Min 11 månaders bebis äter inte! Hjälp snälla!

Har du prövat alla sorters vällingar?

Tänkte också på välling. Min tös ratar pulverblandad, men färdigblandad går konstigt nog bra. Kan ju vara värt att prova.

Min pojke va likadan . Åt i stortsett inte ett smack!
Visade sej , nu 7 år senare att han är autistisk. Tydligen vanligt med dessa problem vid autism..

Min dotter var likadan. Från ca 7 månaders ålder funkade det jättedåligt med maten. Hon har också alltid varit liten eftersom hon föddes lite tidigt och var tillväxthämmad, men hon dalade också i vikt hon vägde under 8 kg som 1-åring och nu är hon 2,5 och vägde 10,6 i juni.

Vi har kämpat och kämpat och jag har gråtit av oro och trötthet över de ständiga kamperna för att få i mat. BVC har sagt att vi ska ge det hon äter (oavsett vad) bara hon får i sig, problemet har dock varit att det inte finns några "säkra kort". Det som varit gott en gång kan hon rata helt nästa gång man provar.. Vi har tagit blodprover för att kolla t.ex. gluten och sköldkörteln (som inte visade nåt) och senaste året har vi gått på extra längd och viktkontroller på Barn- och ungdomsmedicin.

Har tyvärr inte några bra råd. Dotter börjar successivt äta bättre, men vissa perioder går hon tillbaka och äter knappt.

Ledsen att jag inte har några bra råd, men jag vet att det är skitjobbigt med barn som inte äter :( Du kan gärna PMa om du vill skriva av dig!

hur ligger hon till på denna kurvan:
http://hem.bredband.net/b471458/v-kurva-flick.jpg

bvcs kurva utgår från ersättningsbarn. Min 11 månaders har också varit segstartad med maten men enligt whos kurva följer hon sin egen perfekt =)  

Tack för tipset om WHO-kurvan, hon följer den perfekt! Hennes pappa kommer dessutom från Kina så jag tänker bestämma mig för att den passar henne minst lika bra som BVCs kurvor över svenska barn. Har du längdkurvan också? Jag skulle jättegärna kolla hur hon ligger till där. Efter att jag skrev inlägget upptäckte jag att hon hade feber så det var nog därför hon plötsligt åt så pyttelite. Dessutom var vi utomlands på semester och hade inte samma utbud som hemma av mat. Nu när vi är hemma igen och hon mår bättre så äter hon mer igen, men några jätteportioner är det ju verkligen inte tal om. Jag antar att det bästa är att erbjuda många olika saker och ge ganska ofta, men försöka hålla sig cool och lita på att hon sköter det där själv, bara hon får chansen (inte ge sig ut och tänka att "hon kan nog äta av min mat på restaurangen"). Risken är nog ganska stor annars att min ångest får henne att känna att det är något obehagligt på gång och att jag skapar en dålig relation till mat hos henne i onödan. Men det är svårt! Hennes storebror vräkte i sig all mat man gav honom och var mycket större och tjockare. Men men... Det är det där att inte jämföra igen... Men jag tar gärna emot tips på maträtter som hon kanske gillar och som innehåller mycket energi. Vad gillade era barn som var petiga med maten?

Hrewak, vad jobbigt du har haft det! Hoppas det blir bättre. Så länge hon mår bra kanske det inte är så viktigt att hon inte är så stor? Fast sånt är förstås alltid lättare att säga om andras barn... Vad säger BVC om att ge glass och sånt? Min man vill gärna ge henne det, och jag med ibland, för att det är så skönt att se henne äta ordentligt och det borde ju fetta upp henne en del. Har ni fått några råd om sånt eller är "det hon äter" bara "riktig" mat?

Absolut är det ok att hon är liten så länge hon mår bra. Men jag som var med henne hela tiden märkte ju att hon var gnällig, trött, seg när hon åt väldigt dåligt. Och vilken skillnad det var de få gånger hon åt bra! Ett helt annat barn!

Sen var hon ju glad den korta stund hon var på BVC, för hon tyckte det var spännande att kolla på alla nya leksaker och sånt.

Vi har nog aldrig direkt pratat om glass och sånt. Men hon har ju fått mycket yoghurt och sånt, vilket funkat ibland. Har liksom struntar i om det är tillsatt socker och så.

Annars sa dom väl gärna mycket grädde och smör i maten.

