldrarna är fullt fungerande) att ha en så nära och bra relation med sin umgängesförälder som möjligt. Det är viktigare än en mammas önskan om att barnet inte ska få träffa pappa mer än högst varannan helg, året om.

Jo. Man kan skrika sig hes om att boendeföräldern ska vara med och betala, men faktum är att det inte är verklighet förrän domstolen beslutar om det. Och beslutar domstolen om det så gäller det ALLA mil, inte bara de mil som överstiger 10 och boendeföräldern brukar inte få välja, annat än i undantag.

Du måste hålla isär saker. Ja, ett barns rätt till en nära och god relation till båda sina föräldrar är prioriterad. Men för att en domstol skulle ändra boendet för en treåring som träffat sin pappa en gång i månaden lite drygt sedan barnet var sex månader för att mamman flyttade därifrån en gång i tiden kräver i princip att mamman inte fungerar som förälder. För barnets bästa ska alltid gå först och trygghet är en extremt viktig faktor. Har du inga egna barn så att du vet det?

Omfattande umgänge är bra, men inte hur som helst. Tre veckor i sträck är en mycket lång tid för en treåring. Och även om en domstol skulle drista sig till att besluta om det, vilket ju beror på vad parterna har yrkat, är det ren dårskap av föräldrar att utsätta sina barn för det. Man bygger inte en nära och god relation ur otrygghet! Han kan få 2 + 2 veckor i stället, vilket är mer totalt sett. Eller något annat som ändå blir ett omfattande umgänge.

I den här tråden handlade det också om att mamman vill att barnet ska vara hos pappan varannan helg, inte en gång i månaden. Det är pappan som vill ha en gång i månaden och några av oss har invänt mot det och sagt att det är för sällan.

Man kan följa lagen utan att fråga en domstol vad gäller barnets försörjning, vilket som sagt umgängesresor är en del av. För att vara tydlig då: Det är när umgängesresorna överstiger tio mil enkel resa som dessa anses vara en del av barnets försörjning och man då ska dela på hela kostnaden, som vanligt enligt vad lagen säger om den ömsesidiga försörjningsskyldigheten.

Anonym (insatt)

Äldre 13 Dec 00:09

#23

Anonym (nämndeman) skrev 2013-12-12 11:10:50 följande:

Nej då. Barnets rätt till en nära och bra relation med sin pappa är alltid prioriterad. I detta fall vill Ts ha rimligt umgänge. Du får gärna tro att en domstol skulle anse att en 3-åring är för liten för att ha längre umgängen vid lov och semestrar, men det finns otaliga domar som säger emot det du vill tro.

Barnets bästa anses i första hand vara (när föräldrarna är fullt fungerande) att ha en så nära och bra relation med sin umgängesförälder som möjligt. Det är viktigare än en mammas önskan om att barnet inte ska få träffa pappa mer än högst varannan helg, året om.

Jo. Man kan skrika sig hes om att boendeföräldern ska vara med och betala, men faktum är att det inte är verklighet förrän domstolen beslutar om det. Och beslutar domstolen om det så gäller det ALLA mil, inte bara de mil som överstiger 10 och boendeföräldern brukar inte få välja, annat än i undantag.

Barnets rätt till en nära och bra relation med ickeboendeföräldern är inte högst prioriterad - det är det faktum att barnet inte skall fara illa i samband med umgänget (vilket sedan 2006 skall prövas i en särskild riskbedömning av socialtjänst och domstol).

Rätt ang reskostnad - hela fördelas, även de 10 första milen. Dessutom finns inget lagstöd i att fördela själva skjutsandet, endast kostnaden!

Anonym (abc)

Äldre 25 Dec 22:10

#24

TS: Det är helt galet att du ens ska ha mer än några dagar i sommar om du inte träffar ditt barn oftare än en helg i månaden. Ett barn är ingen leksak som man kan välja att leka med när man har tid och lust.
Ditt barn behöver dig oftare så dina alternativ är att antingen flytta närmare eller att helt enkelt ordna så att du kan besöka henne varannan helg (eller allra helst ännu oftare). Om du drar detta till domstol och de till äventyrs skulle ge dig 2 + 2 veckor alternativt 3 veckor så utsätter du ditt barn för ett experiment som kan förstöra henne för all framtid. Det är ungefär i klass med att akutplacera henne i en fosterfamilj. Ytterst få barn blir akutplacerade i fosterfamilj helt enkelt för att det är fara för barnets psykiska hälsa att skiljas från sin förälder under såna premisser och det är alltid fara för barnets liv som ger sådana placeringar.
Du känner ju inte din dotter och hon inte dig om du bara träffar henne en helg i månaden. Hon är så liten att nästan en månad mellan dina besök är för henne vad flera månader, kanske ett år, är för dig. Tänk tillbaka på din skoltid då du tyckte att sommarlovet var oändligt. Nu som vuxen flyger sommarveckorna förbi innan man hunnit blinka. Ännu längre är tiden för en 3-åring.