Min son blir 1 år på lördag och äter inte heller. Han dricker endast ersättning och det har inte varit någon fara, Sverige är lite hysteriskt med att barn ska äta tidigt medan flera andra länder, t ex USA vet att under ett år så ska bröstmjölk eller ersättning vara huvud näringen. Min son är 68/74 i kläder och har alltid varit liten, han är pigg och glad och överallt. Men jag börjar också känna att det är dags att börja lite nu men det är så svårt när han inte vill ha :( han har precis börjat gå med på att öppna munnen och smaka men spottar oftast ut maten igen. Han får mycket kväljningar också som jag absolut inte tror är trams utan pga att han inte har ätit speciellt mycket i sitt liv.

Vet inte riktigt hur man ska gå till väga och BVC tänker jag inte fråga. Dom går inte att lita på känner jag, dom säger bara vad dom själva tycker och blev halvt hysteriska när han inte åt vid 8 månader och ville att jag skulle svälta honom om nätterna.

Min sons läkare är inte orolig och känner ingen brådska med mat än men att det kan bli aktuellt med mat terapi om han inte fortsätter göra framsteg de kommande månaderna..

Läste nu mer ordentligt och hon äter ju visst! Två köttbullar? Min son får inte ens ner en tugga!

TS, det är jobbigt med matatrul, men 1 köttbulle är ju verkligen långt ifrån ingenting. Vi har också haft perioder med dåligt ätande, och till oss sa Bvc att vi skulle komma ihåg att det är stor skillnad på att äta lite (en köttbulle/en näve ärtor eller vad det nu är som går ner) och på att inte äta alls. Äter man iaf lite så finns intresse att bygga på. Dessutom ammar du ju, vilket är super, det minskar ju risken för näringsbrist enormt. Även om man såklart ska servera annat än bröstmjölk så kan man lugna sig med att den innehåller det viktiga och är perfekt sammansatt, lättupptaglig näring.

Hej!

Förlåt, jag har inte sett att det har kommit fler svar i tråden. Ja, hon äter ganska bra nu. Jag upptäckte Baby Led Weaning och det är ju det vi har kört hela tiden utan att ha en ideologisk tanke med det. Hon vill helt enkelt äta själv och det känns skönt att det finns de som säger att det finns fördelar med det och att man inte behöver stressa så utan lita på barnet.

Ibland äter hon jättebra av en sak och så tänker man "åh vad bra, hon tycker om det här!" men nästa dag vill hon inte ha alls. Så jag måste hela tiden pröva nytt, jag köper, lagar och kastar en massa mat. Men hon har definitivt blivit rundare, jag tror hon har gått upp ca ett halvt kilo senaste månaden så jag har be slutat mig för att sluta oroa mig och lita på att hon tar det hon behöver. Som maba sade, hon är definitivt intresserad, men ofta kommer inte maten längre än till munnen innan hon spottar ut den. 

På BVC sade de till mig också att sluta nattamma. Jag gjorde det (en veckas skrik på nätterna) men sedan åkte vi utomlands och hon blev sjuk så då började jag igen. Nu ammar jag upp till 10 gånger på natten igen. Jag tror jag ska sluta igen, dels för att hon ska äta mer på dagen, men också för att jag kanske kan få sova bättre.

Det måste vara jobbigt för er vars barn inte äter alls. Jättebra, ShinMama att du inte hetsar upp dig utan litar på ditt barn!  Att barnet mår bra måste ju vara den bästa indikatorn.

Hrewak, jag hoppas att du inte tog illa upp, jag menade verkligen inget illa även om jag kanske uttryckte mig klumpigt. Jag förstår att det har varit jobbigt, hoppas att det vänder!

Tack alla som har svarat i tråden!

 

Hej, jag tänkte berätta om min nästan 11mån bebis som också äter dåligt men det verkar som det är mycket vanligt att i dessa ålder äter dom dåligt. Tack för att ni delar erfarenhet, jag fick lite oro dämpande , nu kan jag slappna av å kämpa på. Lycka till alla.

Började era bebisar äta sen? Min snart 11 månaders äter jättedåligt. Bara avokado hon älskar som alltid går ner.

Till er som oroar er; När min son var 11 månader åt han inte ett smack. Frukt gick ner. Vi var till dietister, läkare och jag skrev flera trådar om problemet. Efter att han fyllt 1 år började han äta lite mer. Vid 1 år och 4 månader började han fsk och de undrade hur han klarade sig vissa dagar då han inte åt ett smack, men han smakade alltid och åt ibland "mycket" enligt hans mått mätta. Idag är han strax över två och för det mesta bra. Ibland mer, ibland mindre. På fsk äter han för det mesta som en häst. Så som sagt, försök att inte oroa er. Det kommer förmodligen igång så småning om. Dietisten gav oss rådet att låta honom äta det han ville. Ville han bara ha frukt, köttbullar eller mos så var det okej, men att man alltid serverade frukost, lunch, middag och ville han smaka så fick han smaka.

Lycka till!

Tack visa0 !