Gör din dotter den allra bästa tjänsten du kan göra - flytta närmare henne. Var en mogen och ansvarskännande far och ta ditt vuxenansvar och gör det som är bäst för din lilla flicka. Glöm inte att du ska vara hennes pappa i resten av ditt liv och om du förstör det nu så blir det inte du som blir morfar till hennes barn - det kan jag garantera dig. Om ca 10 år har hon möjlighet att välja bort dig för all framtid.

En blå giraff

Äldre 1 Jan 09:52

#25

Anonym (abc) skrev 2013-12-25 22:10:58 följande:

TS: Det är helt galet att du ens ska ha mer än några dagar i sommar om du inte träffar ditt barn oftare än en helg i månaden. Ett barn är ingen leksak som man kan välja att leka med när man har tid och lust.
Ditt barn behöver dig oftare så dina alternativ är att antingen flytta närmare eller att helt enkelt ordna så att du kan besöka henne varannan helg (eller allra helst ännu oftare). Om du drar detta till domstol och de till äventyrs skulle ge dig 2 + 2 veckor alternativt 3 veckor så utsätter du ditt barn för ett experiment som kan förstöra henne för all framtid. Det är ungefär i klass med att akutplacera henne i en fosterfamilj. Ytterst få barn blir akutplacerade i fosterfamilj helt enkelt för att det är fara för barnets psykiska hälsa att skiljas från sin förälder under såna premisser och det är alltid fara för barnets liv som ger sådana placeringar.
Du känner ju inte din dotter och hon inte dig om du bara träffar henne en helg i månaden. Hon är så liten att nästan en månad mellan dina besök är för henne vad flera månader, kanske ett år, är för dig. Tänk tillbaka på din skoltid då du tyckte att sommarlovet var oändligt. Nu som vuxen flyger sommarveckorna förbi innan man hunnit blinka. Ännu längre är tiden för en 3-åring.

Gör din dotter den allra bästa tjänsten du kan göra - flytta närmare henne. Var en mogen och ansvarskännande far och ta ditt vuxenansvar och gör det som är bäst för din lilla flicka. Glöm inte att du ska vara hennes pappa i resten av ditt liv och om du förstör det nu så blir det inte du som blir morfar till hennes barn - det kan jag garantera dig. Om ca 10 år har hon möjlighet att välja bort dig för all framtid.

Bra inlägg! Det allra bästa för barnet tycker jag också är att pappan gör sitt allra bästa för att flytta närmare. Det kommer ju att bli svårt hur man än gör att ha ett bra umgänge med 30 mils avstånd.

h8him

Äldre 1 Jan 10:10

#26

30 mils avstånd och att Ts ska ha ansvar över allt köper jag inte, och jag tvivlar att Tingsrätten gör det.

Anonym (barnet först)

Äldre 7 Jan 21:24

#27

Anonym (abc) skrev 2013-12-25 22:10:58 följande:

TS: Det är helt galet att du ens ska ha mer än några dagar i sommar om du inte träffar ditt barn oftare än en helg i månaden. Ett barn är ingen leksak som man kan välja att leka med när man har tid och lust.
Ditt barn behöver dig oftare så dina alternativ är att antingen flytta närmare eller att helt enkelt ordna så att du kan besöka henne varannan helg (eller allra helst ännu oftare). Om du drar detta till domstol och de till äventyrs skulle ge dig 2 + 2 veckor alternativt 3 veckor så utsätter du ditt barn för ett experiment som kan förstöra henne för all framtid. Det är ungefär i klass med att akutplacera henne i en fosterfamilj. Ytterst få barn blir akutplacerade i fosterfamilj helt enkelt för att det är fara för barnets psykiska hälsa att skiljas från sin förälder under såna premisser och det är alltid fara för barnets liv som ger sådana placeringar.
Du känner ju inte din dotter och hon inte dig om du bara träffar henne en helg i månaden. Hon är så liten att nästan en månad mellan dina besök är för henne vad flera månader, kanske ett år, är för dig. Tänk tillbaka på din skoltid då du tyckte att sommarlovet var oändligt. Nu som vuxen flyger sommarveckorna förbi innan man hunnit blinka. Ännu längre är tiden för en 3-åring.

Gör din dotter den allra bästa tjänsten du kan göra - flytta närmare henne. Var en mogen och ansvarskännande far och ta ditt vuxenansvar och gör det som är bäst för din lilla flicka. Glöm inte att du ska vara hennes pappa i resten av ditt liv och om du förstör det nu så blir det inte du som blir morfar till hennes barn - det kan jag garantera dig. Om ca 10 år har hon möjlighet att välja bort dig för all framtid.

håller med

Pappa umgänge

INNEHÅLL